Identitet i praktik - Identity in Practice

Recommendations

Info

att utvärdera denna problematik har jag låtit 14 C-datera 22 djurben och 11 människoben från trattbägarkontexter i Mälardalen/Bergslagen (tabell VIII). Problematiken kring att datera brända ben diskuteras i kapitel 5.1. För 17 av djurbenen erhölls tillförlitliga resultat och dessa bekräftade att benen hörde samman med fynden från trattbägarkultur. Alla ben från terresta djur hamnade inom ramen för tidigneolitikum. Av benen från säl föll några skenbart i senmesolitikum vilket förklaras av att de är påverkade av en marin reservoareffekt (jfr. kapitel 5.1). De fem återstående benen daterades efter vad som senare visade sig vara en otillräcklig förbehandling, också dessa ben hamnade i intervallet senmesolitikum – tidigneolitikum. Med hänvisning till utfallet för de ben som daterades en andra gång efter förfinad förbehandling (kapitel 5.1), kan också dessa betraktas som tidigneolitiska. Även Kihlstedt har 14 C-daterat brända ben från en trattbägarboplats, Nävertorp i Södermanland (Kihlstedt 2004 s.15-16). Också i detta fall bekräftades att benen hörde samman med det tidigneolitiska fyndmaterialet (figur 5.9). Resultaten från Nävertorp är särskilt intressanta då denna lokal ligger blott några hundra meter från den klassiska trattbägarboplatsen Mogetorp där Florin fann de första benen från tamboskap i Mälardalen (Florin 1958). Det har stundom betvivlats att benen från Mogetorp verkligen är tidigneolitiska (t.ex. Persson 1999 s.106). Både Mogetorp och Nävertorp ligger i skogsmark på Katrineholmsåsens sandhedar och bägge lokalerna saknar fynd från yngre bosättning. Att benen från Nävertorp 14 C-dateras till tidigneolitikum är en vink om att även benen från det närbelägna Mogetorp, i enlighet med fyndkontexten, hör hemma i samma tidsperiod. Dateringarna av tamdjur, i det här fallet nötboskap från Skumparberget och Trössla, är av särskilt intresse. När detta skrivs finns ett trettiotal publicerade 14 Cdateringar av ben från tidigneolitisk nötboskap från Skandinavien. Flertalet av dessa kommer från Själland och är resultatet av riktad forskning kring introduktionen av tamboskap i Danmark. Dateringarna av ben från nötboskap från Skumparberget och Trössla är ungefär samtida med de äldsta daterade kobenen från Danmark, vilket antyder att tamboskap introducerades kring samma tidpunkt i Mälardalen som i Sydskandinavien (figur 7.3). Som nämnts inledningsvis så är avsikten med föreliggande genomgång av djurbensmaterial, inte att fastställa vilken betydelse olika djurarter haft för dieten. Ambitionen är istället att diskutera jakt, fiske och fädrift som kulturell praktik, som handlingar som utförts och fått sin betydelse i de specifika sociala sammanhang, de communities of practice, där de utövats. Av utrymmesskäl begränsar jag mig till att diskutera tre exempel på näringsekonomi (säljakt, fiske och fädrift) som kulturell praktik. För tydlighetens skull ska jag understryka att 126 Fr e d r i k