Identitet i praktik - Identity in Practice

Recommendations

Info

Figur 10.30. Tidigneolitisk kamkeramik från Lillberget, Norrbotten. Efter Färjare (2000). eller lutande i vågräta zoner, ibland bildar kamstämplarna vinkelband (figur 10.30). Kärlen är alltid gropornerade. Gropintrycken utgör en del av dekorkompositionen genom att bilda zoner, rader eller mönster, till skillnad från vad fallet är inom den tidiga äldre kamkeramiken (Ka I:1) där groparna är applicerade över annan dekor (jfr. kapitel 4). Inom yngre tidig kamkeramik (Ka I:2) och jäkärlästilen (Ka J) saknas gropintryck (se vidare nedan). 262 Fr e d r i k HAllgren Figure 10.30. Early Neolithic Comb Ware from Lillberget, Norrbotten. After Färjare (2000). Vid sidan av kamintryck och gropar förekommer också andra dekorelement på Ka II keramik, däribland tvärsnodd (Dreijer 1941 s.31). Dekor på mynningsranden är vanligt förekommande. Flinta är betydligt vanligare inom kamkeramisk kultur än inom den angränsande skifferkulturen i norra Sverige. Där flinta förekommer inom den sydliga skifferkulturen i exempelvis Dalarna, är denna av sydskan-
10 öv e r r e g i o n A l A s o c i A l A s A m m A n H A n g u n d e r tidigneolitikum dinaviskt ursprung. Ofta rör det sig om sönderslagna slipade flintyxor, eller som är fallet längs Norges kuster, istransporterad flinta som också den ursprungligen är sydskandinavisk. Mycket av flintan inom kamkeramisk kultur är istället rysk (Europaeus 1921 s.111, Halén 1994b). Även i teknologiskt hänseende finns en östlig tradition i det att bifacialt slagna spetsar är vanliga på Ka II lokaler (figur 10.31) (Meinander 1961 s.9-10, 15, Asplund 1998, Färjare 2000, Manninen et al. 2003). Vid sidan av bifaciala mandelformiga spetsar, förekommer också bifaciala knivar eller skäror inom Ka II, som i sin form minner om Sydskandinaviens senneolitiska flintskäror (Meinander 1961 s.10, 15). Även om flinta förekommer relativt rikligt inom kamkeramisk kultur under TN, så är kvarts det vanligaste råmaterialet (Edgren 1992 s.49, Rankama 2003 s.205). Också kvartsen har dock stundom bearbetats bifacialt, en tradition som inte förekommer inom tidigneolitisk skifferkultur. Liksom den ryska flintan inom kamkeramisk kultur har ett fjärran ursprung, så finns även andra fynd som pekar på långväga kontakter. I kapitel 3.2 omnämndes slädmedar påträffade i Finland som var snidade av ett träslag från Ural. Bland fynden från Lillberget finns ett kopparbleck med ursprung i Ural och bärnsten från sydöstra Östersjöområdet (Halén 1994, Färjare 2000 s.23). Ramsvik sätter bärnstensfynden på Lillberget i samband med de nordnorska fynden av exotisk bärnsten från tidigneolitiska skifferkulturlokaler som Sundfjæra på Melkøya (Ramstad 2002, Ramstad föredrag MESO 2005, Damm 2006 s.203, jfr. figur 10.23). Förekomsten av exotiska föremål och råmaterial med fjärran ursprung visar att jägare-samlare från skilda traditionskretsar ingått i sociala nätverk, som sträckt sig över avsevärda avstånd och tvärs kulturella gränser. De skifferknivar som är så karaktäristiska för norra Sveriges och Norges skifferkultur, förekommer mycket sparsamt inom kamkeramisk kultur i Finland (Äyräpää 1950 s.15-18). Bland de knivar som trots allt förekommer finns flera vars råmaterial eller formgivning, vittnar om att de är importföremål från Nordskandinaviens skifferkultur (Europaeus 1921, Meinander 1965). Bland dessa importerade skifferknivar finns talande nog en djurhuvudkniv, vars blad ombearbetats från den ursprungliga knivseggen till en mejselegg (Äyräpää 1950 s.18). Vallomgärdade hus med försänkt golvplan är vanliga på kamkeramiska boplatser i Finland. På kustlokaler förekommer upp till 250 hus. I likhet med den i kapitel 10.2.1 omtalade lokalen Slettnes så har nya hus anlagts på successivt lägre nivåer i takt med landhöjningen, varför endast ett mindre antal av husen använts