Identitet i praktik - Identity in Practice

Recommendations

Info

ett något grövre gods och sparsammare dekor (Florin 1938 s.34), dels på boplatsernas höjd över havet (Florin 1938 s.41-48). Florins tolkning av boplatserna som strandbundna har emellertid visat sig vara felaktig, se vidare nedan. Becker kommenterade kortfattat den östmellansvenska trattbägarkeramiken i sin avhandling 1948 och konstaterade att den endast skiljer sig från danskt material vad gäller detaljer i dekor (Becker 1948 s.185-189). Becker grupperade det tidigneolitiska materialet i Sydskandinavien i grupperna A-C, vilka uppfattades som efter varandra följande faser. Han förde Mogetorp till B eller tidigare delen av C-skedet och Östra Vrå till period C (Becker 1948 s.187, 193). Bagge publicerade trattbägarkeramik från Rosenlund (även känd som Hjulberga 1), Närke, 1949. Keramikens kärlform beskrevs som bägare med mjukt s-formig halsbukprofil. Bagge poängterade särskilt det typiska “snörkeramiska” (=trattbägar) godset: väl bränt, gulbrunt, med grov magring av kvarts- och fältspatkorn och med slät yta. Dekor förekommer både på rand, hals och skuldra, de vanligaste dekorelementen är tvärsnodd, snöre och sneda instick (Bagge 1949 s.137-141). Det är viktigt att förstå att det är godsets kvalité som varit bas för distinktionen mellan trattbägar- och gropkeramik i arkeologiska publikationer som behandlar östra Mellansverige, ett ämne som diskuterats utförligt av Bagge i en artikel om boplatsen Fagervik (Bagge 1951). Fagervik är belägen i nordöstra Östergötland, dvs strax söder om regionen Mälardalen som är ämnet för föreliggande avsnitt, men tas ändå upp här då materialet har relevans även för Mälardalen. Bagge delade in keramikmaterialet från Fagervik i sex grupper (I, II, II-III, 136 Fr e d r i k HAllgren Figur 8.1. Skärvor av trattbägare, kragflaskor och en miniatyr-lerskiva från Mogetorp, Södermanland. Efter Florin (1938 fig. 12). Skala 1:2. Figure 8.1. Sherds from funnel beakers, collared flasks and a miniature clay disk from Mogetorp, Södermanland. After (Florin 1938 fig. 12). Scale 1:2. III, IV och V), där I avser trattbägarkeramik, II – IV gropkeramik och V stridsyxekeramik. De olika grupperna har olika rumslig utbredning inom fornlämningen, något som Bagge tolkade som att bebyggelsen flyttat med en vikande strandlinje (Bagge 1951, Segerberg 1999 fig. 44). De olika keramikstilarna skall därmed avspegla kronologiska skeden. Bagges tolkning har diskuterats ingående av flera författare (bl.a. Segerberg 1999 s.72-82, Strinnholm 2001 s.39-44, Å. M. Larsson 2003 133-134, Å. M. Larsson manuskript, Stenbäck 2003 s.74-80, Graner & Larsson 2004 s.109-110), här skall endast Bagges diskussion av trattbägarkeramiken beröras. Två typer av trattbägare har presenterats från Fagervik, en variant med markerad övergång mellan hals och skuldra och utpräglat trattformad hals, samt en slankare modell med svagt markerad skuldra och rakare hals (figur 8.2). Dessa både kärlformer karaktäriserar även det äldsta gropkeramiska skedet Fagervik II. Det som skiljer mellan grupperna är i viss mån dekor, men framför allt godsegenskaper. Trattbägarkeramikens gods beskrivs som fast, magrad med grovkornig bergartsmagring och med slät yta, medan den tidiga gropkeramiken karaktä- Figur 8.2. Kärlprofiler hos trattbägare från Fagervik, Östergötland. Efter Bagge (1951). Figure 8.2. Vessel profile on funnel beakers from Fagervik, Östergötland. After Bagge (1951).
