Identitet i praktik - Identity in Practice

Recommendations

Info

Figur 9.32. Förekomst av tunnackiga grönstensyxor i Mellansverige (Welinder 1985 fig. 3). Figure 9.32. The distribution of thin-butted greenstone axes in Central Sweden (Welinder 1985 fig. 3). separata distributionsnät överlappar, då få tidigneolitiska flintyxor cirkulerats vidare norr om Bergslagen, liksom få tidigneolitiska skifferföremål cirkulerats vidare söder om Mälardalen. I kapitel 9.2.2 föreslogs två alternativa tolkningar av spridningen av exotiska skifferföremål. Antingen kan mönstret visa på hur långt de direkta kontakterna och utbytet mellan enskilda personer från Mälardalens/Bergslagens trattbägarkultur och Dalarna och södra Norrlands skifferkultur nått, eller så visar importföremålens spridning utbredningen av ett socialt nätverk inom vilket främmande skifferredskap cirkulerats vidare. Överensstämmelsen mellan den frekventa förekomsten av (ofta utbytta) grönstensyxor och spridningen av importerade skifferföremål talar för att det senare alternativet är korrekt, det vill säga att de exotiska skifferföremålen cirkulerats vidare inom ett socialt nätverk som varit begränsat till regionen Mälardalen/Bergslagen. 240 Fr e d r i k HAllgren Inom Mälardalen bildar de tunnackiga grönstensyxorna tre huvudkoncentrationer åtskilda av områden med färre yxor (figur 9.32). En koncentration omfattar Närke i väster, en annan Södermanland i öster och en tredje gränsområdet mellan Västmanland och Uppland i norr. Sjögren har utvärderat motsvarande hopningar i förekomsten av tunnackiga yxor i Västsverige och funnit att spridningsbilden bara till en del kan förklaras med uppodlingsgrad (Sjögren 2003 s.211). Även om man inte kan utesluta att de tre koncentrationerna i Mälardalen kan vara en artefakt av olika markutnyttjande, så kan det vara värt att överväga en förklaring i termer av faktiska förhållanden under tidigneolitikum. Tänkbart är att se de tre koncentrationerna som tre bygder inom regionen Mälardalen. Så som diskuterats i kapitel 9.1.1 har studier av Welinder och Griffin respektive Sundström och Apel, visat att tunnackiga yxor av porfyrit har en huvudsaklig förekomst i västra Mälardalen (jfr. figur 9.12). Området där porfyrityxor är vanliga, motsvarar mer eller mindre den västra hopningen av grönstensyxor i figur 9.32. Av detta kan man sluta sig till att den östra och norra hopningen innehåller tunnackiga yxor av andra varianter grönsten än porfyrit. Om dessa områden på ett motsvarande sätt är homogena i val av råmaterial är inte känt. I ljuset av de petrografiska studierna som sammanfattades i kapitel 9.1.1 är det rimligt att se många av de tunnackiga grönstensyxorna som bytesobjekt som cirkulerats i ett socialt betingat utbyte. Den begränsade spridningen av porfyrityxorna antyder i så fall att cirkulationen ofta varit begränsad till en del av Mälardalen snarare än hela regionen. Det är således möjligt att se de tre hypotetiska bygderna som delvis separata, delvis överlappande cirkulationsnät. Nordlig trattbägarkultur kan förstås som en serie stegvis vidare, stegvis alltmer löst sammanfogade sociala sammanhang, alltifrån arbetslag inom enskilda hushåll och gårdar till grupper av gårdar och bosättningar till bygder till regioner och till överregionala sociala sammanhang löst förenade i utövandet av delvis gemensamma delvis särskiljande kulturella praktiker. I nästföljande kapitel vidgas perspektivet ytterligare i och med att regioner med andra traditioner – lokalsamhällen som inte var en del av trattbägarkulturen – inkluderas i diskussionen.
10 Överregionala sociala sammanhang under tidigneolitikum I kapitel 5-9 diskuterades hur olika kulturella praktiker reproducerades inom delvis skilda, delvis överlappande lokala och regionala sociala sammanhang inom Mälardalen och Bergslagens trattbägarkultur. Kontrasterna som då betonades låg mellan det lokala (vad som skulle kunna förstås i termer av gården, familjen, ättsegmentet) kontra det regionala (vad som skulle kunna diskuteras i termer av bygden, klanen, stammen). Diskussionen handlade således mycket om vad som på ett plan kan ses som variation inom samma samhälle. För att bättre förstå dessa lokala praktiker behandlas Mälardalen och Bergslagens TRB som en del av en vidare geografi i föreliggande avsnitt, en geografi som omfattar trattbägarkulturens nordliga randzon väster och öster om Östersjön men också de jägare-samlare