Identitet i praktik - Identity in Practice

Recommendations

Info

Figur 10.6. Spridningen av tunnackiga yxor och mångkantiga stridsyxor i södra Norge. Efter Hinsch (1955 fig. 7). Figure 10.6. The distribution of thin-butted axes and polygonal battle-axes in Southern Norway. After Hinsch (1955 fig. 7). Vestlandet och Sørlandet. I föreliggande arbete kommer jag för enkelhets skull att använda en tudelning i öst och väst och inkluderar då i enlighet med Mjærum (2004 s.22) något oegentligt Sörlandsfylkena Aust-Agder och Vest-Agder i Østlandet. Trattbägarkultur på Østlandet I figur 10.6 återges spridningen av tunnackiga yxor och mångkantsyxor i södra halvan av Norge så som den var känd kring 1950 (Hinsch 1955). En del av de tunnackiga yxorna i spridningsbilden är förmodligen av mellanneolitisk datering, dock ger spridningskartor med bättre kronologisk upplösning som upprättats över mindre geografiska regioner i allt väsentligt samma bild (exempelvis Mikkelsen 1984 s.99, 101). Spetsnackiga flintyxor är inte utprickade, tre dylika nämns av Hinsch från sydöstra Norge och ytterligare några har sedermera hittats (Østmo 1998 s.89). De yxfynd som gjorts efter 1950 har inte väsentligt förändrat bilden av de tidigneolitiska yxornas nordgräns i Östnorge. Lösfynden av tidigneolitiska trattbägaryxor i Östnorge omfattar landskapen kring Oslofjorden och har en tämligen skarp avgränsning i spridningen norrut. Mikkelsen har granskat de tunnackiga yxornas spridning i relation till uppodlingsgrad på Østlandet och fun- 246 Fr e d r i k HAllgren nit att det inte finns någon koppling däremellan. Han drar slutsatsen att den relativa förekomsten av tunnackiga yxor motsvarar en förhistorisk situation (Mikkelsen 1984 s.98). Liksom är fallet i Sydskandinavien och Mälardalen stammar en stor andel av lösfynden på Østlandet från inlandskontexter och det har påvisats att yxfynden har en koppling till jordarter lämpliga för tidigneolitiskt jordbruk (Østmo 1988 s.101-104, 1998 s.94). Flertalet undersökta och daterade boplatser med trattbägarkeramik (figur 10.3, 10.8) ligger i vad som uppfattas som fångstlägen i kustbandet eller vid insjöar. Vid sidan av strandlokaler finns dock även boplatsindikationer som anknyter till sandjordar i det kustnära inlandet, lokaler som tolkas som jordbruksboplatser (Østmo 1988, s.154- 155, 1998 s.95, Amundsen et al. 2006). Pollenanalys av torvmarker i områden med spår efter inlandsbebyggelse från trattbägarkultur i Østfold har gett indikationer på odling och bete under tidigneolitikum (Østmo 1998 s.84- 87). Vid sidan av boplatser förekommer också tidigneolitiska flatmarksgravar i inlandslägen (Mjærum 2004 fig. 7.1). På två platser nära den tidigneolitiska kusten har rester av nu förstörda dösar undersökts (Østmo 1983, 1986). På en tidigneolitisk kustlokal har kremerade människoben påträffats (Glørstad 1998 s.73-77). Trattbägare dekorerade med horisontellt och vertikalt applicerad tvärsnodd på hals och skuldra är vanligt förekommande i det norska materialet (figur 10.7), men Figur 10.7. 14 C-dateringar från trattbägarlokaler från sydöstra Norge (Indrelid & Moe 1983, Glørstad 1998, Østmo 1998, 2007, Amundsen 2000, Johansen 2004, Jaksland & Tørhaug 2004). Figure 10.7. 14 C dates from Funnel Beaker Culture sites in Southeastern Norway (Indrelid & Moe 1983, Glørstad 1998, Østmo 1998, 2007, Amundsen 2000, Johansen 2004, Jaksland & Tørhaug 2004).
