Identitet i praktik - Identity in Practice

Recommendations

Info

Figur 8.46. Modell av en hypotetisk lertäkt baserad på godslerorna i daterade skärvor från boplatsen och mossen vid Skogsmossen. Kodnyckel: sorterad finlera Dessa bruk hade en tegelmästare, som kontinuerligt tog prov på leran, när den hämtats från täkten. Tegelmästaren testade leran genom att ”smaka” på den och kände därvid genast vilken ”grovlek” den hade. Om behövligt justerades produktionsapparaten i enlighet med förändringarna av grovleken så att tegeltillverkningen kunde fortsätta utan störningar. Den hantverksmässiga medvetenhet, som fanns i keramiktillverkningen på Skogsmossen, förefaller ha saknats på Hjulbergaboplatsen (tabell XII). Kärldekor Beträffande eventuella samband mellan godsets sammansättning och vissa typer av kärldekorer, kan det fastslås att några sådana medvetna samband inte kan urskiljas inom keramikhantverket på Skogsmossen. Ett och samma orneringsmönster återfinns således på gods med både låg och hög relativ halt av grovfraktioner i leran. Inom det studerade intervallet finns heller ingen användbar korrelation till orneringsmönster, räknat över tiden (tabell XIII). Så har till exempel ornering med intryck 186 Slip nr. sorterad siltig finlera Lera sorterad, siltig, något sandig finlera. + = riklig förekomst. • = ordinär förekomst. - = sparsam förekomst, -- = mycket sparsam förekomst. Glimmer Fr e d r i k HAllgren 14 C-datering BP Dekorer Figure 8.46. Model of a hypothetical clay extraction pit based on the composition of the clay of the dated sherds from the settlement and fen at Skogsmossen. Legend: sorted fine clay sorted silty fine clay Skärvtjocklek mm 7 + 5060 ± 90 Låg, odekorerad trattbägarhals 12 15 -- 5020 ± 100 Intryck med grovtvinnat snöre 12 14 -- 4970 ± 80 Intryck med fin tvärsnodd 10 17 - 4820 ± 70 Intryck med grov tvärsnodd 8 6 -- 4735 ± 75 Intryck med fintvinnat snöre 8 16 -- 4675 ± 80 Linjer i vinkel. Dekor? 7 21 -- 4630 ± 60 ”Knäckebrödsdekor” 12 11 + 4605 ± 60 Intryck med grovtvinnat snöre 11 13 • 4560 ± 70 Intryck med grov tvärsnodd 12 sorted, silty, somewhat sandy fine clay + = abundant occurrence. • = occurrence. - = sparse occurrence, -- = rare occurence. av grovtvinnat snöre 4 olika dateringar från 4605±60 BP till 5035±95 BP. Intryck med grov tvärsnodd finns på keramik daterad 4560±70 BP och på keramik daterad 4820±70 BP. Hantverkstraditionerna i keramiktillverkningen synes att ha varit nära nog konstanta under avsevärd tid. Allmänt sett är uppsättningen av förekommande dekorelement av begränsad art. Intryck med snöre och tvärsnodd av olika grovlek i några bestämda mönsterkombinationer är dominerande inslag i kärlorneringen. Denna ”standardisering” kan tolkas som tecken på en rationell kärlproduktion. Brådska i hanteringen kan då förklara fall av mindre väl utförd dekor. I jämförelse med näraliggande, ”samtidiga” bosättningar som till exempel Hjulberga, framstår Skogsmossens keramiktillverkning som ett betydligt mera etablerat och självständigt hantverk. I undersökningsmaterialet finns inga spår av den enklare, grövre U-tekniken. Inte heller finns det tecken på den typ av bristfällig bearbetning av leran, som kan leda till spruckna och/eller mindre hållbara kärl.
