Identitet i praktik - Identity in Practice

Recommendations

Info

Oavsett sarnowogruppens kronologiska position, så bör människor från den sena bandkeramiska miljön ses som delaktiga i skapandet av trattbägarkultur, dels därför att de grödor och tamdjur som dyker upp tillsammans med den äldsta trattbägarkeramiken på ertebölleboplatser som Dąbki och Rzucewo bör ha sitt ursprung i bosättningar från sen bandkeramisk (lengyel) kultur, dels därför att trattbägarkultur efter en kortare (Bogucki 1992 s.367) eller längre (Czerniak 1994 s.186, 199-201) period av överlappning avlöser lengyelkultur i områden som Kujavien och Chelmno. Den trattbägarkultur som skapades inom det gamla bandkeramiska området delar i stort repertoar med TRB i Pommerns kustland och Skandinavien, också i Kujavien förekommer således artefakttyper som trattbägare, lerskivor, kragflaskor, fyrsidiga slipade yxor och mångkantiga stridsyxor (Midgley 1990, Grygiel & Bogucki 1991, Domanska & Rzepecki 2004, Larsson & Rzepecki 2005). Som diskuterats i kapitel 10 så innebär dock inte likheterna i repertoar nödvändigtvis en likhet i betydelse. Samma typ av artefakt kan ha getts skilda meningar i olika lokala och regionala sammanhang. Det är troligt att skapandet av TRB betydde något helt annat för de jägare-samlare som för första gången tog upp jordbruk, än för de jordbrukare som visserligen förändrade sina hantverkstraditioner och bosättningsmönster men likväl fortsatte med näringspraktiker (odling, boskapsskötsel) de redan tidigare utövat. Även om föremål som lerskivor och kragflaskor således kan ha spelat skilda roller på olika platser, så må de inte desto mindre ha haft det gemensamt att de anspelat på överregionala sociala sammanhang. Dessa vidare sammanhang överensstämmer säkert inte med det som arkeologer definierar som ”trattbägarkultur”, och i synnerhet inte med TRB i dess vidaste mening med en utsträckning från Slovakien i söder till Bergslagen i norr och från Ukraina i öst till Nederländerna i väst. Tänker man sig en mer begränsad geografi – de regioner som enskilda människor kan tänkas ha känt till genom direkta färder och besök, släktskapsförbindelser, deltagande i cirkulationsnätverk för exotiska föremål och genom berättelser och myter (kapitel 3), så kan delar av det vi kallar trattbägarkultur med dess likheter och skillnader i kulturell repertoar ha känts igen som betydelsebärande också för de tidigneolitiska människorna. I de trattbägarkulturens norra randbygder som diskuterats här kan det specifika med förändringen från ett liv som jägaresamlare till en livsstil som inkorporerade aktiviteter som odling och fädrift ha varit särskilt synligt, just därför att människor i angränsande regioner valde annorlunda. I kapitel 10.2 diskuteras de tidigneolitiska samhällen som fanns norr om de nordligaste trattbägarbosättningarna i Skandinavien och Polen. Det arkeologiska materialet från Skandinavien norr om trattbägarkulturen 278 Fr e d r i k HAllgren diskuteras i termer av tidigneolitisk skifferkultur. Utan att förneka att det finns lokala och regionala skillnader, så finns det också gemensamma nämnare och återkommande drag inom skifferkulturen, vad som skulle kunna kallas en delad repertoar. Denna delade repertoar omfattar element som en näringsekonomisk praktik helt inriktad på vilda resurser, ett framstående skifferhantverk som inkluderar produktion av skifferknivar, en cirkulation av främmande skifferföremål och råskiffer av exotisk härkomst, byggande och boende i vall- eller högomgärdade hus med försänkt golvplan, en rituell symbolik där älgen är central, samt en frånvaro av keramikhantverk. Medan skifferkulturens jägare-samlare saknade, eller valde att inte tillverka och bruka keramik, så hade keramikhantverk redan bedrivits i 1500 år bland jägaresamlare