10 öv e r r e g i o n A l A s o c i A l A s A m m A n H A n g u n d e r tidigneolitikum Figur 10.8. Tvärsnoddsdekorerad trattbägarkeramik från Nærestø II. Efter Mikkelsen (1984 fig. 13). Figure 10.8. Cord stamp decorated Funnel Beaker pottery from Nærestø II. After Mikkelsen (1984 fig. 13). snördekor och enkla instick under mynning uppträder också. På flera lokaler är bukdekor i form av vertikala linjer frekvent. De tvärsnodds- och snördekorerade kärlen påminner mycket om tidigneolitisk trattbägarkeramik från Mälardalen (kapitel 8), nordöstra Skåne, Blekinge och Bornholm (Bagge & Kjellmark 1939, Becker 1990 s.41-43, 160-163, Lagergren 2007 s.151-163). Till skillnad från vad som var fallet i Mälardalen så levde traditionen att dekorera keramik med tvärsnoddsintryck även vidare under MN A i Sydnorge (Olsen 1992, Østmo 1993). Kärl dekorerade med enkla instick under mynningen från Auve har jämförts med sydskandinavisk oxie-kramik (Østmo 1998 s.103). Kärlen med bukdekor av vertikala linjer anknyter nära till den sent tidigneolitiska virumgruppen samt mellanneolitisk trattbägarkeramik i Sydskandinavien, det vill säga Kochs typer IV–VIII (Koch 1998). Likartad keramik är vanlig i megalitgravar och på boplatser i det närbelägna Bohuslän (Bagge 1934). Stenteknologin på de norska trattbägarlokalerna skiljer sig från samtida material i Mälardalen och Sydskandinavien genom att spånpilspetsar och eneggade pilspetsar är frekvent förekommande vid sidan av tvärpilar. Spånspetsarna är vanligen av A-typ (ej ythuggna) och har slagits från cylinderkärnor (Mikkelsen 1984 s.90, Boaz 1998 s.22-23, jfr. Olsen 1992, Glørstad 1998a, 1998b, Bergsvik 2002). Som nämnts ovan förekommer spånpilar även på trattbägarboplatser i Bohuslän och Västergötland. I likhet med Mälardalen, men till skillnad från mer sydliga områden inom trattbägarkulturen, så är skifferspetsar vanliga inom Norges TRB. Trattbägarkultur på Vestlandet? Tidigneolitiska lokaler med keramik i Västnorge Medan Hinschs karta över spridningen av trattbägarkulturens yxor (figur 10.6) ger en ganska rättvisande bild för Østlandets del, så har nya fynd förändrat bilden något på Vestlandet. I Hordaland, där det tidigare endast förelåg ett enstaka fynd av en mångkantig stridsyxa har det sedermera tillkommit flera fynd av tunnackiga yxor (Bakka & Kaland 1971 s.13, Berg 1988 s.258-259, Bergsvik 2003). Den senaste fyndsammanställningen för Hordaland omfattar tre tunnackiga flintyxor och åtta tunnackiga bergartsyxor, vid sidan av den tidigare kända mångkantsyxan. I Sogn og Fjordane, som tidigare saknade fynd av TRB-yxor, är nu tre tunnackiga bergartsyxor kända (Bergsvik 2003 s.203-207). Från Møre og Romsdal, där det tidigare var känt två tunnackiga flintyxor och en tunnackig bergartsyxa, har det tillkommit fynd av två spetsnackiga flintyxor, fyra tunnackiga flintyxor (varav två fynd betraktas som osäkra) och två tunnackiga bergartsyxor (Ramstad 1999 s.50-53, Østmo 1999 s.108). Det totala antalet trattbägaryxor från Møre og Romsdal är likväl oklart, då Ramstad inte lyckats hitta igen de flintyxor som omnämns av Hinsch (Ramstad 1999 s.52). Sammantaget finns det således en ganska jämn förekomst av tidigneolitiska trattbägaryxor också på Vestlandet, medan väldigt få påträffats norr därom (en tunnackig flintyxa från Trøndelag och en