Identitet i praktik - Identity in Practice

Recommendations

Info

från rutgrävning/sållning med, vilket i princip innebär all keramik från kärret (90,4 kg) och drygt hälften av keramiken från boplatsen (17,9 kg). En skillnad mellan keramiken från boplatsen och keramiken från kärret är att den senare har en rikare dekor. Beräknat på skärvvikt är 18% av keramiken från kärret dekorerad, motsvarande siffra för boplatsen är 9%. Till en del kan en sådan jämförelse vara missledande, då keramiken från boplatsen är något kraftigare fragmenterad, med en medelvikt av 0,6 gram per skärva, att jämföra med 1,2 gram i kärret. Detta kompenseras dock i någon mån av att jämförelsen gäller viktprocent och av att dekor, i förekommande fall, även har registrerats för mycket små fragment. Det torde därför stå klart att keramiken från kärret verkligen har rikare dekor, vilket i detta sammanhang betyder trattbägare med dekor som ibland täcker halsen från mynning till skuldra och i något fall övre delen av buken. Det bör dock poängteras att det också i kärret förekommer trattbägare med sparsam eller ingen dekor (jfr. figur 8.15a-f), liksom det på boplatsen även finns trattbägare med heltäckande halsdekor. Vid jämförelse av de olika dekorelementens frekvens så är proportionerna liknande mellan kärret och boplatsen. I bägge kontexterna är tvärsnodd vanligast (40% i kärret, 31% på boplatsen), följt av snördekor (17% respektive 21%), enkla intryck (10% respektive 14%) och knäckebrödsdekor (12% respektive 8%). Knäckebrödsdekor, så namngiven efter den påtagliga visuella likheten med bröd av detta slag (jfr. figur 8.8g, 8.14, 8.29a), är strikt talat inte ett dekorelement utan ett mönster bildat av enkla intryck i yttäckande komposition. Distinktionen mot kategorin ”enkla intryck” är därmed problemtisk och små skärvor av ett kärl med knäckebrödsdekor blir därför ofta klassificerade som enbart enkla intryck. Gropintryck är något vanligare på boplatsen (10%) än i kärret (4%). Emellertid har botten av gropintryck även registrerats på kraftigt vittrade skärvor, vars yta (där övrig dekor skulle ha funnits) inte är bevarad. Den högre vittrings- och fragmenteringsgraden på boplatsen kan därför göra att gropintryck förefaller vanligare där. I övrigt förekommer sparsamt med kamstämpel, dragna linjer, streck, nagelintryck och skårstreck i bägge kontexterna. Boplatsytan på Skogsmossen sträcker sig över en avsevärd area, trattbägarkeramik har hittats inom ett område som mäter 170 m från norr till söder och 240 m från väst till öst. De olika delarna av fornlämningen har undersökts med varierande intensitet. De områden som låg inom den yta som berördes av järnvägsbygget (skogsmark) har provgropsgrävts, mindre ytor undersökts därtill i form av handgrävda schakt och hela ytan banades sedan med maskin varvid anläggningar undersöktes och dokumenterades. Skogsområdet söder om exploateringsytan har undersökts genom en prov- 190 Fr e d r i k HAllgren gropsgrävning, medan den åker som finns norr om exploateringsområdet har undersökts genom upprepade ytinventeringar av fynd som förekommer i plöjan. Inom boplatsens alla delytor (vad jag i tidigare publikationer benämnt centrala, västra, norra och södra boplatsytan) återkommer keramik med samma karaktäristik. Dekortyper som kan sägas vara typiska eller utmärkande för Skogsmossen, till exempel alternerande horisontellt och vertikalt applicerad tvärsnodd (figur 8.48), tät, vertikalt applicerad tvärsnodd som för tankarna till textilavtryck (jfr. figur 8.28e), yttäckande horisontell snördekor (jfr. figur 8.28b, d) och knäckebrödsdekor (jfr. figur 8.29a) förekommer således såväl i kärret och på centrala, västra, norra och södra boplatsytorna. Ett urval om 19 dekorerade krukskärvor från Skogsmossen har daterats genom 14 C-datering av matskorpor och i ett fall datering av ett förkolnat sädeskorn inneslutet i lergodset. Dateringarna visar att flera av de mer karaktäristiska dekortyperna och kompositionerna har varit i bruk på Skogsmossen genom en lång period av tidigneolitikum, till exempel förekommer yttäckande dekor av tvärsnodd och snöre genom hela bosättningsperioden. Bland de tvärsnoddsdekorerade krukorna återkommer kompositioner med alternerande horisontellt och vertikalt applicerad tvärsnodd både på krukor från början och slutet av bosättningen, dateringar som spänner över intervallet 4970±80 – 4560±70 BP. Horisontellt applicerad yttäckande snördekor har dateringar som spänner över perioden 5035±95 – 4605±60 BP. Det framgår av de rekonstruerade men odaterade krukorna att trattbägarna med yttäckande horisontell snördekor på halsen oftast har vertikalt