som levde norr om TRB-komplexet under tidigneolitikum. Fokus ligger här på relationen med andra samhällen. I det följande kommer jag att diskutera tidigneolitiskt arkeologiskt material från mellersta och norra Skandinavien, norra Polen, Baltikum och Finland. I kapitel 10.1 behandlas fynd som kan diskuteras i termer av trattbägarkultur. TRB-fynd har en nordlig utbredning som på skandinaviska halvön omfattar Sverige upp till och med södra Bergslagen samt Østlandet och (något omtvistat) Vestlandet i södra Norge. Öster om Östersjön återfinns trattbägarkulturens nordgräns i området kring Vistulas nedre lopp i norra Polen. I kapitel 10.2 diskuteras tidigneolitiska fynd norr om TRB-komplexet, lämningar som i många fall kan associeras med grupper av människor som inte praktiserade odling och fädrift, men som likväl interagerade med människor inom den nordliga trattbägarkulturen.* * Så som nämndes i kapitel 1 så behandlades trattbägarkulturens nordgräns mer ingående och omfångsrikt i manuskriptstadiet. Av publiceringstekniska skäl beslutades dock att endast inkludera en sammanfattande översikt av problematiken i denna volym, för att istället publicera den mer detaljerade texten som en separat bok (Hallgren under arbete, ”Skifferkulturens sydgräns, trattbägarkulturens nordgräns,”). 10.1 Trattbägarkulturens nordliga randbygder Diskussionen av Mälardalen och Bergslagens trattbägarkultur i kapitel 5-9 tog fasta på de kulturella praktiker som är utmärkande för tidigneolitikum i regionen. Bland dessa fanns nyintroducerade traditioner som utövande av odling, fädrift och keramikhantverk, men också praktiker med en lokal historia som stensmide och säljakt. När man tog upp tillverkning av lerkärl så handlade det inte bara om att anamma en främmande teknologi, i formgivningen av kärlen anslöt man också till en stil med en geografisk utbredning som sträckte sig vida bortom det lokala sammanhanget. Även i stensmidet så anslöt man till specifika koncept som fyrsidig yxa och mångkantig stridsyxa, typer som fick en vid spridning i och med skapandet av trattbägarkulturen. På de följande sidorna kommer jag kortfattat att diskutera trattbägarkulturens nordliga randbygder i ett vidare geografiskt perspektiv, som omfattar områden både väster och öster om Östersjön. I klassificeringen av material som tidigneolitisk trattbägarkultur följer jag i stort de kriterier som tidigare forskning i ämnet lyft fram som diagnostiska, det vill säga förekomst av skärvor från trattbägare, kragflaskor och lerskivor, fyrsidiga yxor av flinta och bergart, mångkantiga stridsyxor, handkvarnar, stolpbyggda mesulahus och spår av odling och fädrift. Så som betonades ovan så skall dock dessa artefakter inte enbart ses som funktionella bruksföremål, och jordbruket skall inte enbart ses som livnäring. Snarare rör det sig om spår av mångbottnade kulturella praktiker utövad i communities of practice. Gemensamt för de Skandinaviska områden som tas upp till diskussion är att de ligger avsevärt norr om vad Magdalena Midgley (författare till TRB Culture) anger som trattbägarkulturens nordgräns i norra Skåne (Midgley 1992 s.36). Vad gäller trattbägarkulturens nordgräns på östra sidan av Östersjön visar min genomgång på en 241
Page 1 and 2:
Identitet i praktik Lokala, regiona
Page 3:
“A m i c u lt u r A y A l m ov i
Page 6 and 7:
8 En annorlunda trattbägarkeramik?
Page 8 and 9:
miljödeterminister var lika välko
Page 10 and 11:
10 Myggor svärmar kring vår bil p
Page 13 and 14:
1 Inledning ”Lost the culture, th
Page 15 and 16:
Att man i enlighet med Sandra Hardi
Page 17 and 18:
2 Kultur, praktik och identitet I i
Page 19 and 20:
att hans starka ställningstagande
Page 21 and 22:
exemplifierar bland annat med Ralph
Page 23 and 24:
...those elements of culture which
Page 25 and 26:
more than a mere biological given.
Page 27 and 28:
emergence of tribe as a primary fun
Page 29 and 30:
tur, så leder förändringar till
Page 31 and 32:
lärande inom ramen för det social
Page 33 and 34:
discipliner - Linton var kulturantr
Page 35 and 36:
that constitute our community. Our
Page 37 and 38:
Social interaction between agents o
Page 39 and 40:
Så som diskuterades i kapitel 2.7
Page 41:
practice som ingår i en konstellat
Page 44 and 45:
44 They liked to see lands; timidit
Page 46 and 47:
sten för tillverkning av stridsklu
Page 48 and 49:
kapitel 2.8 snuddade jag vid ett an
Page 50 and 51:
50 ...the chant-owner name places f
