Identitet i praktik - Identity in Practice

Recommendations

Info

är detta inget bra argument för att särbehandla Vestlandet. En sak som ofta framhålls vid jämförelser mellan trattbägarområdet vid Oslofjorden och det tidigneolitiska materialet från Vestlandet är att det förra representerar en ekonomi med inslag av jordbruk, medan det senare representerar en jägare-samlare ekonomi. I dagsläget är dock indikationerna på odling och djurhållning tämligen likartade i de båda områdena (jfr. Glørstad 2005 s.45). I bägge regionerna finns pollenindikationer på odling och fädrift, medan sädeskorn och ben från tamdjur saknas både kring Oslofjorden och på Vestlandet. Å andra sidan pekar Østlandets lösfynd på en inlandsbosättning av ett slag, som inte verkar ha någon motsvarighet på Vestlandet. Skillnaden mellan det tidigneolitiska jordbruket på Østlandet och Vestlandet skulle i så fall ligga i vilka landskapsrum verksamheten bedrevs, även om en skillnad i omfattning också kan ha förelegat. Oavsett jordbrukets andel i försörjningsekonomin, och denna punkt är central ur mitt perspektiv, så har jordbruk som kulturell praktik utövats både på Østlandet och Vestlandet, en kulturell praktik som (enligt nuvarande kunskapsläge) hade en nordgräns som sammanföll med nordgränsen för bruk av tidigneolitisk keramik och nordgränsen för tillverkning, bruk och cirkulation av fyrsidiga yxor. Så som kommer att framgå av kapitel 10.2 så fanns i samma område en sydgräns för en rad andra kulturella praktiker, traditioner typiska för nordskandinavisk skifferkultur och som särskiljde mellersta och norra Norges jägare-samlare från grannarna med keramik och hantering av domestikater i södra Norge. 10.1.3 Trattbägarkultur i norra Polen En sak som stundom förbises i diskussionen av trattbägarkulturens nordgräns i Skandinavien, är att trattbägarkulturen även har en nordgräns på andra sidan Östersjön. Andra sidan Östersjön innebär i det här fallet inte ett perspektiv rakt österut, som man kanske kunde vänta, utan söderut. Den kontinentala trattbägarkulturens nord- och nordöstgräns återfinns i Polen. Området utgör en intressant kontrast till Skandinavien, i synnerhet som läget för trattbägarkulturens nordgräns förklarats med hänvisning till ekologiska förhållanden både i Polen och Skandinavien (Hulthén & Welinder 1981, Sulgostowska 1998 s.92). Bosättningar av jordbrukande grupper med den för TRB utmärkande materiella kulturen förekom under tidigneolitikum i Polens södra och västra delar, medan den nordöstra fjärdedelen av landet även fortsatt var befolkad av jägare-samlare med en annorlunda materiell kultur. De senare brukar i polsk litteratur sammanfattas under beteckningen Forest Neolithic (se vidare kapitel 10.2.3). 250 Fr e d r i k HAllgren De arkeologiska material som blivit klassificerade som trattbägarkultur i området är långt i från homogena. Även om grundläggande element som trattbägare, amforor, kragflaskor, mångkantiga stridsyxor, jordbruk och en bosättning kopplad till sandjordar förekommer hos de flesta grupper, så finns det många regionala särdrag som särskiljer olika geografiska regioner (Bogucki 1988, Midgley 1992, Kruk & Milisauskas 1999). Delvis avspeglar detta den gamla gränsen mellan sena bandkeramiska grupper (lengyel, stickband) i söder och erteböllekultur i norr. Inom de områden som hyser sen bandkeramisk bosättning sker visserligen förändringar i bosättningsmönster och materiell kultur i och med skapandet av trattbägarkultur, men hantverkstraditioner visar i många fall kontinuitet med tidigare