Identitet i praktik - Identity in Practice

sten för tillverkning av stridsklubbor, trots att sten för
detta ändamål även fanns att tillgå lokalt (McNiven 1998
s.101).
Liksom nyttjande av avlägsna råmaterial bland Australiens
jägare-samlare motiverades med hänvisning till
myter, så var också själva handelsvägarnas sträckning
bestämda av mytologiska händelser.
46
The lines of the exchange grid, or the routes by which
people and goods move were, and are, traditionally ordained,
for they follow the Dreaming Tracks, the routes
travelled by the ancestral beings in The Dreamtime or the
The Dreaming. Their ancestral presence is maintained
by ceremony, and by singing their stories at significant
locations. . . The Dreaming Tracks and trade routes are
thus inter-changeable in geographical space; they also
carry goods and information that have both material and
symbolic meanings. (McBryde 1997 s.587)
Att de resandes vägval, och utbytesvägarnas sträckningar
är motiverade av mytologiska händelser är ett återkommande
fenomen i det etnografiska materialet. Helms
beskriver till exempel hur Warao indianerna vid Orinocos
mynningsdelta i nordöstra Venezuela regelbundet begav
sig på färder över havet till Trinidad. Resorna företogs:
...bye canoe from the Warao mainland north, over the
horizon, to Trinidad – an excursion that takes them across
the sea that surrounds the disk shaped earth and reaches
to the end of the universe as the Warao conceive it. . .
Significantly these trips were made to acquire powerful
shamanic tobacco from Trinidad, just as other trips by
land or sea yield magical quartzite pebbles or unusually
large calabashes for shamans’ rattles or particular feathers...
(Helms 1991 s.336)
Medan utbytet mellan pueblo- och prärieindianer har
ansetts vara motiverat av näringsekonomiska överväganden,
så är det uppenbart att andra motiv styrde Waraos
långväga handelsresor (jfr. Taffinder 1998 s.37-38).
Öborna i Torres Strait, sundet mellan Australien och
Nya Guinea, bedrev utbyte både av mat, och av mer
exotiska varor som till exempel fågelfjädrar, snäckor
och färgpigment (Lawrence 1994, McNiven 1998). Det
fanns en stor spännnvidd i näringsekonomi bland de
olika språkgrupperna på öarna i sundet, där näringar
som trädgårds- eller svedjebruk, samlande, fiske och jakt
på havsdäggdjur spelade en större eller mindre roll på
olika öar (Harris 1977, 1979, 1995). Till en del avspeglar
utbytet olika gruppers näringsekonomiska specialisering,
där de med tonvikt på maritima resurser bytte exempelvis
fisk och dugongkött, mot yams och tarot från
grupper med tonvikt på odling. Utbytesnätverket var
inte begränsat till öarna i Torres Strait, utan omfattade
Fr e d r i k HAllgren
även jägare-samlare på Australiens fastland i söder, och
jägare-odlare på Nya Guinea i norr.
...exchange integrated, or at least created a dense pattern of
integration, between various ethnic groups. In the Torres
Strait and Fly estuary region [Nya Guinea] these various
ethnic groups were divided from each other by language
and traditions (particulary oral traditions of myths, legends,
and history of origin), as well as social customs, food
habits and land ownership. Nevertheless they maintained
continuous contacts with each other despite endemic
warfare... (Lawrence 1994 s.325)
Vid sidan av utbyte av mat, så byttes också andra produkter
som var avgörande för människors överlevnad,
till exempel kanoter av trä från Nya Guineas fastland.
Kanoterna cirkulerades i bytesnätverket i halvfärdigt
skick och byggdes färdigt först när de togs i bruk vid
slutdestinationen (Lawrence 1994 s.271). Andra inslag i
utbytet motiverades dock av annat än näringsekonomiska
skäl. En skeppsbruten skotsk kvinna, Barbara Thompson,
som bodde fyra år på ön Muralug i södra delen av
sundet under 1840-talet vittnar om frekvent besök av
jägare-samlare från Cape York (Australiens nordspets).
The mainland Blacks are constantly backwards and forwards,
but they bring nothing but spears sometimes, which
they make better than our people. They just come for what
they can get to eat amongst us... (Harris 1979 s.85)
Andra källor nämner att pipor av bambu var ett av de
mer eftersökta utbytesobjekten för jägare-samlarna på
Cape York, medan röd och vit ockra från Cape York
var eftertraktad bland öborna (Lawrence 1994 s.266,
271, 273). En annan uppskattad bytesvara vid Torres
Strait var människoskallar, ursprungligen troféer från
strider, som cirkulerade vida bland öarna och längs Nya
Guineas kust:
Human heads, taken in inter-group warfare, were often
exchanged for canoes and, while possession of skulls
increased the social status of the owners, many were
obtained by exchange rather than fighting. (Lawrence
1994 s.275).
Besöken hos främmande grupper i samband med utbytet
kunde både inbegripa ett ansenligt antal besökare och
tämligen långvariga besök. Barbara Thompson beskrev
hur hela befolkningen på ön Nagir (300 personer) regelbundet
besökte Muralug för vistelser som kunde sträcka
sig över flera månader (Harris 1979 s.86). Avståndet
mellan Nagir och Muralug är omkring 50 kilometer, de
båda grupperna talade skilda dialekter tillhöriga samma
språkfamilj. Grupper från Parama och Sui vid floden Flys