Page 52 and 53:
Figur 3.4. 14C-dateringar av skidor
Page 54 and 55:
54 Figur 3.6. Neolitiskt träförem
Page 57 and 58:
4 Den äldsta keramiken runt Öster
Page 59 and 60:
Figur 4.2. Åland under stenåldern
Page 61 and 62:
4 de n ä l d s t A k e r A m i k e
Page 63 and 64:
soderna med markant inflöde av sal
Page 65 and 66:
I Estland, Lettland, Litauen och de
Page 67 and 68:
41 kan hänföras till äldre bandk
Page 69 and 70:
Figur 4.15. Jämförelse mellan ert
Page 71 and 72:
5 Mälardalen och Bergslagens tidig
Page 73 and 74:
5 mä l A r dA l e n o c H Be r g s
Page 75 and 76:
Figur 5.3. Trattbägarlokaler i nor
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
Page 89:
Page 92 and 93:
i en framtida publikation som redog
Page 94 and 95:
94 Figur 6.1. Jordartskartor från
Page 96 and 97:
Figur 6.3. Lerklining med avtryck a
Page 98 and 99:
Figur 6.5. Spridningen av malstensu
Page 100 and 101:
mer jag att utförligt beskriva sp
Page 102 and 103:
Figur 6.8. Gravanläggningar på tr
Page 104 and 105:
Figur 6.13. Trattbägare som påtr
Page 106 and 107:
gaste gruppen av tidigneolitiska ku
Page 108 and 109:
Figur 6.16. Fynd från den timmerby
Page 110 and 111:
med ramverk av sten, till exempel d
Page 112 and 113:
uppfattas som boplatsaktiviteter sp
Page 115 and 116:
7 Näringsekonomi som kulturell pra
Page 117 and 118:
7 nä r i n g s e k o n o m i s o m
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 133:
Page 136 and 137:
ett något grövre gods och sparsam
Page 138 and 139:
Figur 8.3. Trattbägare från Hjulb
Page 140 and 141:
möjligt, fortsatt datera dekorerad
Page 142:
Figur 8.5. Direkt daterade krukskä
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Page 149 and 150:
Figur 8.10. Direkt daterade dekorer
Page 151 and 152:
8 en A n n o r l u n dA t r At t B
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Figur 8.21. Kärlprofiler av trattb
Page 163 and 164:
Page 165 and 166:
Figur 8.25. Snördekorerad mynnings
Page 168 and 169:
På Kallmossen (figur 8.24b, c) och
Page 170 and 171:
mer fragmentariska trattbägare som
Page 172 and 173:
Vrå I kärl i dagsläget inte är
Page 174 and 175:
hopning, som vid sidan av nämnda k
Page 176 and 177:
8.5 Vem offrade i kärret? Keramike
Page 178 and 179:
skärv-/slipnummer. Hantverket I li
Page 180 and 181:
Figur 8.39. Tunnslip av trattbägar
Page 182 and 183:
tidig bondestenålder. Något, som
Page 184 and 185:
Figur 8.45. Schematisk presentation
Page 186 and 187:
Figur 8.46. Modell av en hypotetisk
Page 188 and 189:
som en praktisk, funktionell prepar
Page 190 and 191: från rutgrävning/sållning med, v
Page 192 and 193: Bland trattbägarna från Skogsmoss
Page 194 and 195: snördekor eller rader av enkla int
Page 196 and 197: Stabiliteten och kontinuiteten i ut
Page 199 and 200: 9 Lokala, regionala och importerade
Page 201 and 202: 9 lo k A l A, r e g i o n A l A o c
Page 217 and 218: Figur 9.16. Mångkantig stridsyxa a
Page 239: 9 lo k A l A, r e g i o n A l A o c
Page 243 and 244: 10 öv e r r e g i o n A l A s o c
Page 245 and 246: Figur 10.5. Trattbägare från Lets
Page 251 and 252: Figur 10.15. Karta över de nordlig
Page 273 and 274: 11 Kultur, praktik och identitet un
Page 275 and 276: 11 ku lt u r, p r A k t i k o c H i
Page 281 and 282: Figur 11.3. Exempel på trindyxor m
Page 283 and 284: Figur 11.4. Fyrsidig helslipad meso
Page 287: 11 ku lt u r, p r A k t i k o c H i
Page 290 and 291:
On all these places and routes, eac
Page 292 and 293:
ger repertoire that signalled the d
Page 294 and 295:
Andersen, S. H. 1975. Ringkloster,
Page 296 and 297:
Bentley, R. A., Price, T. D. & Step
Page 298 and 299:
Christensen, C. 1990. Stone Age Dug
Page 300 and 301:
Ekholm, G. 1918. Två nyupptäckta
Page 302 and 303:
Gidlöf, K., Hammarstrand Dehman, K
Page 304 and 305:
Hallgren, F. under arbete. Skifferk
Page 306 and 307:
Hjolman, B. 1964. Arkivhandling ang
Page 308 and 309:
Kaul, F. 1994. Ritualer med mennesk
Page 310 and 311:
Lannerbro, R. 1976. Stenålder och
Page 312 and 313:
Lindqvist, C. 2001. Nämforsen, Åd
Page 314 and 315:
Moore, J. H. 2001. Ethnogenetic pat
Page 316 and 317:
Passey B. H., Robinson T. F., Aylif
Page 318 and 319:
Richards, M. P., Price, T. D. & Koc
Page 320 and 321:
Skjølsvold, A. 1977. Slettabøbopl
Page 322 and 323:
Trigger, B. G. 1969. The Huron, far
Page 324:
Zimmermann, W. 1999. Why was Cattle
show all

Identitet i praktik - Identity in Practice

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?