spetsnackig flintyxa från Nordland – Østmo 1999 s.108). Vid sidan av fyrsidigt slipade yxor med symmetrisk egg i relation till yxkroppens mittaxel (tunnackiga yxor), så är fyrsidigt slipade yxor med asymmetrisk egg i relation till yxkroppens mittaxel mycket vanliga på Vestlandet under TN/MN A (Gjessing 1945 s.215-218). Dessa delas in i vespestadsyxor (tjockare) och vestlandsyxor (tunnare, se figur 10.9). Vespestadsyxorna dateras främst till TN men förekommer också under MN A, medan vestlandsyxorna dateras till slutet av TN och MN A (Olsen 1992, Ramstad 1999, Bergsvik 2003). Vespestadsyxorna har en rumslig utbredning som sammanfaller med (övriga) TRB yxor på Vestlandet (figur Figur 10.9. Tidigneolitiska fyrsidiga slipade yxor med asymmetrisk egg från Kotedalen, Hordaland. a. vespestadyxa, b. vestlandsyxa. Efter Olsen (1992 fig. 76, 77). Figure 10.9. Foursided polished Early Neolithic axes with asymmetrical edge from Kotedalen, Hordaland. a. Vespestad axe, b. Vestland axe. After Olsen (1992 fig. 76, 77). 247
Page 1 and 2:
Identitet i praktik Lokala, regiona
Page 3:
“A m i c u lt u r A y A l m ov i
Page 6 and 7:
8 En annorlunda trattbägarkeramik?
Page 8 and 9:
miljödeterminister var lika välko
Page 10 and 11:
10 Myggor svärmar kring vår bil p
Page 13 and 14:
1 Inledning ”Lost the culture, th
Page 15 and 16:
Att man i enlighet med Sandra Hardi
Page 17 and 18:
2 Kultur, praktik och identitet I i
Page 19 and 20:
att hans starka ställningstagande
Page 21 and 22:
exemplifierar bland annat med Ralph
Page 23 and 24:
...those elements of culture which
Page 25 and 26:
more than a mere biological given.
Page 27 and 28:
emergence of tribe as a primary fun
Page 29 and 30:
tur, så leder förändringar till
Page 31 and 32:
lärande inom ramen för det social
Page 33 and 34:
discipliner - Linton var kulturantr
Page 35 and 36:
that constitute our community. Our
Page 37 and 38:
Social interaction between agents o
Page 39 and 40:
Så som diskuterades i kapitel 2.7
Page 41:
practice som ingår i en konstellat
Page 44 and 45:
44 They liked to see lands; timidit
Page 46 and 47:
sten för tillverkning av stridsklu
Page 48 and 49:
kapitel 2.8 snuddade jag vid ett an
Page 50 and 51:
50 ...the chant-owner name places f
Page 52 and 53:
Figur 3.4. 14C-dateringar av skidor
Page 54 and 55:
54 Figur 3.6. Neolitiskt träförem
Page 57 and 58:
4 Den äldsta keramiken runt Öster
Page 59 and 60:
Figur 4.2. Åland under stenåldern
Page 61 and 62:
4 de n ä l d s t A k e r A m i k e
Page 63 and 64:
soderna med markant inflöde av sal
Page 65 and 66:
I Estland, Lettland, Litauen och de
Page 67 and 68:
41 kan hänföras till äldre bandk
Page 69 and 70:
Figur 4.15. Jämförelse mellan ert
Page 71 and 72:
5 Mälardalen och Bergslagens tidig
Page 73 and 74:
5 mä l A r dA l e n o c H Be r g s
Page 75 and 76:
Figur 5.3. Trattbägarlokaler i nor
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
Page 89:
Page 92 and 93:
i en framtida publikation som redog
Page 94 and 95:
94 Figur 6.1. Jordartskartor från
Page 96 and 97:
Figur 6.3. Lerklining med avtryck a
Page 98 and 99:
Figur 6.5. Spridningen av malstensu
Page 100 and 101:
mer jag att utförligt beskriva sp
Page 102 and 103:
Figur 6.8. Gravanläggningar på tr
Page 104 and 105:
Figur 6.13. Trattbägare som påtr
Page 106 and 107:
gaste gruppen av tidigneolitiska ku
