Identitet i praktik - Identity in Practice
Identitet i praktik - Identity in Practice
Identitet i praktik - Identity in Practice
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
asymmetrisk egg har istället en mer välvd och planare<br />
eggyta. Ibland benämns yxorna med symmetrisk egg för<br />
rätyxor och yxorna med asymmetrisk egg för tväryxor, då<br />
man antar att de senare skaftats med eggen tvärs skaftets<br />
längdriktn<strong>in</strong>g, medan de förra antas ha varit skaftade så<br />
att eggen löper parallellt med yxskaftets längdriktn<strong>in</strong>g.<br />
Medan tunnackiga yxor per def<strong>in</strong>ition ska ha en symmetrisk<br />
rät egg, så förekommer det även exemplar med tvär<br />
egg. Ebbesen betraktar dessa som yxor som sekundärt<br />
getts en tvär egg vid omhuggn<strong>in</strong>g (Ebbesen 1984 s.130).<br />
Fyrsidigt slipade yxor, i proportionerna lika tunnackiga<br />
yxor, men med asymmetrisk egg är dock ett karaktäristiskt<br />
<strong>in</strong>slag i fyndbilden på boplatser från TN och MN A<br />
på norska Vestlandet, yxor som går under benämn<strong>in</strong>gen<br />
vespestads- och vestlandsyxor (Gjess<strong>in</strong>g 1945 s.215-219,<br />
Olsen 1992, Bergsvik 2004, se vidare kapitel 10.1.2). På<br />
trattbägarboplatser i Mälardalen förekommer vid sidan<br />
av de räteggade tunnackiga yxorna, tväreggade håleggade<br />
yxor, som bortsett från eggpartiet uppvisar “de för den<br />
tunnackiga yxan karaktäristiska stildragen” (Flor<strong>in</strong> 1938<br />
s.23, jfr. Malmer 1991 s.118-119).<br />
De håleggade yxorna förekommer dels i storlekar<br />
som motsvarar vanliga tunnackiga yxor, men vanligare är<br />
de något m<strong>in</strong>dre (kr<strong>in</strong>g 5 - 6 cm) och kallas då hålmejslar<br />
(figur 9.3) (Flor<strong>in</strong> 1938, 1958, Apel et al. 1995 s.83,<br />
Hallgren et al. 1997 s.92). Storleksvariationen bland de<br />
håleggade yxorna/mejslarna har mig veterligt <strong>in</strong>te studerats<br />
eller def<strong>in</strong>ierats. Vid sidan av skillnaden i storlek<br />
f<strong>in</strong>ns det <strong>in</strong>gent<strong>in</strong>g som särskiljer håleggade yxor från<br />
håleggade mejslar, bägge varianterna är vanligen helslipade,<br />
har ett mer eller m<strong>in</strong>dre fyrsidigt tvärsnitt och tunn<br />
och/eller spetsig nacke. Vid sidan av håleggade redskap<br />
förekommer också mejslar (eller små yxor) med rak egg<br />
och i ett fall med en avsiktligt tillverkad trubbig egg. Det<br />
senare redskapet benämns kanske bättre hammare. På<br />
202<br />
Fr e d r i k HAllgren<br />
Figur 9.3. Två håleggade mejslar (till vänster) och<br />
två avslagsmejslar (till höger) från Skogsmossen,<br />
Västmanland. Den vänstra hålmejseln är c. 9,5 cm<br />
lång. Foto Ulrika Djerw.<br />
Figure 9.3. Two hollow-edged chisels (left) and two<br />
flake chisels (right) from Skogsmossen, Västmanland.<br />
The hollow-edged chisel on the left is c. 9.5 cm long.<br />
Photo by Ulrika Djerw.<br />
Fågelbacken påträffades en hålmejsel <strong>in</strong>till en tunnackiga<br />
yxa i en gravanläggn<strong>in</strong>g, daterad till första halvan av TN<br />
(Ua-10025, 5070±80BP, Ua-4020, 4995±85BP). Så som<br />
diskuteras i kapitel 6.2 förekommer komb<strong>in</strong>ationen mejsel<br />
och tunnackig yxa, eller mejsel och mångkantsyxa<br />
återkommande i gravkontexter, en parallell till det parvisa<br />
nedläggandet av stor och liten yxa i gravar på Nordjylland<br />
(jfr. Ebbesen 2002 s.97). Mejslarna är ibland tillverkade<br />
av stora avslag (restprodukter från yxtillverkn<strong>in</strong>g), snarare<br />
än av ett kärnhugget ämne och dessa står nära en<br />
redskapstyp som kallas avslagsmejslar (figur 9.3, 9.4).<br />
Avslagsmejslar är små redskap tillverkade av avslag från<br />
yxtillverkn<strong>in</strong>g, som getts en skärande egg genom slipn<strong>in</strong>g<br />
(L<strong>in</strong>dqvist 1963 s.68-69, Apel 1996 s.156, af Geijerstam<br />
1996 s.97). Vid sidan av eggslipn<strong>in</strong>gen är avslagsmejslarna<br />
oftast obearbetade, medan däremot hålmejslarna<br />
har en heltäckande slipn<strong>in</strong>g. Avslagsmejslar förekommer<br />
i två 14 C-daterade anläggn<strong>in</strong>gar på Skogsmossen, med<br />
dater<strong>in</strong>gar till 4940±50 BP (Ua-18716, nötboskap/älg)<br />
respektive 4735±75 BP (Ua-15199, Triticum aestivocompactum).<br />
Bland övriga yxformer som är vanliga i tidigneolitiska<br />
kontexter f<strong>in</strong>ns tr<strong>in</strong>dyxor med runt, ovalt eller antydan<br />
till fyrsidigt tvärsnitt (Bagge 1941 s.48, Flor<strong>in</strong> 1958 s.<br />
46, 91, Hallgren et al. 1997 s.92, Kihlstedt 1997 s.116,<br />
Malmer 2002 s.33-34). Tr<strong>in</strong>dyxorna kan delas upp i två<br />
huvudtyper utifrån eggpartiets utformn<strong>in</strong>g, sådana som<br />
har symmetrisk egg i relation till yxkroppens mittaxel<br />
och sådana som har osymmetrisk egg i relation till yxans<br />
mittaxel (Hermansson & Wel<strong>in</strong>der 1997 s.47). Bägge<br />
typerna förekommer på trattbägarboplatser i Mälardalen<br />
och Bergslagen (figur 9.5). De olika varianterna av<br />
tr<strong>in</strong>dyxor <strong>in</strong>om Mälardalens trattbägarkultur pekar på<br />
en kont<strong>in</strong>uitet bakåt till mesolitikum. Som nämnts ovan<br />
har också de tunnackiga yxorna typologiska föregångare
Change language