Identitet i praktik - Identity in Practice
Identitet i praktik - Identity in Practice
Identitet i praktik - Identity in Practice
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
8 en A n n o r l u n dA t r At t Bäg A r k e r A m i k? tr At t Bäg A r e, k r A g F l A s k o r o c H l e r s k i v o r<br />
riseras av f<strong>in</strong>kornigare magr<strong>in</strong>g och en sträv yta (Bagge<br />
1951 s.65). Vid sidan av trattbägare förekommer även<br />
kragflaskor på Fagervik I.<br />
Fagervik I-keramiken (FI) uppvisar flera dekorelement<br />
som känns igen från “vanliga” TRB-boplatser i<br />
Mälardalen, som tvärsnodd (5%, antalsprocent), snöre<br />
(2%) och knäckebrödsdekor (2%, se vidare kapitel 8.2).<br />
Materialet dom<strong>in</strong>eras dock av vertikala l<strong>in</strong>jer (50%), ett<br />
element som i likhet med horisontell krysskraffer<strong>in</strong>g<br />
(3%) är ytterligt sällsynt på trattbägare i Mälardalen (jfr.<br />
kapitel 8.2), men däremot mycket vanligt på tidig gropkeramik<br />
i samma region. I Sydskand<strong>in</strong>avien är vertikala<br />
l<strong>in</strong>jer frekvent förekommande på trattbägarkeramik från<br />
slutet av TN och början av MN (Hulthén 1977, Larsson<br />
1984, Koch 1998, Lagergren-Olsson 2003). I likhet<br />
med de gropkeramiska kärlen på Fagervik så är trattbägarna<br />
ofta försedda med gropar (33% av de dekorerade<br />
skärvorna). Gropar har sedermera visats förekomma på<br />
keramik från de flesta trattbägarboplatser i Mälardalen<br />
(se vidare nedan), så även på den ovan diskuterade Östra<br />
Vrå. Att gropar f<strong>in</strong>ns företrädda på Östra Vrå nämns<br />
dock <strong>in</strong>te av Sten Flor<strong>in</strong>, vilket har fått till följd att många<br />
uppfattat det som att gropar saknas på trattbägarkeramik<br />
i regionen. Detta i s<strong>in</strong> tur har lett till att förekomst av<br />
gropar ibland använts som def<strong>in</strong>ition för gropkeramik,<br />
vilket alltså är felaktigt (Wel<strong>in</strong>der 1987 s.114).<br />
Med hänvisn<strong>in</strong>g till förekomsten av krysskraffer<strong>in</strong>g<br />
och gropar på trattbägarna så tolkade Bagge FIkeramiken<br />
som en tidigt mellanneolitisk övergångsfas<br />
mellan trattbägarkeramik av vrå-typ och mellanneolitisk<br />
gropkeramik (Bagge 1951 s.84ff). Matskorpor på typiska<br />
FII- och III-skärvor från Fagervik har 14 C-daterats till<br />
övergången mellan TN och MN (Segerberg et al. 1991),<br />
varför FI-keramiken helt eller delvis bör skjutas bakåt till<br />
tidigneolitikum, i synnerhet som alla senare undersökta<br />
boplatser med likartad keramik daterats till <strong>in</strong>tervallet<br />
3900 – 3300 f.Kr. (Olsson 1997 s.445).<br />
Flor<strong>in</strong>s stora monografi om trattbägarboplatserna<br />
Mogetorp, Östra Vrå och Brokvarn publicerades 1958.<br />
I denna volym beskrevs keramiken mer i detalj lokal<br />
för lokal, samt jämfördes med Beckers <strong>in</strong>deln<strong>in</strong>g av den<br />
sydskand<strong>in</strong>aviska tidigneolitiska trattbägarkeramiken i<br />
grupperna A-C. På Mogetorp tillvaratogs 84 kg keramik,<br />
huvudsakligen skärvor från trattbägare, men kragflaskor<br />
och en m<strong>in</strong>iatyrlerskiva f<strong>in</strong>ns också representerade (Flor<strong>in</strong><br />
1958 s.32-38, 41). Godset beskrivs på samma sätt som<br />
i artikeln från 1938, med tillägget att en del skärvor är<br />
gråsvarta snarare än grå-gula. 5.4 % av skärvorna är dekorerade<br />
(antalsprocent), dekoren är begränsad till området<br />
närmast mynn<strong>in</strong>gen och de vanligaste dekorelementen är<br />
enkla stämplar och <strong>in</strong>stick (38%) och snöre (36%) medan<br />
tvärsnodd helt saknas (Flor<strong>in</strong> 1958 s.33-36). På Östra<br />
Vrå påträffades 36 kg keramik, huvuddelen av skärvorna<br />
