Identitet i praktik - Identity in Practice

Recommendations

Info

är magrade med krossad granit, typ 0 trattbägarna är magrade med krossad granit och ibland chamotte (Koch 1998 s.123-124, 336), tulpanbägarna kan vara magrade med såväl sand/grus, chamotte, bränd flinta, snäckskal och organisk magring (Vanmontfort et al. 1997, Raemaekers 1999 s.142). Samtidigt som vissa tidigneolitiska kärl från Mälardalen och Bergslagen således utformades i en stil som hade tydliga sydvästliga referenser, så uppvisar andra trattbägare detaljer i design som inte känns igen eller är ovanliga bland trattbägare från Sydskandinavien och Kontinenten, drag som snarare anknyter till keramikhantverket inom kamkeramisk kultur i öst (kapitel 8.2). Exempel på sådana element är yttäckande kompositioner av tvärsnodd och kamstämpel, dekorvarianter som förekommer redan i de äldsta trattbägarmaterialen i Mälardalen och Bergslagen (först i ett senare skede introduceras tvärsnodd inom sydskandinavisk trattbägarkultur). Andra drag som kan tolkas som östliga är frekvent förekomst av dekor på kärlrand, dekor på kärlväggens insida, kraftigt förtjockad mynningsrand, frekvent förekomst av gropintryck (kapitel 8.2). Märk väl att dessa särdrag förekommer på kärl som getts trattbägarens form, det rör sig således inte om kamkeramiska kärl, snarare är de att betrakta som trattbägare som getts en särprägel genom att inkorporera kamkeramiska motiv i designen. Mälardalens trattbägarkeramik skulle kunna ses som en hybrid mellan kontinentala, sydskandinaviska och östliga keramiktraditioner. Samtidigt är det viktigt att påminna sig om att hybriditet inte är ett undantag utan en regel, alla kulturer är hybrider (Sahlins 1999). Vråkeramikens karaktär av hybrid skiljer den inte från trattbägarkeramik i Sydskandinavien eller Polen, också dessa material präglas av influenser från alla väderstreck. Som nämnts ovan har kärlformen hos Sydskandinaviens tidiga trattbägare motsvarigheter i michelbergkulturens tulpanbägare men också i kärl med likartad kärlform 284 Fr e d r i k HAllgren Figur 11.7. En jämförelse mellan tulpanbägare från michelsbergkulturen i Tyskland (de fyra krukorna till vänster), och trattbägare från Kallmossen, Uppland (överst till höger), Sandhuse Mose, Själland (mitten till höger) och Skumparberget, Närke (nederst till höger). Efter Gleser (1998 fig. 1) och Koch (1998 plansch 130). Figure 11.7. A comparison between tulip beakers of the Michelsberg Culture (the four vessels on the left), and funnel beakers from Själland (right centre) and Mälardalen and Bergslagen (top right, bottom right). After Gleser (1998 fig. 1) and Koch (1998 plate 130). inom swifterbantkultur (t.ex. Raemaekers 2005 fig. 5:1). Den äldsta trattbägarkeramiken i Polens kustland har gropintryck på insidan av kärlväggen, ett drag med motsvarigheter inom nemankultur, och så vidare. Alla dessa traditioner är exempel på hur främmande inslag inkorporeras i lokala sammanhang och görs i inhemska. För de tidigneolitiska människor som knådade lera och formade kärl så var keramiken inte en hybrid, det var ett lokalt förankrat hantverk med en egen historia, ett hantverk som fick sin mening i utövandet, som fick sin mening i det sociala samspelet inom gruppen av hantverkare och som fick sin mening i den roll keramikhantverket och dess produkter i form av lerkärl spelade inom det lokala samhället. Ur ett sådant perspektiv var trattbägarkeramiken i Mälardalen och Bergslagen en inhemskiserad trattbägarkeramik. Ett utmärkande drag för Mälardalen och Bergslagens trattbägarkultur är förekomst av brandbegravningar, en gravsed som introducerades i inledningen av TN. Så som diskuterats i kapitel 6.2.1 så förekommer dels regelrätta gravplatser där hantering av kremerade människoben tycks ha varit en central aktivitet, dels förekommer ensamliggande brandgravar eller enstaka brända människoben på lokaler som i övrigt tolkas som boplatser. Det finns också indikationer på brandgravar från TN I från Västsverige och mer osäkert från Sydnorge. Inom trattbägarkulturens utbredningsområde i övrigt så förekommer brandgravar daterade till TN I endast inom lupawagruppen i Pommern. Det finns några exempel på brandgravar från mesolitisk tid i norra Europa (Larsson 1988, Brinch Petersen & MeikleJohn 2003, Nilsson Stutz 2003 s.247-248), och enstaka brandgravar förekommer stundom på gravfält från bandkeramisk kultur (van der Velde 1996, Trautmann 2006). Det saknas dock indikationer på att brandgravskick praktiserades i Mälardalen/Bergslagen eller Pommern före skapandet av trattbägarkulturen, och det