som levde i området norr om (vad som under tidigneolitikum skulle bli) trattbägarkulturens nordgräns öster om Östersjön. I det tidigneolitiska arkeologiska materialet från norra Polen, Kaliningrad, Vitryssland, Litauen och Lettland finns lämningar från flera delvis likartade, delvis olika traditioner, material som brukar betecknas nemankultur, zedmarkultur och narvakultur. Under tidigneolitikum dyker ett inslag av ben från tamdjur upp på neman- och zedmarlokaler i norra Polen och Kaliningrad. Det är möjligt att fädrift inkorporerades som en del av ekonomin i detta område. Trattbägarkulturens nordgräns öster om Östersjön är i så fall inte främst en gräns mellan jordbrukare och jägare-samlare (även om det är troligt att det fanns reella skillnader i näringsekonomi), utan en gräns mellan grupper av människor med olika traditioner. Det tidigneolitiska materialet från Estland och Finland klassificeras som kamkeramisk kultur, fas Ka II (”typisk kamkeramik”). I dessa regioner saknas spår efter jordbruk. Kamkeramisk kultur utgör således ett exempel på tidigneolitiska jägare-samlare med keramikhantverk. De västligaste bosättningarna från tidigneolitisk kamkeramisk kultur återfinns vid Kalixälvens mynning i Norrbotten, dikt intill skifferkulturens område. Medan utbredningen av jordbruk och keramikhantverk sammanfaller i södra Skandinavien, så har keramikhantverket således också haft en västgräns i Nordskandinavien, ett faktum som än en gång understryker att det inte finns något samband mellan näringsekonomisk praktik och närvaro eller frånvaro av keramikhantverk. I gränszoner mellan olika traditionsområden, i mötet med människor från andra kulturella kontexter, kan oreflekterad kunskap och dispositioner ha medvetandegjorts. Det kulturellt specifika i den egna livsstilen kan ha synliggjorts, insikter som kan ha bidragit till att forma en identifiering med ett socialt sammanhang som sträckte sig bortom det lokala. I en sådan process kan element som delade hantverkstraditioner och delad materiell kultur getts en betydelse i konstruktionen av gruppidentitet.
11 ku lt u r, p r A k t i k o c H i d e n t i t e t u n d e r tidigneolitikum Också insikten att somliga levde enligt andra mönster och praktiserade en annan kultur kan ha bidragit till att skapa kategorier som vi och dom. Så som diskuteras i kapitel 10.3 kan en sådan kulturell gruppidentitet förstås som exempel på etnicitet. En viktig poäng är dock att en etnicitet i denna mening är situationsberoende, identifieringen är avhängig de specifika omständigheterna som orsakar att doxa (oreflekterad kunskap) görs medveten. Beroende av situation och sammanhang kan således samma människa identifiera sig med olika grupper vid skilda tillfällen. Likväl är det inte en godtycklig identifikation, snarare en identifikation där historia, kultur och sammanhang alla spelar roll i formerandet av en förhandlingsbar kulturell identitet. 11.3 En annorlunda och inhemskiserad trattbägarkultur Trattbägarkulturens första uppträdande och jordbrukets introduktion norr om det bandkeramiska området har stundom förklarats med hänvisning till lokala förhållanden i tämligen små regioner, ofta (delar av) Danmark eller Skåne. För att närma sig en förståelse av ett fenomen som trattbägarkultur bör dess vida geografiska omfång beaktas (Klassen 1999). De samhällsförändringar som skedde i Mälardalen omkring 4000 f.Kr. var inte oberoende av de förändringar som vid samma tid skedde vid Oslofjorden eller i Pommern, kanske spelade också skeenden i mer fjärran delar av Centraleuropa in. Det vida geografiska omfånget gör att det är mycket svårt för en enskild forskare att överblicka allt material som klassificerats som trattbägarkultur. Jag begränsar därför min diskussion av trattbägarkulturens tillkomst till att