faser vad gäller till exempel magring av keramiken (chamotte) och i flinthantverk, och ekonomin har även fortsatt en mycket stor tonvikt på domesticerade grödor. De områden i norra Polen som under föregående fas hyste bosättning av erteböllekultur (jfr. kapitel 4) uppvisar istället bergartsmagrad trattbägarkeramik, ett lokalt präglat flinthantverk och en ekonomi där vilda resurser fortsätter att spela en viktig roll. Då jag här är intresserad av trattbägarkulturens nordgräns tar jag i det följande upp de två nordligaste regionerna i Polen med lämningar från trattbägarkultur, Pommern och Chelmno. Den nordligaste bosättningen som tillskrivs trattbägarkultur i Polen återfinns i norra Pommern, på kustslätten väster om Vistulas mynning (figur 10.15). Från området finns två lokaler med fynd från övergången erteböllekultur/trattbägarkultur (Dąbki 9 och Rzucewo), som i skrivande stund är föremål för undersökningar. Resultaten har än så länge endast presenterats på konferenser (Terberger, T. föredrag på konferensen Meso2005 i Belfast 2005, Kabicinski, J., Krol, D. & Terberger T. föredrag på konferensen Early Pottery in the Baltic i Schleswig 2006). Bäst dateringsunderlag föreligger från Dąbki 9 där den äldsta trattbägarkeramiken dateras till c. 4200 f.Kr. Tidigare rapporterade fynd av mesolitisk nötboskap (Ilkiewicz 1997) från Dąbki har visat sig vara uroxe. Den äldsta säkert belagda förekomsten av nötboskap dateras nu till c. 4250 f.Kr., det vill säga mer eller mindre i fas med den äldsta trattbägarkeramiken på samma lokal. Den tidiga trattbägarkeramiken från Dąbki 9 är i huvudsak odekorerad, lergodset är magrat med krossad bergart och har fogar i U och N-teknik. När dekor förekommer är det ofta i form av enkla intryck, gropintryck och hack längs mynningsranden. Gropintryck har ibland applicerats från kärlets utsida, ibland från kärlets insida vilket resulterat i en bula på kärlväggen - ett drag som har motsvarigheter i den delvis äldre, delvis samtida nemankeramiken från nordöstra Polen (jfr. kapitel 4 och 10.2.3). Vid sidan av den lokalproducerade keramiken finns enstaka främmande skärvor med ursprung i sen band-
Figur 10.15. Karta över de nordligaste regionerna med lämningar efter trattbägarkulturen öster om Östersjön. 1. trattbägarkultur, 2. narvakultur, 3. kam-gropkeramik kultur, 4. nemankultur, 5. keramik av linin-typ, L = lupawagruppen i Pommern, C = chelmnogruppen i Chelmno. Efter Kukawka (1987 fig. 3) med modifikationer. Figure 10.15. Map of the Northern limits of the Funnel Beaker Culture to the east of the Baltic Sea. Legend: 1. Funnel Beaker Culture, 2. Narva Culture, 3. Comb-Pit Ware Culture, 4. Neman Culture, 5. Linin type pottery, L = the Lupawa group of TRB, C = the Chelmno group of the TRB. After Kukawka (1987 fig. 3) with modifications. 10 öv e r r e g i o n A l A s o c i A l A s A m m A n H A n g u n d e r tidigneolitikum keramisk kultur på Dąbki (Kabicinski, J., Krol, D. & Terberger T. föredrag på konferensen Early Pottery in the Baltic i Schleswig 2006). Länge var det ett axiom att den bandkeramiska bosättningen var bunden till löss- och svartjordarna längre söderut i Polen, men de senaste decennierna har bosättningar från linjebandkeramisk kultur och sen bandkeramisk kultur (sen bandkeramisk kultur används som ett paraplybegrepp för stickbandkeramisk kultur och lengyelkultur) påträffats på sand och lerjordar både i Chelmno och Pommern (Kukawka & Małecka-Kukawka 1999, Czerniak 2002, Nowak 2001, Czerniak et al. 2003). Avståndet mellan den nyligen undersökta