samtidigt. På inlandslokalerna förekommer däremot sällan fler än tio hus (Karjalainen 1996, Nuñez & Uino 1998, Nuñez & Okkonen 1999, Pesonen 2002). Nyligen har två huslämningar med bevarade förkolnade konstruktionsdetaljer undersökts, som ger en fyl- Figur 10.31. Bifacial mandelformad flintspets från Lillberget, Norrbotten. Efter Färjare (2000). Figure 10.31. Bifacial almond-shaped flint point from Lillberget, Norrbotten. After Färjare (2000). ligare information om hur husen har varit konstruerade. Det äldre av de två husen, från boplatsen Kärmelahti i Savo, i sydöstra Finland, dateras till den sena kamkeramikens tid (Ka III), snarare än den ovan omtalade Ka II, men huset antas ha principiell relevans också för äldre hus (Katiskoski 2002). Före utgrävningen syntes huslämningen som en upp till 90 cm djup, oval försänkning, 14-15 m lång och 10-11 m bred mätt från krönen på den omgärdade vallen. Vid utgrävningen påträffades rester av väggarna synliga som linjer av rödbränd sand med ställvis bevarade förkolnade väggstockar. Huset mäter c. 8 x 7 m, men med 2 x 2 m stora förstugor på bägge kortsidorna. Det har anlagts i en c. 0,5 m djup grävd grop, väggarna har utgjorts av tre på varandra vilande liggande stockar med troligtvis knuttimrade hörn. Ovanpå väggstockarna påträffades förkolnade rester av i förhållande till väggen vinkelrätt liggande klyvna slanor som utgjort stomme till taket. På slanorna vilade sedan ett lager björknäver, också den bevarad. Björknävern var bara delvis förkolnad, vilket kan indikera att denna varit täckt av torv. Centralt i huset påträffades två härdar. Kolprover från väggar, takstomme och nävertak har 14 C-daterats till början av mellanneolitikum: 4565±65 (Hela-335), 4480±50 (Su-3323), 4460±50 (Su-3321), 4280±60 BP (Su-3322). Det andra huset med bevarat trä, Rusavierto, vid Saarijärvi i centrala Finland uppvisar liknande konstruktionsdetaljer. Detta hus är daterat till senneolitikum (Leskinen 2002). 263
Page 1 and 2:
Identitet i praktik Lokala, regiona
Page 3:
“A m i c u lt u r A y A l m ov i
Page 6 and 7:
8 En annorlunda trattbägarkeramik?
Page 8 and 9:
miljödeterminister var lika välko
Page 10 and 11:
10 Myggor svärmar kring vår bil p
Page 13 and 14:
1 Inledning ”Lost the culture, th
Page 15 and 16:
Att man i enlighet med Sandra Hardi
Page 17 and 18:
2 Kultur, praktik och identitet I i
Page 19 and 20:
att hans starka ställningstagande
Page 21 and 22:
exemplifierar bland annat med Ralph
Page 23 and 24:
...those elements of culture which
Page 25 and 26:
more than a mere biological given.
Page 27 and 28:
emergence of tribe as a primary fun
Page 29 and 30:
tur, så leder förändringar till
Page 31 and 32:
lärande inom ramen för det social
Page 33 and 34:
discipliner - Linton var kulturantr
Page 35 and 36:
that constitute our community. Our
Page 37 and 38:
Social interaction between agents o
Page 39 and 40:
Så som diskuterades i kapitel 2.7
Page 41:
practice som ingår i en konstellat
Page 44 and 45:
44 They liked to see lands; timidit
Page 46 and 47:
sten för tillverkning av stridsklu
Page 48 and 49:
kapitel 2.8 snuddade jag vid ett an
Page 50 and 51:
50 ...the chant-owner name places f
Page 52 and 53:
Figur 3.4. 14C-dateringar av skidor
Page 54 and 55:
54 Figur 3.6. Neolitiskt träförem
Page 57 and 58:
4 Den äldsta keramiken runt Öster
Page 59 and 60:
Figur 4.2. Åland under stenåldern
Page 61 and 62:
4 de n ä l d s t A k e r A m i k e
Page 63 and 64:
soderna med markant inflöde av sal
Page 65 and 66:
I Estland, Lettland, Litauen och de
Page 67 and 68:
41 kan hänföras till äldre bandk
Page 69 and 70:
Figur 4.15. Jämförelse mellan ert
Page 71 and 72:
5 Mälardalen och Bergslagens tidig
Page 73 and 74:
5 mä l A r dA l e n o c H Be r g s
Page 75 and 76:
Figur 5.3. Trattbägarlokaler i nor
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
Page 89:
Page 92 and 93:
i en framtida publikation som redog