Page 108 and 109:
Figur 6.16. Fynd från den timmerby
Page 110 and 111:
med ramverk av sten, till exempel d
Page 112 and 113:
uppfattas som boplatsaktiviteter sp
Page 115 and 116:
7 Näringsekonomi som kulturell pra
Page 117 and 118:
7 nä r i n g s e k o n o m i s o m
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 133:
Page 136 and 137:
ett något grövre gods och sparsam
Page 138 and 139:
Figur 8.3. Trattbägare från Hjulb
Page 140 and 141:
möjligt, fortsatt datera dekorerad
Page 142:
Figur 8.5. Direkt daterade krukskä
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Page 149 and 150:
Figur 8.10. Direkt daterade dekorer
Page 151 and 152:
8 en A n n o r l u n dA t r At t B
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Figur 8.21. Kärlprofiler av trattb
Page 163 and 164:
Page 165 and 166:
Figur 8.25. Snördekorerad mynnings
Page 168 and 169:
På Kallmossen (figur 8.24b, c) och
Page 170 and 171:
mer fragmentariska trattbägare som
Page 172 and 173:
Vrå I kärl i dagsläget inte är
Page 174 and 175:
hopning, som vid sidan av nämnda k
Page 176 and 177:
8.5 Vem offrade i kärret? Keramike
Page 178 and 179:
skärv-/slipnummer. Hantverket I li
Page 180 and 181:
Figur 8.39. Tunnslip av trattbägar
Page 182 and 183:
tidig bondestenålder. Något, som
Page 184 and 185:
Figur 8.45. Schematisk presentation
Page 186 and 187:
Figur 8.46. Modell av en hypotetisk
Page 188 and 189:
som en praktisk, funktionell prepar
Page 190 and 191:
från rutgrävning/sållning med, v
Page 192 and 193:
Bland trattbägarna från Skogsmoss
Page 194 and 195:
snördekor eller rader av enkla int
Page 196 and 197: Stabiliteten och kontinuiteten i ut
Page 199 and 200: 9 Lokala, regionala och importerade
Page 201 and 202: 9 lo k A l A, r e g i o n A l A o c
Page 217 and 218: Figur 9.16. Mångkantig stridsyxa a
Page 241 and 242: 10 Överregionala sociala sammanhan
Page 243 and 244: 10 öv e r r e g i o n A l A s o c
Page 245: Figur 10.5. Trattbägare från Lets
Page 251 and 252: Figur 10.15. Karta över de nordlig
Page 273 and 274: 11 Kultur, praktik och identitet un
Page 275 and 276: 11 ku lt u r, p r A k t i k o c H i
Page 281 and 282: Figur 11.3. Exempel på trindyxor m
Page 283 and 284: Figur 11.4. Fyrsidig helslipad meso
Page 287: 11 ku lt u r, p r A k t i k o c H i
Page 290 and 291: On all these places and routes, eac
Page 292 and 293: ger repertoire that signalled the d
Page 294 and 295: Andersen, S. H. 1975. Ringkloster,
Page 296 and 297:
Bentley, R. A., Price, T. D. & Step
Page 298 and 299:
Christensen, C. 1990. Stone Age Dug
Page 300 and 301:
Ekholm, G. 1918. Två nyupptäckta
Page 302 and 303:
Gidlöf, K., Hammarstrand Dehman, K
Page 304 and 305:
Hallgren, F. under arbete. Skifferk
Page 306 and 307:
Hjolman, B. 1964. Arkivhandling ang
Page 308 and 309:
Kaul, F. 1994. Ritualer med mennesk
Page 310 and 311:
Lannerbro, R. 1976. Stenålder och
Page 312 and 313:
Lindqvist, C. 2001. Nämforsen, Åd
Page 314 and 315:
Moore, J. H. 2001. Ethnogenetic pat
Page 316 and 317:
Passey B. H., Robinson T. F., Aylif
Page 318 and 319:
Richards, M. P., Price, T. D. & Koc
Page 320 and 321:
Skjølsvold, A. 1977. Slettabøbopl
Page 322 and 323:
Trigger, B. G. 1969. The Huron, far
Page 324:
Zimmermann, W. 1999. Why was Cattle
show all

Identitet i praktik - Identity in Practice

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?