8 en A n n o r l u n dA t r At t Bäg A r k e r A m i k? tr At t Bäg A r e, k r A g F l A s k o r o c H l e r s k i v o r Den speciella ”knäckebrödsdekoren” förekommer på kärl bland fynden från både boplatsen och kärret på Skogsmossen-lokalen. Godset i dessa kärl är i det närmaste identiskt. Också på Skumparberget fanns kärl med samma dekor. I detta fall är dock godset av annan typ och betydligt grövre i strukturen (figur 8.42a). I undersökningsmaterialet fanns flera kärl med detta grova gods från Skumparberget. Inslag av ”främmande” gods bland kärlen på Skogsmossen, som indikerar kontakt med andra bosättningar runt Mälaren, har inte identifierats mer än i ett enstaka fall. Det är kärl 17, med fyndnummer 2008 (slip 21), som med stor sannolikhet har tillverkats på grannlokalen i mä l A r dA l e n o c H Be r g s l A g e n Fynd-Nr. Kärl Slip 14 C-dat. BP Dekorelement Skärvtjockl. mm 2001 1 13 4560±70 Grova horisontella + vertikala tvärsnoddsintryck 14 2007 11 4605±60 Intryck av grovtvinnat snöre 11 2009 1 4625±60 Grova horisontella + vertikala tvärsnoddsintryck 12 2008 17 21 4630±60 ”Knäckebrödsdekor” 10 2005 158 16 4675±80 Linjer i vinkel. Dekor? 7 10448 5 4735±75 Intryck. av grov horisontell tvärsnodd 8 10446 6 4735±75 Intr. av fintvinnat snöre 6 2010 95 4775±60 Gropdekor (+ hål) 10 2175 4758±80 Intryck av mellangrov tvärsnodd. Grovt hantverk. Ej noggrant utförande 10 2006 109 17 4820±70 Intr. av grov tvärsnodd 8 2012 4845±60 Intryck av grovtvinnat. snöre 10 Ej fnr. 1 4880±110 Grova horisontella + vertikala tvärsnoddsintryck 11 2003 4885±100 Intryck med djurtand 12 2166 2 4950±80 Intryck av gles, mellangrov tvärsnodd. 10 2002 2 14 4970±80 Intryck av gles, mellangrov tvärsnodd. 10 2004 X 15 5020±100 Intryck av grovtvinnat. snöre 12 2014 X 5035±95 Intryck av grovtvinnat. snöre 10 Ej fnr. 153 7 5060±90 Odekorerad tratthals 13 Figur 8.47. Mynningsprofilerna på kärl 17 från Skogsmossen (a) och kärl fnr. 133 från Skumparberget (b). Figure 8.47. Rim profile of vessel 17 from Skogsmossen (a) and vessel find no. 133 from Skumparberget (b). Tabell XIII. Skogsmossen-keramikens dekorelement placerade i ”kronologisk” ordning och relaterade till skärvtjocklek och olika tabellnummer. X = 2 mynningsskärvor, som troligen härrör från samma kärl. Table XIII. The directly dated potsherds from Skogsmossen, ordered chronologically from younger to older, with information on decorative element and vessel wall thickness in the two columns to the right Skumparberget. Godset i kärl 17 överensstämmer helt med den grova godstypen i kärlen nr 133 och 1099 (slip 18 och 19) från Skumparberget och förekommer inte i något annat kärl från Skogsmossen (figur 8.41, 8.42a-b). Mynningsdiametern är beräknad till 32 cm i båda kärlen och skärvtjockleken till 12 mm. Skärvprofilerna i mynningspartiet är nästan exakt lika (figur 8.47). Det är inte möjligt att göra meningsfulla utsagor beträffande orsakssammanhanget bakom detta fynd i offerkärret. Å andra sidan vore det förvånande om inte någon skärva från Skumparberget hade funnits med bland fynden i kärret. Avståndet till den tidigneolitiska lokalen Malmahed i Lilla Malma sn. är endast 7.5 mil fågelvägen från Skogsmossen (Olsson & Hulthén 1986). Jämfört med den tidigneolitiska Malmahed-keramiken finns dock inga tydbara beröringspunkter, som relaterar sig till keramikgods, kärlformer eller dekorelement i hantverket på Skogsmossen. Den förra representerar en tidig fas av tidigneolitikum med kärl av mindre storlek och med dekor av små gropar i rader under mynningen. Denna är oftast försedd med streckdekor. Avtryck av snöre och tvärsnodd som orneringselement saknas helt. Nära paralleller, vad gäller sättet att ornera ett kärl, finner man däremot på en boplats, som ligger på ungefärligen dubbelt så stort avstånd från Skogsmossen nämligen Älby i Ösmo sn., Södermanland. Heltäckande dekor av grunda intryck är koncentrerad till kärlets hals och skuldra. Mynningsranden har streck av kamintryck. Kärlprofilen är mjukt S-formig liksom hos kärlen från Skogsmossen (jfr. figur 8.31). Buken är refflad. Denna, i sen skånskt tidigneolitikum så vanligt förekommande behandling av kärlbuken på trattbägarna, påträffas ytterst sällan på kärl från Mälarområdet (Muntligen: F. Hallgren). Refflingen, som sådan, bör mera uppfattas 187
Page 1 and 2:
Identitet i praktik Lokala, regiona
Page 3:
“A m i c u lt u r A y A l m ov i
Page 6 and 7:
8 En annorlunda trattbägarkeramik?
Page 8 and 9:
miljödeterminister var lika välko
Page 10 and 11:
10 Myggor svärmar kring vår bil p
Page 13 and 14:
1 Inledning ”Lost the culture, th
Page 15 and 16:
Att man i enlighet med Sandra Hardi
Page 17 and 18:
2 Kultur, praktik och identitet I i
Page 19 and 20:
att hans starka ställningstagande
Page 21 and 22:
exemplifierar bland annat med Ralph
Page 23 and 24:
...those elements of culture which
Page 25 and 26:
more than a mere biological given.
Page 27 and 28:
emergence of tribe as a primary fun
Page 29 and 30:
tur, så leder förändringar till
Page 31 and 32:
lärande inom ramen för det social
Page 33 and 34:
discipliner - Linton var kulturantr
Page 35 and 36:
that constitute our community. Our
Page 37 and 38:
Social interaction between agents o
Page 39 and 40:
Så som diskuterades i kapitel 2.7
Page 41:
practice som ingår i en konstellat
Page 44 and 45:
44 They liked to see lands; timidit
Page 46 and 47:
sten för tillverkning av stridsklu
Page 48 and 49:
kapitel 2.8 snuddade jag vid ett an
Page 50 and 51:
50 ...the chant-owner name places f
Page 52 and 53:
Figur 3.4. 14C-dateringar av skidor
Page 54 and 55:
54 Figur 3.6. Neolitiskt träförem
Page 57 and 58:
4 Den äldsta keramiken runt Öster
Page 59 and 60:
Figur 4.2. Åland under stenåldern
Page 61 and 62:
4 de n ä l d s t A k e r A m i k e
Page 63 and 64:
soderna med markant inflöde av sal
Page 65 and 66:
I Estland, Lettland, Litauen och de
Page 67 and 68:
41 kan hänföras till äldre bandk
Page 69 and 70:
Figur 4.15. Jämförelse mellan ert
Page 71 and 72:
5 Mälardalen och Bergslagens tidig
Page 73 and 74:
5 mä l A r dA l e n o c H Be r g s
Page 75 and 76:
Figur 5.3. Trattbägarlokaler i nor
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
Page 89:
Page 92 and 93:
i en framtida publikation som redog
Page 94 and 95:
94 Figur 6.1. Jordartskartor från
Page 96 and 97:
Figur 6.3. Lerklining med avtryck a
Page 98 and 99:
Figur 6.5. Spridningen av malstensu
Page 100 and 101:
mer jag att utförligt beskriva sp
Page 102 and 103:
Figur 6.8. Gravanläggningar på tr
Page 104 and 105:
Figur 6.13. Trattbägare som påtr
Page 106 and 107:
gaste gruppen av tidigneolitiska ku
Page 108 and 109:
Figur 6.16. Fynd från den timmerby
Page 110 and 111:
med ramverk av sten, till exempel d
Page 112 and 113:
uppfattas som boplatsaktiviteter sp
Page 115 and 116:
7 Näringsekonomi som kulturell pra
Page 117 and 118:
7 nä r i n g s e k o n o m i s o m
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 133:
Page 136 and 137: ett något grövre gods och sparsam
Page 138 and 139: Figur 8.3. Trattbägare från Hjulb
Page 140 and 141: möjligt, fortsatt datera dekorerad
Page 142: Figur 8.5. Direkt daterade krukskä
Page 145 and 146: Figur 8.7. Direkt daterade krukskä
Page 147 and 148: Figur 8.8. Direkt daterade krukskä
Page 149 and 150: Figur 8.10. Direkt daterade dekorer
Page 151 and 152: 8 en A n n o r l u n dA t r At t B