applicerad snördekor tvärs mynningen och en frans av vertikalt snöre, eller intryck av en knuten eller vikt snörände vid övergången mot buken. De direkt daterade krukskärvorna med snördekor kommer dock, med ett undantag, från halspartier som inte har knutits till specifika mynningar eller skuldror. Det är därför inte är säkerställt att vertikal snördekor tvärs mynning och vid skuldra verkligen har samma tidsdjup, även om det förefaller troligt. En enstaka daterad skärva har dekor i form av snörändesintryck vid skuldran, denna komposition är således belagd från bosättningens början (4970±80 BP). För en av trattbägarna, dekorerad med alternerande tvärsnodd (figur 8.48), föreligger 14 C-dateringar både för ett vetekorn inbakat i lergodset (Ua-15200) och för matskorpor på två olika krukskärvor (Ua-10857, Ua-10385). De tre dateringarna är signifikant oliktida, det daterade sädeskornet är sannolikt äldre och matskorporna sannolikt yngre. Hade förhållandet varit det omvända kunde resultatet förklaras av att matskorporna innehållit material påverkat av en reservoareffekt (jfr. kapitel 5.1), men eftersom sädeskornet är äldre måste en annan förklaring sökas. Även om de olika provmaterialen är förknippade
8 en A n n o r l u n dA t r At t Bäg A r k e r A m i k? tr At t Bäg A r e, k r A g F l A s k o r o c H l e r s k i v o r Figur 8.48. Trattbägare från offerkärret på Skogsmossen, Västmanland, som tidsfäst både genom datering av ett sädeskorn inbakat i lergodset och genom datering av matskorpor på kärlväggens insida (jfr. figur 5.14). Resultaten av analysen antyder en avsevärd tid förflutit mellan krukans tillverkning och dess slutgiltiga deposition i våtmarken, den aktuella krukan kan därför ha vårdats som en släktklenod inom det lokala ättsegment som bott på Skogsmossen (jfr. Lillios 1999, Crown 2007). Trots att 175 skärvor och fragment från kärlet har identifierats så är halsens exakta höjd svårbedömd. Gunlög Graner har framställt två alternativa rekonstruktionsteckningar, varav den med högre hals återges här. På grund av osäkerheten kring halshöjd ingår inte denna trattbägare i kärlformsstudien i kapitel 8.3. Skala 1:2. med samma kruka så hör de samman med olika händelser. Det förkolnade sädeskornet har hamnat i leran när krukan tillverkats, matskorporna är spår efter krukans (sista?) användning. Medan man normalt föreställer sig en kort tid mellan dessa båda händelser (Tani & Longacre 1999), kan dateringarna peka på att denna kruka varit i bruk en lång tid, kanske flera hundra år, innan den slutgiltigt deponerats i offerkärret på Skogsmossen. Den aktuella trattbägaren skulle i så fall vara ett exempel på vad Lillios (1999) diskuterat som heirlooms, en släktklenod som vårdats och bevarats av generationer brukare. Heirlooms . . . represent links to an ancestral past, to a place filled with relationships that transcends the bounds of a human lifetime and memory. (Lillios 1999 s.243) i mä l A r dA l e n o c H Be r g s l A g e n Figure 8.48. Funnel beaker from the offering fen at Skogsmossen, Västmanland. One 14 C-date has been obtained from a carbonised cereal grain embedded in the clay matrix, two 14 C datings have been made on food crust on the inner wall of the vessel (cf. figure 5.14). The result of the analysis indicates that a considerable period of time had passed between the making of the pot and the deposition of it in the fen at Skogsmossen. It is therefore conceivable that this funnel beaker was passed down through generations as an heirloom within the local lineage that lived at Skogsmossen (cf. Lillios 1999, Crown 2007). (The height of the neck of this pot is uncertain, it is hence excluded from the vessel shape analysis in chapter 8.3). Scale 1:2. Företeelsen har en parallell i hur utvalda krukor handhafts från generation till generation i Chaco Canyon, i sydvästra USA (Crown 2007 s.680-682). Trattbägaren från Skogsmossen med dess specifika design med hög hals och alternerande horisontellt och vertikalt applicerad tvärsnodd har utgjort en konkret förbindelselänk till tidigare generationers krukmakare och den kulturella praktik de manifesterade i formgivningen av kärlet, en kulturell praktik som reproducerats av senare generationers deltagare i samma community of pratice som även de skapade höghalsade trattbägare med horisontell och vertikal tvärsnoddsdekor (jfr. Wenger 1998 s.89). De höghalsade trattbägarna med alternerande horisontell och vertikal tvärsnodd kan därmed sägas ha tjänat som reifikationer, som förtingligande av social relationer. 191
Page 1 and 2:
Identitet i praktik Lokala, regiona
Page 3:
“A m i c u lt u r A y A l m ov i
Page 6 and 7:
8 En annorlunda trattbägarkeramik?
Page 8 and 9:
miljödeterminister var lika välko
Page 10 and 11:
10 Myggor svärmar kring vår bil p
Page 13 and 14:
1 Inledning ”Lost the culture, th
Page 15 and 16:
Att man i enlighet med Sandra Hardi
Page 17 and 18:
2 Kultur, praktik och identitet I i
Page 19 and 20:
att hans starka ställningstagande
Page 21 and 22:
exemplifierar bland annat med Ralph
Page 23 and 24:
...those elements of culture which
Page 25 and 26:
more than a mere biological given.
Page 27 and 28:
emergence of tribe as a primary fun
Page 29 and 30:
tur, så leder förändringar till
Page 31 and 32:
lärande inom ramen för det social
Page 33 and 34:
discipliner - Linton var kulturantr
Page 35 and 36:
that constitute our community. Our
Page 37 and 38:
Social interaction between agents o
Page 39 and 40:
Så som diskuterades i kapitel 2.7
Page 41:
practice som ingår i en konstellat
Page 44 and 45:
44 They liked to see lands; timidit
Page 46 and 47:
sten för tillverkning av stridsklu
Page 48 and 49:
kapitel 2.8 snuddade jag vid ett an
Page 50 and 51:
50 ...the chant-owner name places f
Page 52 and 53:
Figur 3.4. 14C-dateringar av skidor
Page 54 and 55:
54 Figur 3.6. Neolitiskt träförem
Page 57 and 58:
4 Den äldsta keramiken runt Öster
Page 59 and 60:
Figur 4.2. Åland under stenåldern
Page 61 and 62:
4 de n ä l d s t A k e r A m i k e
Page 63 and 64:
soderna med markant inflöde av sal
Page 65 and 66:
I Estland, Lettland, Litauen och de
Page 67 and 68:
41 kan hänföras till äldre bandk
Page 69 and 70:
Figur 4.15. Jämförelse mellan ert
Page 71 and 72:
5 Mälardalen och Bergslagens tidig
Page 73 and 74:
5 mä l A r dA l e n o c H Be r g s
Page 75 and 76:
Figur 5.3. Trattbägarlokaler i nor
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
Page 89:
Page 92 and 93:
i en framtida publikation som redog
Page 94 and 95:
94 Figur 6.1. Jordartskartor från
Page 96 and 97:
Figur 6.3. Lerklining med avtryck a
Page 98 and 99:
Figur 6.5. Spridningen av malstensu
Page 100 and 101:
mer jag att utförligt beskriva sp
Page 102 and 103:
Figur 6.8. Gravanläggningar på tr
Page 104 and 105:
Figur 6.13. Trattbägare som påtr
Page 106 and 107:
gaste gruppen av tidigneolitiska ku
Page 108 and 109:
Figur 6.16. Fynd från den timmerby
Page 110 and 111:
med ramverk av sten, till exempel d
Page 112 and 113:
uppfattas som boplatsaktiviteter sp
Page 115 and 116:
7 Näringsekonomi som kulturell pra
Page 117 and 118:
7 nä r i n g s e k o n o m i s o m
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 133:
Page 136 and 137:
ett något grövre gods och sparsam
Page 138 and 139:
Figur 8.3. Trattbägare från Hjulb
Page 140 and 141: möjligt, fortsatt datera dekorerad
Page 142: Figur 8.5. Direkt daterade krukskä
Page 145 and 146: Figur 8.7. Direkt daterade krukskä
Page 147 and 148: Figur 8.8. Direkt daterade krukskä
Page 149 and 150: Figur 8.10. Direkt daterade dekorer