HAllgren Fågelbacken, Hubbo sn, Västmanland Ua-17200 4945±50 human feature 58 [Ua-17201** 4945±75** human feature 100] Ua-17202 4960±50 human feature 101 [Ua-17203** 4965±115** human feature 102] Ua-17204 4940±60 human feature 209 Ua-18705 4620±140 human feature 114 Ua-18706 4910±50 human feature 112 Ua-18707 5015±55 human feature 104 Ua-18709 4940±80 human feature 266 Ua-18710 5070±55 human feature 232 [Ua-18711** 5170±70** ringed seal feature 267] Ua-18712 5045±50 seal feature 268 Skogsmossen, Fellingsbro sn, Västmanland [Ua-18713** 5235±60** mammal square 377 036] Ua-18714 4765±55 cattle/elk square 155 [Ua-18715** 5035±65** goat/roadeer square 299 18] Ua-18716 4940±50 cattle/elk feature 277 [Ua-18717** 4895±70** cattle/elk feature 323] Skumparberget, Glanshammar sn, Närke Ua-18718 5170±65 cattle feature 47 Ua-18719 5055±50 cattle feature 64 Ua-18720 4810±75 cattle feature 124 [Ua-18721** 5320±110** pig feature 240] Anneberg, Bälinge sn, Uppland Ua-19837 5215±100 seal square 16 layer IIIA Ua-19838 5280±95 seal square 19 layer VB Ua-19839 5140±45 seal square 52 layer II Ua-19840 5070±50 seal square 56 profile Ua-19841 5065±55 seal square 56 layer II Ua-19842 5205±85 seal square 100 layer IIIB Ua-19843 5185±55 seal square 100 layer VIA Ua-19844 5310±70 human square 25 layer II Kallmossen, Nora sn, Uppland Ua-18400 4885±75 terrestrial animal feature 1 Ua-18401 4925±50 terrestrial animal square N31 Ö10 Trössla, Trosa-Vagnhärad sn, Södermanland Ua-22408 4955±45 cattle feature 3188 Ua-22409 5105±45 cattle square 1054 Tabell VIII. 14 C-dateringar av kremerade ben från trattbägarlokaler i Mälardalen och Bergslagen, redovisade i kolfjortonår före nu (BP). Prover placerade inom klammer [ ] och markerade ** daterades efter en kemisk förbehandling som sedan dess har förändrats, ålderbestämningarna av de aktuella proverna kan därför fela med flera hundra år (jfr. kapitel 5.1). Även om de aktuella dateringarna inte kan användas för en detaljerad kronologisk diskussion, så bekräftar de ändå att de aktuella benen stammar från stenåldern. Förutom dateringarna som redovisas i tabellen, så daterades också ett kremerat människoben från en stensättning från bronsålder/ äldre järnålder på Fågelbacken (cf. Matthing 1997), resultatet blev Ua-18708 3050±45 BP. Table VIII. 14 C dates on cremated bones from Funnel Beaker Culture sites in Mälardalen and Bergslagen (all dates listed uncalibrated BP). Datings put in square brackets [ ] and marked ** represent measurements on samples dated after a procedure of chemical pre-treatment that has since been revised. These datings may have a margin of error of several hundred years (cf. chapter 5.1). They can therefore not be used for a detailed chronological discussion. However, the datings do confirm the Stone Age dates of the bones in question. In addition to the samples listed in the table, one human bone from a Bronze Age/Iron Age stone setting on Fågelbacken (cf. Matthing 1997) has been dated, the result was Ua-18708 3050±45.