Page 161 and 162: Figur 8.21. Kärlprofiler av trattb
Page 165 and 166: Figur 8.25. Snördekorerad mynnings
Page 168 and 169: På Kallmossen (figur 8.24b, c) och
Page 170 and 171: mer fragmentariska trattbägare som
Page 172 and 173: Vrå I kärl i dagsläget inte är
Page 174 and 175: hopning, som vid sidan av nämnda k
Page 176 and 177: 8.5 Vem offrade i kärret? Keramike
Page 178 and 179: skärv-/slipnummer. Hantverket I li
Page 180 and 181: Figur 8.39. Tunnslip av trattbägar
Page 182 and 183: tidig bondestenålder. Något, som
Page 184 and 185: Figur 8.45. Schematisk presentation
Page 188 and 189: som en praktisk, funktionell prepar
Page 190 and 191: från rutgrävning/sållning med, v
Page 192 and 193: Bland trattbägarna från Skogsmoss
Page 194 and 195: snördekor eller rader av enkla int
Page 196 and 197: Stabiliteten och kontinuiteten i ut
Page 199 and 200: 9 Lokala, regionala och importerade
Page 201 and 202: 9 lo k A l A, r e g i o n A l A o c
Page 217 and 218: Figur 9.16. Mångkantig stridsyxa a
Page 237 and 238:
9 lo k A l A, r e g i o n A l A o c
Page 239 and 240:
9 lo k A l A, r e g i o n A l A o c
Page 241 and 242:
10 Överregionala sociala sammanhan
Page 243 and 244:
10 öv e r r e g i o n A l A s o c
Page 245 and 246:
Figur 10.5. Trattbägare från Lets
Page 247 and 248:
Page 249 and 250:
Page 251 and 252:
Figur 10.15. Karta över de nordlig
Page 253 and 254:
Page 255 and 256:
Page 257 and 258:
Page 259 and 260:
Page 261 and 262:
Page 263 and 264:
Page 265 and 266:
Page 267 and 268:
Page 269 and 270:
Page 271 and 272:
Page 273 and 274:
11 Kultur, praktik och identitet un
Page 275 and 276:
11 ku lt u r, p r A k t i k o c H i
Page 277 and 278:
Page 279 and 280:
Page 281 and 282:
Figur 11.3. Exempel på trindyxor m
Page 283 and 284:
Figur 11.4. Fyrsidig helslipad meso
Page 285 and 286:
Page 287:
Page 290 and 291:
On all these places and routes, eac
Page 292 and 293:
ger repertoire that signalled the d
Page 294 and 295:
Andersen, S. H. 1975. Ringkloster,
Page 296 and 297:
Bentley, R. A., Price, T. D. & Step
Page 298 and 299:
Christensen, C. 1990. Stone Age Dug
Page 300 and 301:
Ekholm, G. 1918. Två nyupptäckta
Page 302 and 303:
Gidlöf, K., Hammarstrand Dehman, K
Page 304 and 305:
Hallgren, F. under arbete. Skifferk
Page 306 and 307:
Hjolman, B. 1964. Arkivhandling ang
Page 308 and 309:
Kaul, F. 1994. Ritualer med mennesk
Page 310 and 311:
Lannerbro, R. 1976. Stenålder och
Page 312 and 313:
Lindqvist, C. 2001. Nämforsen, Åd
Page 314 and 315:
Moore, J. H. 2001. Ethnogenetic pat
Page 316 and 317:
Passey B. H., Robinson T. F., Aylif
Page 318 and 319:
Richards, M. P., Price, T. D. & Koc
Page 320 and 321:
Skjølsvold, A. 1977. Slettabøbopl
Page 322 and 323:
Trigger, B. G. 1969. The Huron, far
Page 324:
Zimmermann, W. 1999. Why was Cattle
show all

Identitet i praktik - Identity in Practice

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?