8 en A n n o r l u n dA t r At t Bäg A r k e r A m i k? tr At t Bäg A r e, k r A g F l A s k o r o c H l e r s k i v o r riseras av finkornigare magring och en sträv yta (Bagge 1951 s.65). Vid sidan av trattbägare förekommer även kragflaskor på Fagervik I. Fagervik I-keramiken (FI) uppvisar flera dekorelement som känns igen från “vanliga” TRB-boplatser i Mälardalen, som tvärsnodd (5%, antalsprocent), snöre (2%) och knäckebrödsdekor (2%, se vidare kapitel 8.2). Materialet domineras dock av vertikala linjer (50%), ett element som i likhet med horisontell krysskraffering (3%) är ytterligt sällsynt på trattbägare i Mälardalen (jfr. kapitel 8.2), men däremot mycket vanligt på tidig gropkeramik i samma region. I Sydskandinavien är vertikala linjer frekvent förekommande på trattbägarkeramik från slutet av TN och början av MN (Hulthén 1977, Larsson 1984, Koch 1998, Lagergren-Olsson 2003). I likhet med de gropkeramiska kärlen på Fagervik så är trattbägarna ofta försedda med gropar (33% av de dekorerade skärvorna). Gropar har sedermera visats förekomma på keramik från de flesta trattbägarboplatser i Mälardalen (se vidare nedan), så även på den ovan diskuterade Östra Vrå. Att gropar finns företrädda på Östra Vrå nämns dock inte av Sten Florin, vilket har fått till följd att många uppfattat det som att gropar saknas på trattbägarkeramik i regionen. Detta i sin tur har lett till att förekomst av gropar ibland använts som definition för gropkeramik, vilket alltså är felaktigt (Welinder 1987 s.114). Med hänvisning till förekomsten av krysskraffering och gropar på trattbägarna så tolkade Bagge FIkeramiken som en tidigt mellanneolitisk övergångsfas mellan trattbägarkeramik av vrå-typ och mellanneolitisk gropkeramik (Bagge 1951 s.84ff). Matskorpor på typiska FII- och III-skärvor från Fagervik har 14 C-daterats till övergången mellan TN och MN (Segerberg et al. 1991), varför FI-keramiken helt eller delvis bör skjutas bakåt till tidigneolitikum, i synnerhet som alla senare undersökta boplatser med likartad keramik daterats till intervallet 3900 – 3300 f.Kr. (Olsson 1997 s.445). Florins stora monografi om trattbägarboplatserna Mogetorp, Östra Vrå och Brokvarn publicerades 1958. I denna volym beskrevs keramiken mer i detalj lokal för lokal, samt jämfördes med Beckers indelning av den sydskandinaviska tidigneolitiska trattbägarkeramiken i grupperna A-C. På Mogetorp tillvaratogs 84 kg keramik, huvudsakligen skärvor från trattbägare, men kragflaskor och en miniatyrlerskiva finns också representerade (Florin 1958 s.32-38, 41). Godset beskrivs på samma sätt som i artikeln från 1938, med tillägget att en del skärvor är gråsvarta snarare än grå-gula. 5.4 % av skärvorna är dekorerade (antalsprocent), dekoren är begränsad till området närmast mynningen och de vanligaste dekorelementen är enkla stämplar och instick (38%) och snöre (36%) medan tvärsnodd helt saknas (Florin 1958 s.33-36). På Östra Vrå påträffades 36 kg keramik, huvuddelen av skärvorna representerar trattbägare men Florin nämner också två i mä l A r dA l e n o c H Be r g s l A g e n fragment från kragflaskor (Florin 1958 s.80-88). Det bör påpekas att det förekommer betydligt fler skärvor från kragflaskor på Östra Vrå, till exempel flertalet av de c. 50 krukskärvor som avbildas i Florins plansch XIV–XV. Om trattbägarnas form sägs att de vanligen har korta halsar, runda bukar och flat eller rund botten, enstaka kärl har högre, mer eller mindre utsvängda halsar. 