sena bandkeramiska boplatsen Kościelna Jania och östersjökusten är blott 6-7 mil (Czerniak, L. & Pyzel, J., föredrag på konferensen Early Pottery in the Baltic i Schleswig 2006). Under senmesolitisk tid levde således människor från erteböllekultur och sen bandkeramisk kultur helt nära varandra i norra Polen, och det är rimligt att anta att många av de första grödorna och tamdjuren, som spreds inom den tidiga trattbägarkulturen, hade sitt ursprung i de sena stickbands- och lengyelbosättningarna i området. Den klassiska fasen av trattbägarkultur i Pommern betecknas lupawagruppen (Jankowska 1986, 1997a, 1997b, Wierzbicki 1992, 1999). Bland lokalerna som tillskrivs lupawagruppen finns vid sidan av boplatser även gravfält med brandbegravningar i långhögar och i flatmarksgravar (Wierzbicki 1992 s.107-110). Lupawagruppens keramik skiljer sig i flera avseenden från trattbägarkeramik i mellersta och södra Polen, både vad gäller formgivning (trattbägare med vertikal bukdekor) och val av magringsmedel (grovkorning krossad bergart) (Midgley 1992 s.65, 69, Wierzbicki 1999 s.277). Även flinthantverket skiljer sig från angränsande områden (Jankowska 1986 s.173, Machnik 1986 s.225-226). Den bäst publicerade lupawalokalen är boplatsen Poganice 4, varifrån det finns en serie 14 C-dateringar (Wierzbicki 1995, Luijten 1995, jfr. Bogucki 1988 s.148- 149). Det daterade materialet kommer från delytan ”zone 5” inom Poganice, på vilken det bland annat påträffades 251
Page 1 and 2:
Identitet i praktik Lokala, regiona
Page 3:
“A m i c u lt u r A y A l m ov i
Page 6 and 7:
8 En annorlunda trattbägarkeramik?
Page 8 and 9:
miljödeterminister var lika välko
Page 10 and 11:
10 Myggor svärmar kring vår bil p
Page 13 and 14:
1 Inledning ”Lost the culture, th
Page 15 and 16:
Att man i enlighet med Sandra Hardi
Page 17 and 18:
2 Kultur, praktik och identitet I i
Page 19 and 20:
att hans starka ställningstagande
Page 21 and 22:
exemplifierar bland annat med Ralph
Page 23 and 24:
...those elements of culture which
Page 25 and 26:
more than a mere biological given.
Page 27 and 28:
emergence of tribe as a primary fun
Page 29 and 30:
tur, så leder förändringar till
Page 31 and 32:
lärande inom ramen för det social
Page 33 and 34:
discipliner - Linton var kulturantr
Page 35 and 36:
that constitute our community. Our
Page 37 and 38:
Social interaction between agents o
Page 39 and 40:
Så som diskuterades i kapitel 2.7
Page 41:
practice som ingår i en konstellat
Page 44 and 45:
44 They liked to see lands; timidit
Page 46 and 47:
sten för tillverkning av stridsklu
Page 48 and 49:
kapitel 2.8 snuddade jag vid ett an
Page 50 and 51:
50 ...the chant-owner name places f
Page 52 and 53:
Figur 3.4. 14C-dateringar av skidor
Page 54 and 55:
54 Figur 3.6. Neolitiskt träförem
Page 57 and 58:
4 Den äldsta keramiken runt Öster
Page 59 and 60:
Figur 4.2. Åland under stenåldern
Page 61 and 62:
4 de n ä l d s t A k e r A m i k e
Page 63 and 64:
soderna med markant inflöde av sal
Page 65 and 66:
I Estland, Lettland, Litauen och de
Page 67 and 68:
41 kan hänföras till äldre bandk
Page 69 and 70:
Figur 4.15. Jämförelse mellan ert
Page 71 and 72:
5 Mälardalen och Bergslagens tidig
Page 73 and 74:
5 mä l A r dA l e n o c H Be r g s
Page 75 and 76:
Figur 5.3. Trattbägarlokaler i nor
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
Page 89:
Page 92 and 93:
i en framtida publikation som redog
Page 94 and 95:
94 Figur 6.1. Jordartskartor från
Page 96 and 97:
Figur 6.3. Lerklining med avtryck a
Page 98 and 99:
Figur 6.5. Spridningen av malstensu