Page 94 and 95:
94 Figur 6.1. Jordartskartor från
Page 96 and 97:
Figur 6.3. Lerklining med avtryck a
Page 98 and 99:
Figur 6.5. Spridningen av malstensu
Page 100 and 101:
mer jag att utförligt beskriva sp
Page 102 and 103:
Figur 6.8. Gravanläggningar på tr
Page 104 and 105:
Figur 6.13. Trattbägare som påtr
Page 106 and 107:
gaste gruppen av tidigneolitiska ku
Page 108 and 109:
Figur 6.16. Fynd från den timmerby
Page 110 and 111:
med ramverk av sten, till exempel d
Page 112 and 113:
uppfattas som boplatsaktiviteter sp
Page 115 and 116:
7 Näringsekonomi som kulturell pra
Page 117 and 118:
7 nä r i n g s e k o n o m i s o m
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 133:
Page 136 and 137:
ett något grövre gods och sparsam
Page 138 and 139:
Figur 8.3. Trattbägare från Hjulb
Page 140 and 141:
möjligt, fortsatt datera dekorerad
Page 142:
Figur 8.5. Direkt daterade krukskä
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Page 149 and 150:
Figur 8.10. Direkt daterade dekorer
Page 151 and 152:
8 en A n n o r l u n dA t r At t B
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Figur 8.21. Kärlprofiler av trattb
Page 163 and 164:
Page 165 and 166:
Figur 8.25. Snördekorerad mynnings
Page 168 and 169:
På Kallmossen (figur 8.24b, c) och
Page 170 and 171:
mer fragmentariska trattbägare som
Page 172 and 173:
Vrå I kärl i dagsläget inte är
Page 174 and 175:
hopning, som vid sidan av nämnda k
Page 176 and 177:
8.5 Vem offrade i kärret? Keramike
Page 178 and 179:
skärv-/slipnummer. Hantverket I li
Page 180 and 181:
Figur 8.39. Tunnslip av trattbägar
Page 182 and 183:
tidig bondestenålder. Något, som
Page 184 and 185:
Figur 8.45. Schematisk presentation
Page 186 and 187:
Figur 8.46. Modell av en hypotetisk
Page 188 and 189:
som en praktisk, funktionell prepar
Page 190 and 191:
från rutgrävning/sållning med, v
Page 192 and 193:
Bland trattbägarna från Skogsmoss
Page 194 and 195:
snördekor eller rader av enkla int
Page 196 and 197:
Stabiliteten och kontinuiteten i ut
Page 199 and 200:
9 Lokala, regionala och importerade
Page 201 and 202:
9 lo k A l A, r e g i o n A l A o c
Page 203 and 204:
Page 205 and 206:
Page 207 and 208:
Page 209 and 210:
Page 211 and 212: 9 lo k A l A, r e g i o n A l A o c
Page 217 and 218: Figur 9.16. Mångkantig stridsyxa a
Page 241 and 242: 10 Överregionala sociala sammanhan
Page 243 and 244: 10 öv e r r e g i o n A l A s o c
Page 245 and 246: Figur 10.5. Trattbägare från Lets
Page 251 and 252: Figur 10.15. Karta över de nordlig
Page 261: 10 öv e r r e g i o n A l A s o c
Page 273 and 274: 11 Kultur, praktik och identitet un
Page 275 and 276: 11 ku lt u r, p r A k t i k o c H i
Page 281 and 282: Figur 11.3. Exempel på trindyxor m
Page 283 and 284: Figur 11.4. Fyrsidig helslipad meso
Page 287: 11 ku lt u r, p r A k t i k o c H i
Page 290 and 291: On all these places and routes, eac
Page 292 and 293: ger repertoire that signalled the d
Page 294 and 295: Andersen, S. H. 1975. Ringkloster,
Page 296 and 297: Bentley, R. A., Price, T. D. & Step
Page 298 and 299: Christensen, C. 1990. Stone Age Dug
Page 300 and 301: Ekholm, G. 1918. Två nyupptäckta
Page 302 and 303: Gidlöf, K., Hammarstrand Dehman, K
Page 304 and 305: Hallgren, F. under arbete. Skifferk
Page 306 and 307: Hjolman, B. 1964. Arkivhandling ang
Page 308 and 309: Kaul, F. 1994. Ritualer med mennesk
Page 310 and 311: Lannerbro, R. 1976. Stenålder och
Page 312 and 313:
Lindqvist, C. 2001. Nämforsen, Åd
Page 314 and 315:
Moore, J. H. 2001. Ethnogenetic pat
Page 316 and 317:
Passey B. H., Robinson T. F., Aylif
Page 318 and 319:
Richards, M. P., Price, T. D. & Koc
Page 320 and 321:
Skjølsvold, A. 1977. Slettabøbopl
Page 322 and 323:
Trigger, B. G. 1969. The Huron, far
Page 324:
Zimmermann, W. 1999. Why was Cattle
show all

Identitet i praktik - Identity in Practice

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?