11 ku lt u r, p r A k t i k o c H i d e n t i t e t u n d e r tidigneolitikum är svårt att hitta samband med tidigare perioders gravriter i andra regioner då avstånd i tid och rum är betydliga. Det är därför troligt att brandgravskicket skapades lokalt i trattbägarkulturens norra randbygder i början av tidigneolitikum. Åtminstone i Mälardalen och Bergslagen så tycks elden ha spelat en viktig roll i arbetet med att röja ytor för odling och bete (kapitel 7). Att brandgravskicket skapades samtidigt med introduktionen av den nya näringsekonomiska praktiken antyder måhända att man i gravritualens symbolik velat anspela på eldens roll i omformandet av natur till kultur. Precis som Mälardalen och Bergslagen utgör den nordligaste TRB-regionen längs Östersjöns västra kust, så utgör Pommern den nordligaste randbygden för TRB komplexet öster (sydöst) om Östersjön. Det är frestande att se ett samband, att misstänka att det finns beröringspunkter mellan de eldbegängelseriter som utfördes i dessa trattbägarkulturens norra randbygder, i synnerhet som det även finns betydande likheter mellan långhögarna i Pommern och långhögen på Mogetorp (jfr. figur 6.17). Mitt emellan Mälardalen och Pommern återfinns Gotland. Gotlands tidigneolitikum är föga utforskat (Nylén et al. 1981), dock finns fyndplatser vid Ardags, Ekeby sn och Gräne, Väte sn, där brända människoben påträffats tillsammans med tidigneolitisk trattbägarkeramik (Åhlen 1972, Andersson 2004 s.9). Människobenen på Ardag har tolkats som yngre än trattbägarkeramiken, men i ljuset av brandgravskickets datering i Mälardalen och Pommern så kan det finnas skäl att ifrågasätta denna bedömning (Andersson 2004). Under loppet av trattbägarkulturens existens fick brandgravskicket en allt vidare geografisk spridning. Under TN II så förekommer brandgravar även i Chelmno, Brandenburg och Schleswig-Holstein, under mellanneolitikum spreds sedan brandgravskicket över stora delar av trattbägarkulturens utbredningsområde i Tyskland och Nederländerna (kapitel 6.2.1). Fenomenet illustrerar hur trattbägarkulturen bäst kan förstås som en multilokal företeelse. Det finns inte ett ursprung för dess kulturella praktiker, utan många (jfr. Hornborg 2005 s.602). Det är troligt att michelsberggruppens tulpanbägare är ursprung till trattbägarna, det är möjligt att östra Centraleuropas skafthålsyxor av bergart och koppar gav inspiration till de mångkantiga stridsyxorna, och kanske hade trattbägarkulturens brandgravskick sitt ursprung i de norra randbygderna i Pommern och Mälardalen. Ingen av dessa företeelser spreds oförändrad, alla omskapades i lokala communities of practice, gavs en lokal prägel och en lokal betydelse, gjordes till en annorlunda trattbägarkultur. Som berörts ovan så kan i flera fall en historisk kontinuitet i geografi anas när trattbägarkulturen skapas. I centrala Polen finns en kontinuitet i det att gränsen mellan bandkeramisk kultur och äldre nemankultur efter 4000 f.Kr. blir en gräns mellan trattbägarkultur och yngre nemankultur. Skapandet av TRB innebar dock även ett överskridande av gränser, den tidigare boskillnaden mellan sen bandkeramisk kultur och erteböllekultur i norra Polen och Tyskland försvann i någon mån då lokala varianter av trattbägarkultur sedan förekom både i norr och söder. Medan det fanns få gemensamma nämnare mellan LBK och EBK under senmesolitikum, så fanns det många gemensamma nämnare mellan TRB i Kujavien och TRB i Pommern under tidigneolitikum. Det är viktigt att notera att skapandet av trattbägarkultur innebar en stor förändring både för de tidigare jägare-samlarna i norr och för människorna inom