Page 100 and 101:
mer jag att utförligt beskriva sp
Page 102 and 103:
Figur 6.8. Gravanläggningar på tr
Page 104 and 105:
Figur 6.13. Trattbägare som påtr
Page 106 and 107:
gaste gruppen av tidigneolitiska ku
Page 108 and 109:
Figur 6.16. Fynd från den timmerby
Page 110 and 111:
med ramverk av sten, till exempel d
Page 112 and 113:
uppfattas som boplatsaktiviteter sp
Page 115 and 116:
7 Näringsekonomi som kulturell pra
Page 117 and 118:
7 nä r i n g s e k o n o m i s o m
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 133:
Page 136 and 137:
ett något grövre gods och sparsam
Page 138 and 139:
Figur 8.3. Trattbägare från Hjulb
Page 140 and 141:
möjligt, fortsatt datera dekorerad
Page 142:
Figur 8.5. Direkt daterade krukskä
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Page 149 and 150:
Figur 8.10. Direkt daterade dekorer
Page 151 and 152:
8 en A n n o r l u n dA t r At t B
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Figur 8.21. Kärlprofiler av trattb
Page 163 and 164:
Page 165 and 166:
Figur 8.25. Snördekorerad mynnings
Page 168 and 169:
På Kallmossen (figur 8.24b, c) och
Page 170 and 171:
mer fragmentariska trattbägare som
Page 172 and 173:
Vrå I kärl i dagsläget inte är
Page 174 and 175:
hopning, som vid sidan av nämnda k
Page 176 and 177:
8.5 Vem offrade i kärret? Keramike
Page 178 and 179:
skärv-/slipnummer. Hantverket I li
Page 180 and 181:
Figur 8.39. Tunnslip av trattbägar
Page 182 and 183:
tidig bondestenålder. Något, som
Page 184 and 185:
Figur 8.45. Schematisk presentation
Page 186 and 187:
Figur 8.46. Modell av en hypotetisk
Page 188 and 189:
som en praktisk, funktionell prepar
Page 190 and 191:
från rutgrävning/sållning med, v
Page 192 and 193:
Bland trattbägarna från Skogsmoss
Page 194 and 195:
snördekor eller rader av enkla int
Page 196 and 197:
Stabiliteten och kontinuiteten i ut
Page 199 and 200: 9 Lokala, regionala och importerade
Page 201 and 202: 9 lo k A l A, r e g i o n A l A o c
Page 217 and 218: Figur 9.16. Mångkantig stridsyxa a
Page 241 and 242: 10 Överregionala sociala sammanhan
Page 243 and 244: 10 öv e r r e g i o n A l A s o c
Page 245 and 246: Figur 10.5. Trattbägare från Lets
Page 249: 10 öv e r r e g i o n A l A s o c
Page 273 and 274: 11 Kultur, praktik och identitet un
Page 275 and 276: 11 ku lt u r, p r A k t i k o c H i
Page 281 and 282: Figur 11.3. Exempel på trindyxor m
Page 283 and 284: Figur 11.4. Fyrsidig helslipad meso
Page 287: 11 ku lt u r, p r A k t i k o c H i
Page 290 and 291: On all these places and routes, eac
Page 292 and 293: ger repertoire that signalled the d
Page 294 and 295: Andersen, S. H. 1975. Ringkloster,
Page 296 and 297: Bentley, R. A., Price, T. D. & Step
Page 298 and 299: Christensen, C. 1990. Stone Age Dug
Page 300 and 301:
Ekholm, G. 1918. Två nyupptäckta
Page 302 and 303:
Gidlöf, K., Hammarstrand Dehman, K
Page 304 and 305:
Hallgren, F. under arbete. Skifferk
Page 306 and 307:
Hjolman, B. 1964. Arkivhandling ang
Page 308 and 309:
Kaul, F. 1994. Ritualer med mennesk
Page 310 and 311:
Lannerbro, R. 1976. Stenålder och
Page 312 and 313:
Lindqvist, C. 2001. Nämforsen, Åd
Page 314 and 315:
Moore, J. H. 2001. Ethnogenetic pat
Page 316 and 317:
Passey B. H., Robinson T. F., Aylif
Page 318 and 319:
Richards, M. P., Price, T. D. & Koc
Page 320 and 321:
Skjølsvold, A. 1977. Slettabøbopl
Page 322 and 323:
Trigger, B. G. 1969. The Huron, far
Page 324:
Zimmermann, W. 1999. Why was Cattle
show all

Identitet i praktik - Identity in Practice

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?