10,5 % av skärvorna är dekorerade, vanligaste dekorelementet är tvärsnodd (35%) och snöre (18%), i övrigt finns en stor variation vad gäller dekorelement (Florin 1958 s.81-84). Från Brokvarn föreligger endast ett mindre keramikmaterial, 4 kg och ingenting nämns om kärlform, dock noteras att en “kantdel har hål för hankfäste”. Cirka 9% av skärvorna är dekorerade, 46% av dessa har snördekor, 21% tvärsnodd, i övrigt finns en stor variation av olika stämplar (Florin 1958 s. 122-125, 129). Florin var benägen att parallellisera keramiken från Mogetorp med Beckers A-fas (Florin 1958 s.37-38), men nämnde också att Becker bedömde den som B eller C-fas (Florin 1958 s.85, jfr. Becker 1948 s.187). Keramiken från Östra Vrå betraktade Florin som något yngre, medan Brokvarn placerades i slutet av tidigneolitikum (Florin 1958 s.38, 84-85, 145). Den kronologiska tolkningen baserades här helt på keramikens utseende (Florin 1958 s.145), då resonemanget kring strandlinjedateringar som föreslogs i artikeln 1938 ej funnit stöd i de fortsatta geologiska undersökningarna – ingen av de aktuella boplatserna var belägen direkt vid en havsstrand (Florin 1958 s.49, 104, 140, Åkerlund 1996). Strax innan Vråkulturen gick i tryck erhöll Florin resultaten av 14 C-dateringar av odlingshorisonter synliga i pollendiagrammet från Övre Mogetorpsmossen. Resultatet infogades som fotnötter i boken, men har av allt att döma inte påverkat de kronologiska resonemangen (Florin 1958 s.60, 146, 244, jfr. kapitel 5). Bertil Almgren (1967) tog upp frågan om kärlbyggnadsteknik inom trattbägarkulturen och han pekade på krukskärvornas sneda brottytor som en karaktäristik för trattbägarkeramik, ett resultat av hur kärlen byggts upp av snett sammanfogade lerringlar (sedermera känt som N-teknik, jfr. Andersen 1975 s.56-57, Hulthén 1977 s.35). Almgren identifierade två varianter av sneda fogar, som med utgångspunkt i vinkeln mellan kärlväggens insida och utsida benämndes fallande respektive stigande (Almgren 1967 s.233). Ofta har bägge teknikerna använts på samma kärl, i Danmark är de tidigneolitiska trattbägarna vanligen byggda med stigande teknik på bukdelen, medan halsen är formad i fallande teknik (Almgren 1967 s.233-237, jfr. Koch 1998 s.124, 126). Trattbägarna på Mälardalsboplatserna Mogetorp och Östra Vrå karaktäriseras däremot av halspartier byggda i stigande teknik (Almgren 1967 s.243-245). Under 1970 och 80-talet publicerade Stig Welinder flera arbeten kring Mälardalens trattbägarkultur (Welin- 137
Page 1 and 2:
Identitet i praktik Lokala, regiona
Page 3:
“A m i c u lt u r A y A l m ov i
Page 6 and 7:
8 En annorlunda trattbägarkeramik?
Page 8 and 9:
miljödeterminister var lika välko
Page 10 and 11:
10 Myggor svärmar kring vår bil p
Page 13 and 14:
1 Inledning ”Lost the culture, th
Page 15 and 16:
Att man i enlighet med Sandra Hardi
Page 17 and 18:
2 Kultur, praktik och identitet I i
Page 19 and 20:
att hans starka ställningstagande
Page 21 and 22:
exemplifierar bland annat med Ralph
Page 23 and 24:
...those elements of culture which
Page 25 and 26:
more than a mere biological given.
Page 27 and 28:
emergence of tribe as a primary fun
Page 29 and 30:
tur, så leder förändringar till
Page 31 and 32:
lärande inom ramen för det social
Page 33 and 34:
discipliner - Linton var kulturantr
Page 35 and 36:
that constitute our community. Our
Page 37 and 38:
Social interaction between agents o
Page 39 and 40:
Så som diskuterades i kapitel 2.7
Page 41:
practice som ingår i en konstellat
Page 44 and 45:
44 They liked to see lands; timidit
Page 46 and 47:
sten för tillverkning av stridsklu
Page 48 and 49:
kapitel 2.8 snuddade jag vid ett an
Page 50 and 51:
50 ...the chant-owner name places f
Page 52 and 53:
Figur 3.4. 14C-dateringar av skidor
Page 54 and 55:
54 Figur 3.6. Neolitiskt träförem
Page 57 and 58:
4 Den äldsta keramiken runt Öster
Page 59 and 60:
Figur 4.2. Åland under stenåldern
Page 61 and 62:
4 de n ä l d s t A k e r A m i k e
Page 63 and 64:
soderna med markant inflöde av sal
Page 65 and 66:
I Estland, Lettland, Litauen och de
Page 67 and 68:
41 kan hänföras till äldre bandk
Page 69 and 70:
Figur 4.15. Jämförelse mellan ert
Page 71 and 72:
5 Mälardalen och Bergslagens tidig
Page 73 and 74:
5 mä l A r dA l e n o c H Be r g s
Page 75 and 76:
Figur 5.3. Trattbägarlokaler i nor
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86: 5 mä l A r dA l e n o c H Be r g s
Page 87 and 88: 5 mä l A r dA l e n o c H Be r g s
Page 89: 5 mä l A r dA l e n o c H Be r g s
Page 92 and 93: i en framtida publikation som redog
Page 94 and 95: 94 Figur 6.1. Jordartskartor från
Page 96 and 97: Figur 6.3. Lerklining med avtryck a