det gamla jordbruksområdet i söder (Thomas 1995). I bägge områdena skedde en omvandling av samhället, med förändringar i bosättningsmönster, näringspraktik och hantverkstraditioner. Likheten i repertoar mellan TRB i Kujavien och TRB i Pommerns kustland eller Mälardalen innebär inte att alla tidigare skillnader försvann, det var inte samma trattbägarkultur inom det gamla bandkeramiska området som inom de gamla jägare-samlare territorierna kring Östersjön. Medan man i någon mån delade idéer om specifika artefakttyper som mångkantiga stridsyxor så fanns det samtidigt skillnader, inte bara de varianter i formgivning som diskuterats ovan utan också teknologiska skillnader i enskilda moment i hantverkets handlingskedja. Exempelvis så är skafthålen hos stridsyxorna i södra Tyskland, Böhmen, Österrike och Schweiz vanligen rörborrade, medan skafthålen hos stridsyxorna i Skandinavien, norra Tyskland och norra Polen oftast borrades med massiv borr (Zápotocký 1992 s.146-147). På ett liknande sett finns det skillnader mellan trattbägarna, som i det gamla LBK-området är chamottemagrade, medan de i norr är magrade med grovkornig krossad bergart (jfr. kapitel 8 och 10.1.3). Bägge dessa skillnader bottnar i alternativa teknologier som fanns redan under senmesolitisk tid. Skapandet av de traditioner och kulturella praktiker vi känner igen som trattbägarkultur innebar således ett överskridande av en gammal gräns mellan jordbrukare och fångstfolk, även om en skugga av den gamla gränsen kan anas exempelvis i teknologiska detaljer i stensmide och keramikhantverk. Ovan föreslogs att trattbägarkulturens traditioner förmedlades runt södra Östersjön och angränsande delar av Skandinavien bland jägare-samlare förenade i ett socialt nätverk, ett nätverk som band samman en rad lokalsamhällen – grupperingar som kan liknas vid band och stammar – i allianser, gåvoutbyte och exogama giftermålsförbindelser. I någon mån måste ett sådant nätverk också ha inbegripit lokalgrupper inom det gamla bandkeramiska området, varifrån den tamboskap och det utsäde som spreds bland jägare-samlare hade sitt ursprung. Det är troligt att de första allianserna mellan jägaresamlare och bönder förhandlades i gränslandet mellan erteböllekultur och sen bandkeramisk kultur i Pommern, 285
Page 1 and 2:
Identitet i praktik Lokala, regiona
Page 3:
“A m i c u lt u r A y A l m ov i
Page 6 and 7:
8 En annorlunda trattbägarkeramik?
Page 8 and 9:
miljödeterminister var lika välko
Page 10 and 11:
10 Myggor svärmar kring vår bil p
Page 13 and 14:
1 Inledning ”Lost the culture, th
Page 15 and 16:
Att man i enlighet med Sandra Hardi
Page 17 and 18:
2 Kultur, praktik och identitet I i
Page 19 and 20:
att hans starka ställningstagande
Page 21 and 22:
exemplifierar bland annat med Ralph
Page 23 and 24:
...those elements of culture which
Page 25 and 26:
more than a mere biological given.
Page 27 and 28:
emergence of tribe as a primary fun
Page 29 and 30:
tur, så leder förändringar till
Page 31 and 32:
lärande inom ramen för det social
Page 33 and 34:
discipliner - Linton var kulturantr
Page 35 and 36:
that constitute our community. Our
Page 37 and 38:
Social interaction between agents o
Page 39 and 40:
Så som diskuterades i kapitel 2.7
Page 41:
practice som ingår i en konstellat
Page 44 and 45:
44 They liked to see lands; timidit
Page 46 and 47:
sten för tillverkning av stridsklu
Page 48 and 49:
kapitel 2.8 snuddade jag vid ett an
Page 50 and 51:
50 ...the chant-owner name places f
Page 52 and 53:
Figur 3.4. 14C-dateringar av skidor
Page 54 and 55:
54 Figur 3.6. Neolitiskt träförem
Page 57 and 58:
4 Den äldsta keramiken runt Öster
Page 59 and 60:
Figur 4.2. Åland under stenåldern
Page 61 and 62:
4 de n ä l d s t A k e r A m i k e
Page 63 and 64:
soderna med markant inflöde av sal
Page 65 and 66:
I Estland, Lettland, Litauen och de
Page 67 and 68:
41 kan hänföras till äldre bandk
Page 69 and 70:
Figur 4.15. Jämförelse mellan ert
Page 71 and 72:
5 Mälardalen och Bergslagens tidig
Page 73 and 74:
5 mä l A r dA l e n o c H Be r g s
Page 75 and 76:
Figur 5.3. Trattbägarlokaler i nor
