Identitet i praktik - Identity in Practice
Identitet i praktik - Identity in Practice
Identitet i praktik - Identity in Practice
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Från de två förstnämnda landskapen föreligger flera<br />
undersökta och 14 C-daterade trattbägarboplatser (figur<br />
10.3, 10.4) samt även dösar och gånggrifter (Persson &<br />
Sjögren 2001, Sjögren 2003). I Dalsland och Värmland<br />
har däremot såvitt jag vet, få eller <strong>in</strong>ga tidigneolitiska<br />
lokaler undersökts. Det bör redan här betonas, att trattbägarbebyggelsen<br />
<strong>in</strong>te upphör eller skiftar karaktär vid<br />
norska gränsen. Så som diskuteras i kapitel 11.3, f<strong>in</strong>ns<br />
fynd från trattbägarkultur även i sydligaste Norge och<br />
det f<strong>in</strong>ns goda skäl att betrakta Sydnorge och Västsverige<br />
som delar av ett sammanhängande traditionsområde. I<br />
den mån det arkeologiska källmaterialet från regionen<br />
skall <strong>in</strong>delas i m<strong>in</strong>dre geografiska enheter, så ska en sådan<br />
<strong>in</strong>deln<strong>in</strong>g i alla händelser <strong>in</strong>te ta hänsyn till den svensknorska<br />
gränsens läge.<br />
Det arkeologiska källmaterialet från nordlig trattbägarkultur<br />
i västra Mellansverige <strong>in</strong>kluderar både landvända<br />
och strandvända boplatser (figur 10.3). Notabelt<br />
är att tamdjur f<strong>in</strong>ns representerade i både <strong>in</strong>lands- och<br />
strandkontexter (Persson 1992, 1999 s.103, 228, Englund<br />
& Sjögren 1994 s.62, Munkenberg 1997, Schaller Åhrberg<br />
2001 s.23-25, Sjögren 2003 s.129). Dater<strong>in</strong>g av ben<br />
från tamboskap, gris och får/get från Lillegården och<br />
Logården bekräftar benens koppl<strong>in</strong>g till det neolitiska<br />
244<br />
Fr e d r i k HAllgren<br />
Figur 10.3. De nordligaste 14C-daterade tidigneolitiska<br />
lokalerna i Skand<strong>in</strong>avien (nr. 14 är ej 14C-daterad) som enligt<br />
föreliggande arbete kan klassificeras som ”trattbägarkultur”<br />
(59-61 betraktas vanligen ej som TRB av norska arkeologer).<br />
Lokaler: 40. Logården, 41. Lillegården, 42. Ölslanda, 43. Letsegården,<br />
44. Ängås, 45. Morlanda 367, 46. Morlanda 492,<br />
47. Morlanda 59, 50. Vestgård, 51. Skjeltorp, 52. Holtenes,<br />
53. Nedre Holtan, 54. Auve, 55. Rognlien II, 56. Nærstø,<br />
57. Eg, 58. Nordmannslågen, 59. Slettabø, 60. Kotedalen och<br />
Ramsvikneset, 61. Havnen. (1-15 se figur 10.2). Strandl<strong>in</strong>jekarta<br />
(4800 BP) framställd av Lars Andersson och Tore Påsse<br />
(jfr. Påsse & Andersson 2005).<br />
Figure 10.3. The Northernmost 14C dated Early Neolithic sites<br />
<strong>in</strong> Scand<strong>in</strong>avia (no. 14 is not 14C dated) that can be classified<br />
as ”Funnel Beaker Culture” accord<strong>in</strong>g to the author (although<br />
many Norwegian archaeologists do not consider sites 59-61<br />
to be part of the TRB). Sites: 40. Logården, 41. Lillegården,<br />
42. Ölslanda, 43. Letsegården, 44. Ängås, 45. Morlanda 367,<br />
46. Morlanda 492, 47. Morlanda 59, 50. Vestgård, 51. Skjeltorp,<br />
52. Holtenes, 53. Nedre Holtan, 54. Auve, 55. Rognlien II,<br />
56. Nærstø, 57. Eg, 58. Nordmannslågen, 59. Slettabø, 60. Kotedalen<br />
and Ramsvikneset, 61. Havnen. (1-15 see figure<br />
10.2). Shorel<strong>in</strong>e map (4800 BP) produced by Lars Andersson<br />
and Tore Påsse (cf. Påsse & Andersson 2005).<br />
Figur 10.4. 14 C-dater<strong>in</strong>gar från trattbägarlokaler i Västsverige<br />
(Andersson 1973, Peterson 1991, Sjögren et al. 1996, Kihlstedt et al.<br />
1997, Munkenberg 1997, Persson 1999, Persson & Sjögren 2001,<br />
Schaller Åhrberg 2001).<br />
Figure 10.4. 14 C dates from Funnel Beaker Culture sites <strong>in</strong> Western<br />
Central Sweden (Andersson 1973, Peterson 1991, Sjögren et al.<br />
1996, Kihlstedt et al. 1997, Munkenberg 1997, Persson 1999, Persson<br />
& Sjögren 2001, Schaller Åhrberg 2001).