Page 151 and 152: 8 en A n n o r l u n dA t r At t B
Page 161 and 162: Figur 8.21. Kärlprofiler av trattb
Page 165 and 166: Figur 8.25. Snördekorerad mynnings
Page 168 and 169: På Kallmossen (figur 8.24b, c) och
Page 170 and 171: mer fragmentariska trattbägare som
Page 172 and 173: Vrå I kärl i dagsläget inte är
Page 174 and 175: hopning, som vid sidan av nämnda k
Page 176 and 177: 8.5 Vem offrade i kärret? Keramike
Page 178 and 179: skärv-/slipnummer. Hantverket I li
Page 180 and 181: Figur 8.39. Tunnslip av trattbägar
Page 182 and 183: tidig bondestenålder. Något, som
Page 184 and 185: Figur 8.45. Schematisk presentation
Page 186 and 187: Figur 8.46. Modell av en hypotetisk
Page 188 and 189: som en praktisk, funktionell prepar
Page 192 and 193: Bland trattbägarna från Skogsmoss
Page 194 and 195: snördekor eller rader av enkla int
Page 196 and 197: Stabiliteten och kontinuiteten i ut
Page 199 and 200: 9 Lokala, regionala och importerade
Page 201 and 202: 9 lo k A l A, r e g i o n A l A o c
Page 217 and 218: Figur 9.16. Mångkantig stridsyxa a
Page 241 and 242:
10 Överregionala sociala sammanhan
Page 243 and 244:
10 öv e r r e g i o n A l A s o c
Page 245 and 246:
Figur 10.5. Trattbägare från Lets
Page 247 and 248:
Page 249 and 250:
Page 251 and 252:
Figur 10.15. Karta över de nordlig
Page 253 and 254:
Page 255 and 256:
Page 257 and 258:
Page 259 and 260:
Page 261 and 262:
Page 263 and 264:
Page 265 and 266:
Page 267 and 268:
Page 269 and 270:
Page 271 and 272:
Page 273 and 274:
11 Kultur, praktik och identitet un
Page 275 and 276:
11 ku lt u r, p r A k t i k o c H i
Page 277 and 278:
Page 279 and 280:
Page 281 and 282:
Figur 11.3. Exempel på trindyxor m
Page 283 and 284:
Figur 11.4. Fyrsidig helslipad meso
Page 285 and 286:
Page 287:
Page 290 and 291:
On all these places and routes, eac
Page 292 and 293:
ger repertoire that signalled the d
Page 294 and 295:
Andersen, S. H. 1975. Ringkloster,
Page 296 and 297:
Bentley, R. A., Price, T. D. & Step
Page 298 and 299:
Christensen, C. 1990. Stone Age Dug
Page 300 and 301:
Ekholm, G. 1918. Två nyupptäckta
Page 302 and 303:
Gidlöf, K., Hammarstrand Dehman, K
Page 304 and 305:
Hallgren, F. under arbete. Skifferk
Page 306 and 307:
Hjolman, B. 1964. Arkivhandling ang
Page 308 and 309:
Kaul, F. 1994. Ritualer med mennesk
Page 310 and 311:
Lannerbro, R. 1976. Stenålder och
Page 312 and 313:
Lindqvist, C. 2001. Nämforsen, Åd
Page 314 and 315:
Moore, J. H. 2001. Ethnogenetic pat
Page 316 and 317:
Passey B. H., Robinson T. F., Aylif
Page 318 and 319:
Richards, M. P., Price, T. D. & Koc
Page 320 and 321:
Skjølsvold, A. 1977. Slettabøbopl
Page 322 and 323:
Trigger, B. G. 1969. The Huron, far
Page 324:
Zimmermann, W. 1999. Why was Cattle
show all

Identitet i praktik - Identity in Practice

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?