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
Page 89:
Page 92 and 93:
i en framtida publikation som redog
Page 94 and 95:
94 Figur 6.1. Jordartskartor från
Page 96 and 97:
Figur 6.3. Lerklining med avtryck a
Page 98 and 99:
Figur 6.5. Spridningen av malstensu
Page 100 and 101:
mer jag att utförligt beskriva sp
Page 102 and 103:
Figur 6.8. Gravanläggningar på tr
Page 104 and 105:
Figur 6.13. Trattbägare som påtr
Page 106 and 107:
gaste gruppen av tidigneolitiska ku
Page 108 and 109:
Figur 6.16. Fynd från den timmerby
Page 110 and 111:
med ramverk av sten, till exempel d
Page 112 and 113:
uppfattas som boplatsaktiviteter sp
Page 115 and 116:
7 Näringsekonomi som kulturell pra
Page 117 and 118:
7 nä r i n g s e k o n o m i s o m
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 133:
Page 136 and 137:
ett något grövre gods och sparsam
Page 138 and 139:
Figur 8.3. Trattbägare från Hjulb
Page 140 and 141:
möjligt, fortsatt datera dekorerad
Page 142:
Figur 8.5. Direkt daterade krukskä
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Page 149 and 150:
Figur 8.10. Direkt daterade dekorer
Page 151 and 152:
8 en A n n o r l u n dA t r At t B
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Figur 8.21. Kärlprofiler av trattb
Page 163 and 164:
Page 165 and 166:
Figur 8.25. Snördekorerad mynnings
Page 168 and 169:
På Kallmossen (figur 8.24b, c) och
Page 170 and 171:
mer fragmentariska trattbägare som
Page 172 and 173:
Vrå I kärl i dagsläget inte är
Page 174 and 175:
hopning, som vid sidan av nämnda k
Page 176 and 177:
8.5 Vem offrade i kärret? Keramike
Page 178 and 179:
skärv-/slipnummer. Hantverket I li
Page 180 and 181:
Figur 8.39. Tunnslip av trattbägar
Page 182 and 183:
tidig bondestenålder. Något, som
Page 184 and 185:
Figur 8.45. Schematisk presentation
Page 186 and 187:
Figur 8.46. Modell av en hypotetisk
Page 188 and 189:
som en praktisk, funktionell prepar
Page 190 and 191:
från rutgrävning/sållning med, v
Page 192 and 193:
Bland trattbägarna från Skogsmoss
Page 194 and 195:
snördekor eller rader av enkla int
Page 196 and 197:
Stabiliteten och kontinuiteten i ut
Page 199 and 200:
9 Lokala, regionala och importerade
Page 201 and 202:
9 lo k A l A, r e g i o n A l A o c
Page 203 and 204:
Page 205 and 206:
Page 207 and 208:
Page 209 and 210:
Page 211 and 212:
Page 213 and 214:
Page 215 and 216:
Page 217 and 218:
Figur 9.16. Mångkantig stridsyxa a
Page 219 and 220:
Page 221 and 222:
Page 223 and 224:
Page 225 and 226:
Page 227 and 228:
Page 229 and 230:
Page 231 and 232:
Page 233 and 234: 9 lo k A l A, r e g i o n A l A o c
Page 241 and 242: 10 Överregionala sociala sammanhan
Page 243 and 244: 10 öv e r r e g i o n A l A s o c
Page 245 and 246: Figur 10.5. Trattbägare från Lets
Page 251 and 252: Figur 10.15. Karta över de nordlig
Page 273 and 274: 11 Kultur, praktik och identitet un
Page 275 and 276: 11 ku lt u r, p r A k t i k o c H i
Page 281 and 282: Figur 11.3. Exempel på trindyxor m
Page 283: Figur 11.4. Fyrsidig helslipad meso
Page 287: 11 ku lt u r, p r A k t i k o c H i
Page 290 and 291: On all these places and routes, eac
Page 292 and 293: ger repertoire that signalled the d
Page 294 and 295: Andersen, S. H. 1975. Ringkloster,
Page 296 and 297: Bentley, R. A., Price, T. D. & Step
Page 298 and 299: Christensen, C. 1990. Stone Age Dug
Page 300 and 301: Ekholm, G. 1918. Två nyupptäckta
Page 302 and 303: Gidlöf, K., Hammarstrand Dehman, K
Page 304 and 305: Hallgren, F. under arbete. Skifferk
Page 306 and 307: Hjolman, B. 1964. Arkivhandling ang
Page 308 and 309: Kaul, F. 1994. Ritualer med mennesk
Page 310 and 311: Lannerbro, R. 1976. Stenålder och
Page 312 and 313: Lindqvist, C. 2001. Nämforsen, Åd
Page 314 and 315: Moore, J. H. 2001. Ethnogenetic pat
Page 316 and 317: Passey B. H., Robinson T. F., Aylif
Page 318 and 319: Richards, M. P., Price, T. D. & Koc
Page 320 and 321: Skjølsvold, A. 1977. Slettabøbopl
Page 322 and 323: Trigger, B. G. 1969. The Huron, far
Page 324: Zimmermann, W. 1999. Why was Cattle
show all

Identitet i praktik - Identity in Practice

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?