Identitet i praktik - Identity in Practice

Recommendations

Info

Figur 6.5. Spridningen av malstensunderliggare på det centrala partiet av den undersökta delen av trattbägarboplatsen Skogsmossen. Vid undersökningen påträffades ett fragmentariskt bevarat hus omgivet av en halvcirkel av tre stenpackningar. På gårdsplanen bortom stenpackningarna undersöktes en köksyta med härdar, och två verkstadsytor med avfall från yxtillverkning. Öster om huset låg det kärr som vid utgrävning visades innehålla större mängder deponerad keramik och stenredskap. Huvuddelen av de malstensunderliggare (trekanter, cirklar) som hittades på Skogmossen påträffades på den del av gårdsplanen som ligger utanför den halvcirkel som bildas av stenpackningarna kring huset. Malstensunderliggare påträffades också i offerkärret. Teckenförklaring: tom trekant – sadelformad underliggare av glimmerskiffer, fylld trekant – sadelformad underliggare av sandsten, tom cirkel – rund underliggare av glimmerskiffer, fylld cirkel – flat/konkav underliggare av granit/gnejs. Typbestämning av Cecilia Lidström-Holmberg. in gårdsplanen i en inre och en yttre zon, där stenyxor och malstensunderliggare rumsligt uteslöt varandra, har bägge föremålskategorierna deponerats samlat innanför den linje som avgränsat offerkärret från boplatsen (figur 6.4, 6.5). Den rumsliga uppseparering som kan ses i spridningen av anläggningar och fynd på ”den centrala boplatsytan” återkommer inom fornlämningens andra delar (Hallgren et al. 1997, Hallgren 2000a). Mönstret kan tolkas som att den vidsträckta fornlämningen innehåller flera separata gårdslägen (samtida eller oliktida), som var och ett inrättats med samma rumsliga strukturering av rummet. Denna tolkning har bekräftats vid de fortsatta undersökningarna på Skogsmossen. Resultaten av 98 Fr e d r i k HAllgren Figure 6.5. The distribution of quern slabs on the central area of the investigated part of the TRB site Skogsmossen. During the excavation the remains of a poorly preserved house were uncovered. The house was surrounded by an arc formed by three stone packings, dividing the yard into an outer and an inner zone. Outside the arc of the stone packings, a kitchen area with hearths and two axe manufacturing floors were investigated. Most quern slabs (triangles, circles) were found in the outer yard, outside the arc of the stone packings. Quern slabs were also deposited in the offering fen. Legend: open triangle – saddle slab of mica metavolcanic rock, filled triangle – saddle slab of sandstone, open circle – round nether stone of mica metavolcanic rock, filled circle – flat/concave nether stone of granite/ gneiss. The classification of the quern slabs was performed by Cecilia Lidström-Holmberg. dessa undersökningar skall av utrymmes och tidsskäl presenteras i en framtida publikation. En liknande organisation av rummet återfinns även på den närbelägna trattbägarboplatsen Skumparberget (Apel 1996, Apel et al. 1997), där ett centralt beläget hus var kringgärdat av vad som tolkas som rumsligt separata aktivitetsytor, som ett köksområde, yxtillverkningsplatser och en yta där bränt slaktavfall från i första hand nötboskap deponerats (figur 6.6). Som berörts är det vanligen oklart i vilken mån flera gårdar varit i bruk samtidigt inom samma fornlämning, eller om de ofta ytstora boplatserna är ett resultat av förflyttningar och återbesök av en enstaka gård. I den mån jag i fortsättningen diskuterar flera närbelägna gårdar som tolkas som samtida, benämner jag
6 pl A t s A t t l e vA p l A t s A t t d ö – p l A t s e r F ö r k u lt u r e l l p r A k t i k i n o m mä l A r dA l e n s t r At t Bäg A r k u lt u r Figur 6.6. Trattbägarboplatsen Skumparberget med ett hus (jfr. figur 6.2) omgivet av rumsligt åtskilda aktivitetsytor som köksområde, yxtillverkningsplatser, och avfallsområden (efter Apel et al. 1997, med modifikationer). Figure 6.6. The TRB site Skumparberget with a house surrounded by spatialy separated activity areas such as kitchen area, axe manufacturing floors and waste deposition areas (after Apel et al. 1997, with modifications). dem för ”byar”, en term som jag använder både för flera samtida gårdar inom samma fornlämning, eller samtida gårdar från flera närbelägna fornlämningar (jfr. Fallgren 2006 s.28-29, 87-99). Landvända och strandvända boplatser uppvisar generellt sett samma typ av fynd, till exempel skärvor från trattbägare, kragflaskor och lerskivor, tunnackiga grönstensyxor, håleggade grönstensmejslar, trindyxor, mångkantiga stridsyxor, handkvarnar, slagen kvarts och flinta, småredskap som tvärpilar och skrapor i dessa material. Det är mycket vanligt med bränd flinta och flinta med slipyta. Likväl finns det också saker som särskiljer. Så som utvecklas i kapitel 7, så tenderar ben från säl och fisk att dominera strandvända lokaler, medan ben från tamdjur är mer frekvent förekommande på landvända lokaler. I linje med detta så är avtryck och makrofossil av säd förhållandevis vanliga och sadelformade/limpformade malstenar förekommer i större antal på landvända lokaler. Även yxor av grönsten och flinta förekommer i större antal på de landvända lokalerna och det är endast där som yxtillverkning lämnat tydliga spår i form av större mängder avslag, råmaterialblock och halvfabrikat i grönsten. Det är svårare att peka ut fyndkategorier (vid sidan av säl och fiskben), som främst förekommer på strandvända lokaler, möjligen kan dock brända ben från människor räknas hit, vilket är belagt på åtminstone fyra strandlokaler (se vidare nedan). Medan landvända lokaler således kan sägas vara karaktäriserade av tamdjursben, handkvarnar och yxtillverkning vid sidan av de mer allmänna fyndkategorierna som keramik och kvartsavslag, så finns det också land- vända lokaler som inte faller in i detta mönster. Ibland kan det bero på att endast delar av fornlämningen undersökts, eftersom yxtillverkning och malning ofta är koncentrerade till aktivitetspecifika delytor kan sådana lätt förbises. Vid Florins undersökning på Östra Vrå påträffades till exempel endast ett tjugotal grönstenavslag, varav flertalet dessutom har slipyta och således avspeglar ombearbetning snarare än nytillverkning av yxor (Florin 1958). Vid Kihlstedts undersökning i södra änden av samma fornlämning hittades tvärtom rikligt med avslag och bitar av råämnen av porfyrit (Kihlstedt 2006). Den yxtillverkning som bedrevs på Östra Vrå har således utövats utanför den begränsade del av fornlämningen som Florin hade möjlighet att undersöka. Inte desto mindre är det rimligt att det faktiskt förekommer olika typer av landvända trattbägarlokaler. Vid sidan av gårdar och byar har det säkert även funnits jaktstationer och fäbodar och förmodligen kan en del av variationen i materialet förklaras av detta. Även i kategorin strandvända lokaler gömmer sig sannolikt lokaler av skilda typ, som till exempel säsongsboplatser inriktade på olika typer av fångst och som nyttjats under olika årstider. Exempelvis pekar en överväldigande andel av det rika djurbensmaterialet från Anneberg på ett kortvarigt nyttjande under vår/försommar-fisket efter lekande brackvattenfisk (Segerberg 1999 s.176-177, se vidare kapitel 7.2). Dessa olika typer av boplatser, jaktstationer, fäbodar och fiskelägen ska inte ses som isolerade företeelser utan som platser som var förbundna i ett komplext nätverk av stigar och farleder. På dessa stigar och längs dessa farleder färdades människor och ibland deras djur, mellan den landvända gården och fäboden, mellan fiskeläge och basboplats, mellan hemmet och grannbosättningar. Så som kommer att utvecklas i nästföljande kapitel färdades man slutligen med sina döda anförvanter längs farleden som ledde till den kollektiva begravningsplatsen på ön i skärgården. På alla dessa platser kan samma individ ha ingått i skilda sociala sammanhang, varje plats i landskapet kan således ha hyst sina egna communities of practice, sammanhang vars sammansättning var beroende av de aktiviteter som utfördes och vilka personer dessa aktiviteter samlat. 6.2 Begravningsplatser och gravar Som nämndes ovan förekommer gravar stundom som ett inslag på trattbägarlokaler som i övrigt kan karaktäriseras som boplatser. Det finns dock en lokal, Fågelbacken i Västmanland, där spåren av skilda typer av gravritual helt dominerar fyndbilden, en lokal som bäst beskrivs som en tidigneolitisk begravningsplats. I det följande kom- 99
Page 1 and 2:
Identitet i praktik Lokala, regiona
Page 3:
“A m i c u lt u r A y A l m ov i
Page 6 and 7:
8 En annorlunda trattbägarkeramik?
Page 8 and 9:
miljödeterminister var lika välko
Page 10 and 11:
10 Myggor svärmar kring vår bil p
Page 13 and 14:
1 Inledning ”Lost the culture, th
Page 15 and 16:
Att man i enlighet med Sandra Hardi
Page 17 and 18:
2 Kultur, praktik och identitet I i
Page 19 and 20:
att hans starka ställningstagande
Page 21 and 22:
exemplifierar bland annat med Ralph
Page 23 and 24:
...those elements of culture which
Page 25 and 26:
more than a mere biological given.
Page 27 and 28:
emergence of tribe as a primary fun
Page 29 and 30:
tur, så leder förändringar till
Page 31 and 32:
lärande inom ramen för det social
Page 33 and 34:
discipliner - Linton var kulturantr
Page 35 and 36:
that constitute our community. Our
Page 37 and 38:
Social interaction between agents o
Page 39 and 40:
Så som diskuterades i kapitel 2.7
Page 41:
practice som ingår i en konstellat
Page 44 and 45:
44 They liked to see lands; timidit
Page 46 and 47:
sten för tillverkning av stridsklu
Page 48 and 49: kapitel 2.8 snuddade jag vid ett an
Page 50 and 51: 50 ...the chant-owner name places f
Page 52 and 53: Figur 3.4. 14C-dateringar av skidor
Page 54 and 55: 54 Figur 3.6. Neolitiskt träförem
Page 57 and 58: 4 Den äldsta keramiken runt Öster
Page 59 and 60: Figur 4.2. Åland under stenåldern
Page 61 and 62: 4 de n ä l d s t A k e r A m i k e
Page 63 and 64: soderna med markant inflöde av sal
Page 65 and 66: I Estland, Lettland, Litauen och de
Page 67 and 68: 41 kan hänföras till äldre bandk
Page 69 and 70: Figur 4.15. Jämförelse mellan ert
Page 71 and 72: 5 Mälardalen och Bergslagens tidig
Page 73 and 74: 5 mä l A r dA l e n o c H Be r g s
Page 75 and 76: Figur 5.3. Trattbägarlokaler i nor
Page 89: 5 mä l A r dA l e n o c H Be r g s
Page 92 and 93: i en framtida publikation som redog
Page 94 and 95: 94 Figur 6.1. Jordartskartor från
Page 96 and 97: Figur 6.3. Lerklining med avtryck a
Page 100 and 101: mer jag att utförligt beskriva sp
Page 102 and 103: Figur 6.8. Gravanläggningar på tr
Page 104 and 105: Figur 6.13. Trattbägare som påtr
Page 106 and 107: gaste gruppen av tidigneolitiska ku
Page 108 and 109: Figur 6.16. Fynd från den timmerby
Page 110 and 111: med ramverk av sten, till exempel d
Page 112 and 113: uppfattas som boplatsaktiviteter sp
Page 115 and 116: 7 Näringsekonomi som kulturell pra
Page 117 and 118: 7 nä r i n g s e k o n o m i s o m
Page 133: 7 nä r i n g s e k o n o m i s o m
Page 136 and 137: ett något grövre gods och sparsam
Page 138 and 139: Figur 8.3. Trattbägare från Hjulb
Page 140 and 141: möjligt, fortsatt datera dekorerad
Page 142: Figur 8.5. Direkt daterade krukskä
Page 145 and 146: Figur 8.7. Direkt daterade krukskä
Page 147 and 148: Figur 8.8. Direkt daterade krukskä
Page 149 and 150:
Figur 8.10. Direkt daterade dekorer
Page 151 and 152:
8 en A n n o r l u n dA t r At t B
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Figur 8.21. Kärlprofiler av trattb
Page 163 and 164:
Page 165 and 166:
Figur 8.25. Snördekorerad mynnings
Page 168 and 169:
På Kallmossen (figur 8.24b, c) och
Page 170 and 171:
mer fragmentariska trattbägare som
Page 172 and 173:
Vrå I kärl i dagsläget inte är
Page 174 and 175:
hopning, som vid sidan av nämnda k
Page 176 and 177:
8.5 Vem offrade i kärret? Keramike
Page 178 and 179:
skärv-/slipnummer. Hantverket I li
Page 180 and 181:
Figur 8.39. Tunnslip av trattbägar
Page 182 and 183:
tidig bondestenålder. Något, som
Page 184 and 185:
Figur 8.45. Schematisk presentation
Page 186 and 187:
Figur 8.46. Modell av en hypotetisk
Page 188 and 189:
som en praktisk, funktionell prepar
Page 190 and 191:
från rutgrävning/sållning med, v
Page 192 and 193:
Bland trattbägarna från Skogsmoss
Page 194 and 195:
snördekor eller rader av enkla int
Page 196 and 197:
Stabiliteten och kontinuiteten i ut
Page 199 and 200:
9 Lokala, regionala och importerade
Page 201 and 202:
9 lo k A l A, r e g i o n A l A o c
Page 203 and 204:
Page 205 and 206:
Page 207 and 208:
Page 209 and 210:
Page 211 and 212:
Page 213 and 214:
Page 215 and 216:
Page 217 and 218:
Figur 9.16. Mångkantig stridsyxa a
Page 219 and 220:
Page 221 and 222:
Page 223 and 224:
Page 225 and 226:
Page 227 and 228:
Page 229 and 230:
Page 231 and 232:
Page 233 and 234:
Page 235 and 236:
Page 237 and 238:
Page 239 and 240:
Page 241 and 242:
10 Överregionala sociala sammanhan
Page 243 and 244:
10 öv e r r e g i o n A l A s o c
Page 245 and 246:
Figur 10.5. Trattbägare från Lets
Page 247 and 248:
Page 249 and 250:
Page 251 and 252:
Figur 10.15. Karta över de nordlig
Page 253 and 254:
Page 255 and 256:
Page 257 and 258:
Page 259 and 260:
Page 261 and 262:
Page 263 and 264:
Page 265 and 266:
Page 267 and 268:
Page 269 and 270:
Page 271 and 272:
Page 273 and 274:
11 Kultur, praktik och identitet un
Page 275 and 276:
11 ku lt u r, p r A k t i k o c H i
Page 277 and 278:
Page 279 and 280:
Page 281 and 282:
Figur 11.3. Exempel på trindyxor m
Page 283 and 284:
Figur 11.4. Fyrsidig helslipad meso
Page 285 and 286:
Page 287:
Page 290 and 291:
On all these places and routes, eac
Page 292 and 293:
ger repertoire that signalled the d
Page 294 and 295:
Andersen, S. H. 1975. Ringkloster,
Page 296 and 297:
Bentley, R. A., Price, T. D. & Step
Page 298 and 299:
Christensen, C. 1990. Stone Age Dug
Page 300 and 301:
Ekholm, G. 1918. Två nyupptäckta
Page 302 and 303:
Gidlöf, K., Hammarstrand Dehman, K
Page 304 and 305:
Hallgren, F. under arbete. Skifferk
Page 306 and 307:
Hjolman, B. 1964. Arkivhandling ang
Page 308 and 309:
Kaul, F. 1994. Ritualer med mennesk
Page 310 and 311:
Lannerbro, R. 1976. Stenålder och
Page 312 and 313:
Lindqvist, C. 2001. Nämforsen, Åd
Page 314 and 315:
Moore, J. H. 2001. Ethnogenetic pat
Page 316 and 317:
Passey B. H., Robinson T. F., Aylif
Page 318 and 319:
Richards, M. P., Price, T. D. & Koc
Page 320 and 321:
Skjølsvold, A. 1977. Slettabøbopl
Page 322 and 323:
Trigger, B. G. 1969. The Huron, far
Page 324:
Zimmermann, W. 1999. Why was Cattle
show all

Identitet i praktik - Identity in Practice

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?