representerar trattbägare men Flor<strong>in</strong> nämner också två<br />
i mä l A r dA l e n o c H Be r g s l A g e n<br />
fragment från kragflaskor (Flor<strong>in</strong> 1958 s.80-88). Det bör<br />
påpekas att det förekommer betydligt fler skärvor från<br />
kragflaskor på Östra Vrå, till exempel flertalet av de c.<br />
50 krukskärvor som avbildas i Flor<strong>in</strong>s plansch XIV–XV.<br />
Om trattbägarnas form sägs att de vanligen har korta<br />
halsar, runda bukar och flat eller rund botten, enstaka<br />
kärl har högre, mer eller m<strong>in</strong>dre utsvängda halsar. 10,5 %<br />
av skärvorna är dekorerade, vanligaste dekorelementet är<br />
tvärsnodd (35%) och snöre (18%), i övrigt f<strong>in</strong>ns en stor<br />
variation vad gäller dekorelement (Flor<strong>in</strong> 1958 s.81-84).<br />
Från Brokvarn föreligger endast ett m<strong>in</strong>dre keramikmaterial,<br />
4 kg och <strong>in</strong>gent<strong>in</strong>g nämns om kärlform, dock<br />
noteras att en “kantdel har hål för hankfäste”. Cirka 9%<br />
av skärvorna är dekorerade, 46% av dessa har snördekor,<br />
21% tvärsnodd, i övrigt f<strong>in</strong>ns en stor variation av olika<br />
stämplar (Flor<strong>in</strong> 1958 s. 122-125, 129).<br />
Flor<strong>in</strong> var benägen att parallellisera keramiken från<br />
Mogetorp med Beckers A-fas (Flor<strong>in</strong> 1958 s.37-38), men<br />
nämnde också att Becker bedömde den som B eller C-fas<br />
(Flor<strong>in</strong> 1958 s.85, jfr. Becker 1948 s.187). Keramiken från<br />
Östra Vrå betraktade Flor<strong>in</strong> som något yngre, medan<br />
Brokvarn placerades i slutet av tidigneolitikum (Flor<strong>in</strong><br />
1958 s.38, 84-85, 145). Den kronologiska tolkn<strong>in</strong>gen<br />
baserades här helt på keramikens utseende (Flor<strong>in</strong> 1958<br />
s.145), då resonemanget kr<strong>in</strong>g strandl<strong>in</strong>jedater<strong>in</strong>gar som<br />
föreslogs i artikeln 1938 ej funnit stöd i de fortsatta geologiska<br />
undersökn<strong>in</strong>garna – <strong>in</strong>gen av de aktuella boplatserna<br />
var belägen direkt vid en havsstrand (Flor<strong>in</strong> 1958<br />
s.49, 104, 140, Åkerlund 1996). Strax <strong>in</strong>nan Vråkulturen<br />
gick i tryck erhöll Flor<strong>in</strong> resultaten av 14 C-dater<strong>in</strong>gar av<br />
odl<strong>in</strong>gshorisonter synliga i pollendiagrammet från Övre<br />
Mogetorpsmossen. Resultatet <strong>in</strong>fogades som fotnötter<br />
i boken, men har av allt att döma <strong>in</strong>te påverkat de kronologiska<br />
resonemangen (Flor<strong>in</strong> 1958 s.60, 146, 244,<br />
jfr. kapitel 5).<br />
Bertil Almgren (1967) tog upp frågan om kärlbyggnadsteknik<br />
<strong>in</strong>om trattbägarkulturen och han pekade på<br />
krukskärvornas sneda brottytor som en karaktäristik för<br />
trattbägarkeramik, ett resultat av hur kärlen byggts upp<br />
av snett sammanfogade lerr<strong>in</strong>glar (sedermera känt som<br />
N-teknik, jfr. Andersen 1975 s.56-57, Hulthén 1977 s.35).<br />
Almgren identifierade två varianter av sneda fogar, som<br />
med utgångspunkt i v<strong>in</strong>keln mellan kärlväggens <strong>in</strong>sida<br />
och utsida benämndes fallande respektive stigande (Almgren<br />
1967 s.233). Ofta har bägge teknikerna använts<br />
på samma kärl, i Danmark är de tidigneolitiska trattbägarna<br />
vanligen byggda med stigande teknik på bukdelen,<br />
medan halsen är formad i fallande teknik (Almgren 1967<br />
s.233-237, jfr. Koch 1998 s.124, 126). Trattbägarna på<br />
Mälardalsboplatserna Mogetorp och Östra Vrå karaktäriseras<br />
däremot av halspartier byggda i stigande teknik<br />
(Almgren 1967 s.243-245).<br />
Under 1970 och 80-talet publicerade Stig Wel<strong>in</strong>der<br />
flera arbeten kr<strong>in</strong>g Mälardalens trattbägarkultur (Wel<strong>in</strong>-<br />
137