7 nä r i n g s e k o n o m i s o m k u lt u r e l l p r A k t i k i n o m mä l A r dA l e n o c H Be r g s l A g e n s t r At t Bäg A r k u lt u r Figur 7.3. 14C-dateringar av ben från nötboskap från Mälardalen, Götaland och Danmark (Koch 1998, Heinemeier & Rud 1998, 1999, 2000, Persson 1999, Fischer 2002, Heinemeier 2002, Price et al. 2003, Rundkvist et al. 2004, Hallgren 2004). Figure 7.3. 14C dates of cattle bones from Mälardalen, South Sweden and Denmark (Koch 1998, Heinemeier & Rud 1998, 1999, 2000, Persson 1999, Fischer 2002, Heinemeier 2002, Price et al. 2003, Rundkvist et al. 2004, Hallgren 2004). jag inte menar att dessa aktiviteter nödvändigtvis var viktigare för formerandet av identitet än andra aspekter av näringsekonomin. Snarare får dessa aktiviteter här bli exempel på hur jag genom ett fokus på praktik vill närma mig problematiken kring hur identitet formeras. Aktiviteter som fågel och småviltsjakt har således också bidragit till att skapa och forma identitet, precis som de exempel på hantverk som jag diskuterar i kapitel 8 och 9. Det tidigneolitiska sälbensmaterialet från Mälardalen/Bergslagen är tämligen fragmentariskt och det finns få observationer som visar hur och när sälarna jagats. Likväl kan det faktum att det främst är ben från vikaresäl (figur 7.4) som påträffas, indirekt peka på hur jakten bedrevs. Både osteologiska observationer från andra perioder av neolitikum och historiska källor som beskriver säljakt i sen tid ger nämligen en ganska enhetlig bild av vikarejakten. I historisk tid var jakten på vikaresäl koncentrerad till två årstider, vårvinter när främst ungsälar men också vuxna djur jagades på isen och höst, när sälarna fångades med nät vid grynnor Figur 7.4. Vikaresäl, Gillögafjärden, Stockholms skärgård. Foto: Fredrik Hallgren. Figur 7.4. Ringed seal, Gillögafjärden, Stockholm archipelago. Photo: Fredrik Hallgren. och sund i skydd av höstmörkret (Sundfeldt & Johnsson 1964, Rinaldo 1978, Eldvik 1992, Segerberg 1999 s.175). Enstaka vikare kunde sporadiskt fångas även andra årstider, men den huvudsakliga jakten på vikare bedrevs vårvinter och höst. Denna bild sammanfaller med de mönster Jan Storå kunnat iakttaga i åldersfördelning bland ben från vikaresäl från neolitikum kring Östersjön (Storå 2001 s.31-34, 46). Storås studie visar att vikarejakten som regel varit starkt säsongsbetonad och på de flesta lokaler dominerar ben från ungsäl som jagats på vårvinterns isar. En lokal, Åloppe i Uppland, skiljer sig märkbart från detta mönster, här dominerar istället vuxna sälar. Då det tillvaratogs gott om fiskben på Åloppe, kan avsaknaden av ungsäl knappast förklaras med hänvisning till tafonomi (jfr. Almgren 1906). Dominansen av vuxna sälar talar istället för att jakten från denna lokal skett senare på året, kanske under hösten. Som nämnt är det tidigneolitiska materialet för fragmentariskt för att tillåta några vidare slutsatser, men åtminstone på Anneberg är vårvinterjakt belagt i form av ben från en vikarekut (Segerberg 1999 s.175). Vårvinterjakten bedrevs i historisk och modern tid genom kortare eller längre expeditioner bland utskärens och det öppna havets isar, expeditioner som stundom kunde vara i månader (Sundfeldt & Johnson 1964, Rinaldo 1978 s.66-67, Eldvik 1992 s.149, 176-177). Även om isen periodvis kunde täcka stora delar av Östersjön, så släpade man ändå med båtar på isen då råkar och öppet vatten är frekvent förekommande och isen när som helst kan spricka upp och/eller börja driva. Drivande is kan förflyttas med en hastighet av 20-30 km per dygn. När isen väl kom i förflyttning var det inte ovanligt att säljaktslag drev iland på främmande stränder. Det berättas bland annat att säljägare från Fårö drev med isen till Stockholms skärgård år 1603 (Clark 1946 s.31). För 1500-talets säljägare i Österbotten (då en del av Sve- 127
Page 1 and 2:
Identitet i praktik Lokala, regiona
Page 3:
“A m i c u lt u r A y A l m ov i
Page 6 and 7:
8 En annorlunda trattbägarkeramik?
Page 8 and 9:
miljödeterminister var lika välko
Page 10 and 11:
10 Myggor svärmar kring vår bil p
Page 13 and 14:
1 Inledning ”Lost the culture, th
Page 15 and 16:
Att man i enlighet med Sandra Hardi
Page 17 and 18:
2 Kultur, praktik och identitet I i
Page 19 and 20:
att hans starka ställningstagande
Page 21 and 22:
exemplifierar bland annat med Ralph
Page 23 and 24:
...those elements of culture which
Page 25 and 26:
more than a mere biological given.