omfatta den norra delen av TRB, det vill säga de regioner där tidigare jägare-samlare tog upp/skapade trattbägarkulturens hantverkstraditioner samtidigt som de började praktisera jordbruk. I Pommern och Schleswig-Holstein tycks skiftet erteböllekultur/trattbägarkultur ske omkring 4200 f.Kr. (angående Pommern se kapitel 10.1, angående Schleswig-Holstein se Hartz et al. 2000, Hartz et al. 2002), i Danmark och Skåne dateras samma förändring till c. 4000 f.Kr (Andersen 1991, 1993, Persson 1999, Stafford 1999, Price 2000, Fischer 2002). Övergången mellan senmesolitikum och tidigneolitikum i Mälardalen och Bergslagen ligger helt i fas med utvecklingen i Sydskandinavien, i bägge områdena så dateras såväl den äldsta trattbägarkeramiken som de äldsta benen från tamboskap till omkring 4000/3950 f.Kr (figur 5.5-5.10, 7.3). Från Västsverige och Sydnorge är dateringsunderlaget sämre men tillgängliga dateringar motsäger inte att TRB introduceras också där omkring eller strax efter 4000 f.Kr (kapitel 10.1). Att utvecklingen i Danmark, södra Sverige och södra Norge i någon mån var synkron antyder ett vidsträckt geografiskt sammanhang. Samtidigt pekar de senmesolitiska fyndmaterialen från detta område på att olika delregioner karaktäriserades av skilda hantverkstraditioner, skilda bosättningsmönster och skilda näringspraktiker. Det sociala sammanhang inom vilket den nordliga trattbägarkulturens hantverkstraditioner skapades och spreds var således ett överregionalt socialt sammanhang som förenade tämligen disparata lokalsamhällen. Även om jag här förbigår trattbägarkulturens uppkomst och spridning inom det gamla bandkeramiska området, så pekar jag ändå på att lokalsamhällen inom dessa regioner också bör ha varit delaktiga i de processer, som utmynnade i att trattbägarkulturens repertoar skapades. I termer av arkeologiska kulturer inbegrep ett sådant vidare sammanhang sen lengyelkultur i östra Mellaneuropa samt rössen- och michelsbergkultur i västra Mellaneuropa (Midgley 1990, 2002, Klassen 2000, 2004, Richter 2002) (Som nämndes i kapitel 5 så räknas michelsbergkultur stundom som en del av TRB, jfr. Zápotocký 1992 s.202-204). Ett vidare sammanhang inbegriper också swifterbantkultur längs västra Europas nordsjökust, material som i likhet med TRBs nordgrupp representerar lämningar av jägare-samlare som tog upp keramikhantverk och aspekter av jordbruk (Raemaekers 1999). I Pommerns kustland (Polen), i Mecklenburg-Vorpommern och Schleswig-Holstein (Tyskland), på Jylland och danska öarna, på Østlandet och Vestlandet (Norge), samt i Södra och Mellersta Sverige upp till och med Mälardalen/Bergslagen i norr, levde man som jägare-samlare innan odling och fädrift introducerades tillsammans med TRBs materiella kultur. Etiketten jägare-samlare omfattar i detta fall en rad tämligen skilda näringspraktiker som hade föga gemensamt mer än att de inte inkluderade jordbruk. Också vad gäller materiell kultur och hantverk så finns en vid spridning inom det område där så småningom den nordliga trattbägarkulturen kom att etableras. Det klassiska scenariot av förändringen till TRB omfattar en övergång från erteböllekultur till trattbägarkultur (t.ex. Jennbert 1984, Andersen 1991, 1993). Den senmesolitiska fasen på övergångsboplatserna i Pommern som diskuterats ovan kan också klassificeras som erteböllekultur (Ilkiewicz 1989, 1997, Czerniak and Kabaciński 1997) men det är samtidigt en annorlunda EBK med regionspecifika särdrag både i keramikhantverk (Koch 1998 s.175, Timofeev 1998b s.230) och i flinthantverk (Kabaciński 2001). Liksom det finns en skillnad mellan erteböllekultur i Polen och Sydskandinavien så finns det också skillnader inom Sydskandinaviens 279
Page 1 and 2:
Identitet i praktik Lokala, regiona
Page 3:
“A m i c u lt u r A y A l m ov i
Page 6 and 7:
8 En annorlunda trattbägarkeramik?
Page 8 and 9:
miljödeterminister var lika välko
Page 10 and 11:
10 Myggor svärmar kring vår bil p
Page 13 and 14:
1 Inledning ”Lost the culture, th
Page 15 and 16:
Att man i enlighet med Sandra Hardi
Page 17 and 18:
2 Kultur, praktik och identitet I i
Page 19 and 20:
att hans starka ställningstagande
Page 21 and 22:
exemplifierar bland annat med Ralph
Page 23 and 24:
...those elements of culture which
Page 25 and 26:
more than a mere biological given.
Page 27 and 28:
emergence of tribe as a primary fun
Page 29 and 30:
tur, så leder förändringar till
Page 31 and 32:
lärande inom ramen för det social
Page 33 and 34:
discipliner - Linton var kulturantr
Page 35 and 36:
that constitute our community. Our
Page 37 and 38:
Social interaction between agents o
Page 39 and 40:
Så som diskuterades i kapitel 2.7
Page 41:
practice som ingår i en konstellat
Page 44 and 45:
44 They liked to see lands; timidit
Page 46 and 47:
sten för tillverkning av stridsklu
Page 48 and 49:
kapitel 2.8 snuddade jag vid ett an
Page 50 and 51:
50 ...the chant-owner name places f
Page 52 and 53:
Figur 3.4. 14C-dateringar av skidor
Page 54 and 55:
54 Figur 3.6. Neolitiskt träförem
Page 57 and 58:
4 Den äldsta keramiken runt Öster
Page 59 and 60:
Figur 4.2. Åland under stenåldern
Page 61 and 62:
4 de n ä l d s t A k e r A m i k e
Page 63 and 64:
soderna med markant inflöde av sal
Page 65 and 66:
I Estland, Lettland, Litauen och de
Page 67 and 68:
41 kan hänföras till äldre bandk
Page 69 and 70:
Figur 4.15. Jämförelse mellan ert
Page 71 and 72:
5 Mälardalen och Bergslagens tidig
Page 73 and 74:
5 mä l A r dA l e n o c H Be r g s
Page 75 and 76:
Figur 5.3. Trattbägarlokaler i nor
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
Page 89:
Page 92 and 93:
i en framtida publikation som redog
Page 94 and 95:
94 Figur 6.1. Jordartskartor från
Page 96 and 97:
Figur 6.3. Lerklining med avtryck a
Page 98 and 99:
Figur 6.5. Spridningen av malstensu
Page 100 and 101:
mer jag att utförligt beskriva sp
Page 102 and 103:
Figur 6.8. Gravanläggningar på tr
Page 104 and 105:
Figur 6.13. Trattbägare som påtr
Page 106 and 107:
gaste gruppen av tidigneolitiska ku
Page 108 and 109:
Figur 6.16. Fynd från den timmerby
Page 110 and 111:
med ramverk av sten, till exempel d
Page 112 and 113:
uppfattas som boplatsaktiviteter sp
Page 115 and 116:
7 Näringsekonomi som kulturell pra
Page 117 and 118:
7 nä r i n g s e k o n o m i s o m
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 133:
Page 136 and 137:
ett något grövre gods och sparsam
Page 138 and 139:
Figur 8.3. Trattbägare från Hjulb
Page 140 and 141:
möjligt, fortsatt datera dekorerad
Page 142:
Figur 8.5. Direkt daterade krukskä
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Page 149 and 150:
Figur 8.10. Direkt daterade dekorer
Page 151 and 152:
8 en A n n o r l u n dA t r At t B
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Figur 8.21. Kärlprofiler av trattb