Page 98 and 99: Figur 6.5. Spridningen av malstensu
Page 100 and 101: mer jag att utförligt beskriva sp
Page 102 and 103: Figur 6.8. Gravanläggningar på tr
Page 104 and 105: Figur 6.13. Trattbägare som påtr
Page 106 and 107: gaste gruppen av tidigneolitiska ku
Page 108 and 109: Figur 6.16. Fynd från den timmerby
Page 110 and 111: med ramverk av sten, till exempel d
Page 112 and 113: uppfattas som boplatsaktiviteter sp
Page 115 and 116: 7 Näringsekonomi som kulturell pra
Page 117 and 118: 7 nä r i n g s e k o n o m i s o m
Page 133: 7 nä r i n g s e k o n o m i s o m
Page 138 and 139: Figur 8.3. Trattbägare från Hjulb
Page 140 and 141: möjligt, fortsatt datera dekorerad
Page 142: Figur 8.5. Direkt daterade krukskä
Page 145 and 146: Figur 8.7. Direkt daterade krukskä
Page 147 and 148: Figur 8.8. Direkt daterade krukskä
Page 149 and 150: Figur 8.10. Direkt daterade dekorer
Page 151 and 152: 8 en A n n o r l u n dA t r At t B
Page 161 and 162: Figur 8.21. Kärlprofiler av trattb
Page 165 and 166: Figur 8.25. Snördekorerad mynnings
Page 168 and 169: På Kallmossen (figur 8.24b, c) och
Page 170 and 171: mer fragmentariska trattbägare som
Page 172 and 173: Vrå I kärl i dagsläget inte är
Page 174 and 175: hopning, som vid sidan av nämnda k
Page 176 and 177: 8.5 Vem offrade i kärret? Keramike
Page 178 and 179: skärv-/slipnummer. Hantverket I li
Page 180 and 181: Figur 8.39. Tunnslip av trattbägar
Page 182 and 183: tidig bondestenålder. Något, som
Page 184 and 185: Figur 8.45. Schematisk presentation
Page 186 and 187:
Figur 8.46. Modell av en hypotetisk
Page 188 and 189:
som en praktisk, funktionell prepar
Page 190 and 191:
från rutgrävning/sållning med, v
Page 192 and 193:
Bland trattbägarna från Skogsmoss
Page 194 and 195:
snördekor eller rader av enkla int
Page 196 and 197:
Stabiliteten och kontinuiteten i ut
Page 199 and 200:
9 Lokala, regionala och importerade
Page 201 and 202:
9 lo k A l A, r e g i o n A l A o c
Page 203 and 204:
Page 205 and 206:
Page 207 and 208:
Page 209 and 210:
Page 211 and 212:
Page 213 and 214:
Page 215 and 216:
Page 217 and 218:
Figur 9.16. Mångkantig stridsyxa a
Page 219 and 220:
Page 221 and 222:
Page 223 and 224:
Page 225 and 226:
Page 227 and 228:
Page 229 and 230:
Page 231 and 232:
Page 233 and 234:
Page 235 and 236:
Page 237 and 238:
Page 239 and 240:
Page 241 and 242:
10 Överregionala sociala sammanhan
Page 243 and 244:
10 öv e r r e g i o n A l A s o c
Page 245 and 246:
Figur 10.5. Trattbägare från Lets
Page 247 and 248:
Page 249 and 250:
Page 251 and 252:
Figur 10.15. Karta över de nordlig
Page 253 and 254:
Page 255 and 256:
Page 257 and 258:
Page 259 and 260:
Page 261 and 262:
Page 263 and 264:
Page 265 and 266:
Page 267 and 268:
Page 269 and 270:
Page 271 and 272:
Page 273 and 274:
11 Kultur, praktik och identitet un
Page 275 and 276:
11 ku lt u r, p r A k t i k o c H i
Page 277 and 278:
Page 279 and 280:
Page 281 and 282:
Figur 11.3. Exempel på trindyxor m
Page 283 and 284:
Figur 11.4. Fyrsidig helslipad meso
Page 285 and 286:
Page 287:
Page 290 and 291:
On all these places and routes, eac
Page 292 and 293:
ger repertoire that signalled the d
Page 294 and 295:
Andersen, S. H. 1975. Ringkloster,
Page 296 and 297:
Bentley, R. A., Price, T. D. & Step
Page 298 and 299:
Christensen, C. 1990. Stone Age Dug
Page 300 and 301:
Ekholm, G. 1918. Två nyupptäckta
Page 302 and 303:
Gidlöf, K., Hammarstrand Dehman, K
Page 304 and 305:
Hallgren, F. under arbete. Skifferk
Page 306 and 307:
Hjolman, B. 1964. Arkivhandling ang
Page 308 and 309:
Kaul, F. 1994. Ritualer med mennesk
Page 310 and 311:
Lannerbro, R. 1976. Stenålder och
Page 312 and 313:
Lindqvist, C. 2001. Nämforsen, Åd
Page 314 and 315:
Moore, J. H. 2001. Ethnogenetic pat
Page 316 and 317:
Passey B. H., Robinson T. F., Aylif
Page 318 and 319:
Richards, M. P., Price, T. D. & Koc
Page 320 and 321:
Skjølsvold, A. 1977. Slettabøbopl
Page 322 and 323:
Trigger, B. G. 1969. The Huron, far
Page 324:
Zimmermann, W. 1999. Why was Cattle
show all

Identitet i praktik - Identity in Practice

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?