Identitet i praktik - Identity in Practice
Identitet i praktik - Identity in Practice
Identitet i praktik - Identity in Practice
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
10.3 Kulturell gruppidentitet<br />
och etnicitet i området<br />
kr<strong>in</strong>g trattbägarkulturens<br />
nordliga randbygder<br />
272<br />
”everyth<strong>in</strong>g I’m not, made me everyth<strong>in</strong>g I am”<br />
Kanye West – Everyth<strong>in</strong>g I am (Graduation, 2007)<br />
I de föregående avsnitten har jag diskuterat arkeologiska<br />
material från bland annat trattbägarkultur, skifferkultur,<br />
kamkeramisk kultur och nemankultur i området väster<br />
och öster om Östersjön. Analytiska konstruktioner som<br />
arkeologiska kulturer gör det möjligt att föra en diskussion<br />
på denna översiktliga nivå. Det är viktigt att påm<strong>in</strong>na<br />
sig om att det rör sig om just analytiska konstruktioner,<br />
enheter som skapats av forskare som systematiserat det<br />
arkeologiska fyndmaterialet. Samtidigt är det en grupper<strong>in</strong>g<br />
som utgår från faktiska likheter och skillnader i<br />
materiell kultur, det rör sig <strong>in</strong>te om godtyckliga konstruktioner.<br />
De likheter och skillnader som arkeologer ser i<br />
materialen kan ha varit mer eller m<strong>in</strong>dre framträdande<br />
också för dåtida aktörer.<br />
Även om en arkeologisk konstruktionen som exempelvis<br />
skifferkultur aldrig har existerat i medvetandet<br />
hos tidigneolitiska människor, så kan kulturella skillnader<br />
mellan Dalarna/södra Norrlands skifferkultur och<br />
Mälardalen/Bergslagens trattbägarkultur likväl ha blivit<br />
betydelsebärande i konstruktionen av gruppidentiteter. I<br />
ett gränsområde som Bergslagen måste många normalt<br />
oreflekterade kulturella val ha medvetandegjorts genom<br />
att människor regelbundet träffade på personer som valt<br />
annorlunda. Så som diskuterades i kapitel 2.6 så formas<br />
identitet <strong>in</strong>te enbart genom deltagande i <strong>praktik</strong>, valet<br />
att <strong>in</strong>te deltaga, att <strong>in</strong>te utöva en <strong>praktik</strong> kan vara lika<br />
avgörande (Wenger 1998 s. 164). I mötet med människor<br />
som tog upp och började praktisera jordbruk, var<br />
valet att hålla fast vid ett liv som jägare-samlare således<br />
<strong>in</strong>te enbart en fråga om när<strong>in</strong>gs<strong>praktik</strong> utan också en<br />
fråga om identitet. Akten att utöva eller att avstå från<br />
att utöva specifika hantverk som skiffersmide eller keramikhantverk<br />
kan både ha skapat identitet och styrts<br />
Fr e d r i k HAllgren<br />
av identitet. Gränsen mellan trattbägarkultur och skifferkultur<br />
i Bergslagen kan således ha varit en gräns mellan<br />
grupper av människor som betraktade sig själva och<br />
varandra som av olika gruppidentitet, en situation där<br />
både reifikativa processer (att identifieras som något av<br />
andra) och deltagande processer (att identifiera sig med<br />
något) samverkat till att skapa etniciteter.<br />
I kapitel 2 återgavs Richard Jenk<strong>in</strong>s resonemang kr<strong>in</strong>g<br />
hur en person som lever i Swansea (Wales) i mötet med<br />
någon från västra Swansea def<strong>in</strong>ierar sig som ’från East<br />
Swansea’, i mötet med någon från Cardiff betraktar sig<br />
som ’från Swansea’, i mötet med någon från England<br />
karaktäriserar sig som ’från Wales’, och så vidare (Jenk<strong>in</strong>s<br />
1997 s.40-43). I varje sådan situation aktualiseras<br />
specifika associationer, starkare eller svagare, som blir<br />
betydelsebärande i konstruktionen av annorlundahet. I<br />
def<strong>in</strong>ierandet av skillnaden mellan olika stadsdelar <strong>in</strong>om<br />
samma stad kan till exempel klasstillhörighet betonas,<br />
i mötet med någon från ett annat språkområde som i<br />
exemplet Wales och England kan språket ges betydelse.<br />
Som nämnts kan aspekter av det vi kallar trattbägarkultur<br />
och skifferkultur på ett motsvarande sätt ha getts betydelse<br />
i konstruktionen av gruppidentitet i mötet mellan<br />
jägare från Siljan och jordbrukare från Mälardalen.<br />
I andra situationer, till exempel i mötet mellan jägaresamlare<br />
från Siljan och personer från Nordnorges skifferkultur,<br />
så kan stilistiska skillnader i en delad kulturell<br />
repertoar (exempelvis skillnader i skiffersmidet) ha legat<br />
till grund för formerandet av andra identiteter. Jenk<strong>in</strong>s<br />
särskiljer mellan ’local identity’ och ’communal identity’,<br />
men konstaterar samtidigt att ”...the communal, the local,<br />
the national . . . are to be understood as historically and<br />
contextually specific social constructions on the basic<br />
ethnic theme...” (Jenk<strong>in</strong>s 1997 s.43). Även om de gruppidentiteter<br />
som aktualiserades i mötet mellan människor<br />
från Mälardalen och Bergslagens trattbägarkultur och<br />
Dalarna och södra Norrlands skifferkultur således kan<br />
betraktas som exempel på etnicitet, så är de likväl <strong>in</strong>te de<br />
enda eller primära etniciteterna, samma människor har<br />
def<strong>in</strong>ierat sig annorlunda i andra situationer.<br />
I det avslutande kapitel 11 försöker jag ta ett samlat<br />
grepp på problematiken kr<strong>in</strong>g situationsberoende lokala,<br />
regionala och överregionala identiteter.
Change language