Page 163 and 164:
Page 165 and 166:
Figur 8.25. Snördekorerad mynnings
Page 168 and 169:
På Kallmossen (figur 8.24b, c) och
Page 170 and 171:
mer fragmentariska trattbägare som
Page 172 and 173:
Vrå I kärl i dagsläget inte är
Page 174 and 175:
hopning, som vid sidan av nämnda k
Page 176 and 177:
8.5 Vem offrade i kärret? Keramike
Page 178 and 179:
skärv-/slipnummer. Hantverket I li
Page 180 and 181:
Figur 8.39. Tunnslip av trattbägar
Page 182 and 183:
tidig bondestenålder. Något, som
Page 184 and 185:
Figur 8.45. Schematisk presentation
Page 186 and 187:
Figur 8.46. Modell av en hypotetisk
Page 188 and 189:
som en praktisk, funktionell prepar
Page 190 and 191:
från rutgrävning/sållning med, v
Page 192 and 193:
Bland trattbägarna från Skogsmoss
Page 194 and 195:
snördekor eller rader av enkla int
Page 196 and 197:
Stabiliteten och kontinuiteten i ut
Page 199 and 200:
9 Lokala, regionala och importerade
Page 201 and 202:
9 lo k A l A, r e g i o n A l A o c
Page 203 and 204:
Page 205 and 206:
Page 207 and 208:
Page 209 and 210:
Page 211 and 212:
Page 213 and 214:
Page 215 and 216:
Page 217 and 218:
Figur 9.16. Mångkantig stridsyxa a
Page 219 and 220:
Page 221 and 222:
Page 223 and 224:
Page 225 and 226:
Page 227 and 228: 9 lo k A l A, r e g i o n A l A o c
Page 241 and 242: 10 Överregionala sociala sammanhan
Page 243 and 244: 10 öv e r r e g i o n A l A s o c
Page 245 and 246: Figur 10.5. Trattbägare från Lets
Page 251 and 252: Figur 10.15. Karta över de nordlig
Page 273 and 274: 11 Kultur, praktik och identitet un
Page 275 and 276: 11 ku lt u r, p r A k t i k o c H i
Page 277: 11 ku lt u r, p r A k t i k o c H i
Page 281 and 282: Figur 11.3. Exempel på trindyxor m
Page 283 and 284: Figur 11.4. Fyrsidig helslipad meso
Page 285 and 286: 11 ku lt u r, p r A k t i k o c H i
Page 287: 11 ku lt u r, p r A k t i k o c H i
Page 290 and 291: On all these places and routes, eac
Page 292 and 293: ger repertoire that signalled the d
Page 294 and 295: Andersen, S. H. 1975. Ringkloster,
Page 296 and 297: Bentley, R. A., Price, T. D. & Step
Page 298 and 299: Christensen, C. 1990. Stone Age Dug
Page 300 and 301: Ekholm, G. 1918. Två nyupptäckta
Page 302 and 303: Gidlöf, K., Hammarstrand Dehman, K
Page 304 and 305: Hallgren, F. under arbete. Skifferk
Page 306 and 307: Hjolman, B. 1964. Arkivhandling ang
Page 308 and 309: Kaul, F. 1994. Ritualer med mennesk
Page 310 and 311: Lannerbro, R. 1976. Stenålder och
Page 312 and 313: Lindqvist, C. 2001. Nämforsen, Åd
Page 314 and 315: Moore, J. H. 2001. Ethnogenetic pat
Page 316 and 317: Passey B. H., Robinson T. F., Aylif
Page 318 and 319: Richards, M. P., Price, T. D. & Koc
Page 320 and 321: Skjølsvold, A. 1977. Slettabøbopl
Page 322 and 323: Trigger, B. G. 1969. The Huron, far
Page 324: Zimmermann, W. 1999. Why was Cattle
show all

Identitet i praktik - Identity in Practice

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?