Page 27 and 28:
emergence of tribe as a primary fun
Page 29 and 30:
tur, så leder förändringar till
Page 31 and 32:
lärande inom ramen för det social
Page 33 and 34:
discipliner - Linton var kulturantr
Page 35 and 36:
that constitute our community. Our
Page 37 and 38:
Social interaction between agents o
Page 39 and 40:
Så som diskuterades i kapitel 2.7
Page 41:
practice som ingår i en konstellat
Page 44 and 45:
44 They liked to see lands; timidit
Page 46 and 47:
sten för tillverkning av stridsklu
Page 48 and 49:
kapitel 2.8 snuddade jag vid ett an
Page 50 and 51:
50 ...the chant-owner name places f
Page 52 and 53:
Figur 3.4. 14C-dateringar av skidor
Page 54 and 55:
54 Figur 3.6. Neolitiskt träförem
Page 57 and 58:
4 Den äldsta keramiken runt Öster
Page 59 and 60:
Figur 4.2. Åland under stenåldern
Page 61 and 62:
4 de n ä l d s t A k e r A m i k e
Page 63 and 64:
soderna med markant inflöde av sal
Page 65 and 66:
I Estland, Lettland, Litauen och de
Page 67 and 68:
41 kan hänföras till äldre bandk
Page 69 and 70:
Figur 4.15. Jämförelse mellan ert
Page 71 and 72:
5 Mälardalen och Bergslagens tidig
Page 73 and 74:
5 mä l A r dA l e n o c H Be r g s
Page 75 and 76: Figur 5.3. Trattbägarlokaler i nor
Page 77 and 78: 5 mä l A r dA l e n o c H Be r g s
Page 89: 5 mä l A r dA l e n o c H Be r g s
Page 92 and 93: i en framtida publikation som redog
Page 94 and 95: 94 Figur 6.1. Jordartskartor från
Page 96 and 97: Figur 6.3. Lerklining med avtryck a
Page 98 and 99: Figur 6.5. Spridningen av malstensu
Page 100 and 101: mer jag att utförligt beskriva sp
Page 102 and 103: Figur 6.8. Gravanläggningar på tr
Page 104 and 105: Figur 6.13. Trattbägare som påtr
Page 106 and 107: gaste gruppen av tidigneolitiska ku
Page 108 and 109: Figur 6.16. Fynd från den timmerby
Page 110 and 111: med ramverk av sten, till exempel d
Page 112 and 113: uppfattas som boplatsaktiviteter sp
Page 115 and 116: 7 Näringsekonomi som kulturell pra
Page 117 and 118: 7 nä r i n g s e k o n o m i s o m
Page 125: 7 nä r i n g s e k o n o m i s o m
Page 133: 7 nä r i n g s e k o n o m i s o m
Page 136 and 137: ett något grövre gods och sparsam
Page 138 and 139: Figur 8.3. Trattbägare från Hjulb
Page 140 and 141: möjligt, fortsatt datera dekorerad
Page 142: Figur 8.5. Direkt daterade krukskä
Page 145 and 146: Figur 8.7. Direkt daterade krukskä
Page 147 and 148: Figur 8.8. Direkt daterade krukskä
Page 149 and 150: Figur 8.10. Direkt daterade dekorer
Page 151 and 152: 8 en A n n o r l u n dA t r At t B
Page 161 and 162: Figur 8.21. Kärlprofiler av trattb
Page 165 and 166: Figur 8.25. Snördekorerad mynnings
Page 168 and 169: På Kallmossen (figur 8.24b, c) och
Page 170 and 171: mer fragmentariska trattbägare som
Page 172 and 173: Vrå I kärl i dagsläget inte är
Page 174 and 175: hopning, som vid sidan av nämnda k
Page 176 and 177:
8.5 Vem offrade i kärret? Keramike
Page 178 and 179:
skärv-/slipnummer. Hantverket I li
Page 180 and 181:
Figur 8.39. Tunnslip av trattbägar
Page 182 and 183:
tidig bondestenålder. Något, som
Page 184 and 185:
Figur 8.45. Schematisk presentation
Page 186 and 187:
Figur 8.46. Modell av en hypotetisk
Page 188 and 189:
som en praktisk, funktionell prepar
Page 190 and 191:
från rutgrävning/sållning med, v
Page 192 and 193:
Bland trattbägarna från Skogsmoss
Page 194 and 195:
snördekor eller rader av enkla int
Page 196 and 197:
Stabiliteten och kontinuiteten i ut
Page 199 and 200:
9 Lokala, regionala och importerade
Page 201 and 202:
9 lo k A l A, r e g i o n A l A o c
Page 203 and 204:
Page 205 and 206:
Page 207 and 208:
Page 209 and 210:
Page 211 and 212:
Page 213 and 214:
Page 215 and 216:
Page 217 and 218:
Figur 9.16. Mångkantig stridsyxa a
Page 219 and 220:
Page 221 and 222:
Page 223 and 224:
Page 225 and 226:
Page 227 and 228:
Page 229 and 230:
Page 231 and 232:
Page 233 and 234:
Page 235 and 236:
Page 237 and 238:
Page 239 and 240:
Page 241 and 242:
10 Överregionala sociala sammanhan
Page 243 and 244:
10 öv e r r e g i o n A l A s o c
Page 245 and 246:
Figur 10.5. Trattbägare från Lets
Page 247 and 248:
Page 249 and 250:
Page 251 and 252:
Figur 10.15. Karta över de nordlig
Page 253 and 254:
Page 255 and 256:
Page 257 and 258:
Page 259 and 260:
Page 261 and 262:
Page 263 and 264:
Page 265 and 266:
Page 267 and 268:
Page 269 and 270:
Page 271 and 272:
Page 273 and 274:
11 Kultur, praktik och identitet un
Page 275 and 276:
11 ku lt u r, p r A k t i k o c H i
Page 277 and 278:
Page 279 and 280:
Page 281 and 282:
Figur 11.3. Exempel på trindyxor m
Page 283 and 284:
Figur 11.4. Fyrsidig helslipad meso
Page 285 and 286:
Page 287:
Page 290 and 291:
On all these places and routes, eac
Page 292 and 293:
ger repertoire that signalled the d
Page 294 and 295:
Andersen, S. H. 1975. Ringkloster,
Page 296 and 297:
Bentley, R. A., Price, T. D. & Step
Page 298 and 299:
Christensen, C. 1990. Stone Age Dug
Page 300 and 301:
Ekholm, G. 1918. Två nyupptäckta
Page 302 and 303:
Gidlöf, K., Hammarstrand Dehman, K
Page 304 and 305:
Hallgren, F. under arbete. Skifferk
Page 306 and 307:
Hjolman, B. 1964. Arkivhandling ang
Page 308 and 309:
Kaul, F. 1994. Ritualer med mennesk
Page 310 and 311:
Lannerbro, R. 1976. Stenålder och
Page 312 and 313:
Lindqvist, C. 2001. Nämforsen, Åd
Page 314 and 315:
Moore, J. H. 2001. Ethnogenetic pat
Page 316 and 317:
Passey B. H., Robinson T. F., Aylif
Page 318 and 319:
Richards, M. P., Price, T. D. & Koc
Page 320 and 321:
Skjølsvold, A. 1977. Slettabøbopl
Page 322 and 323:
Trigger, B. G. 1969. The Huron, far
Page 324:
Zimmermann, W. 1999. Why was Cattle
show all

Identitet i praktik - Identity in Practice

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?