Identitet i praktik - Identity in Practice

8 en A n n o r l u n dA t r At t Bäg A r k e r A m i k? tr At t Bäg A r e, k r A g F l A s k o r o c H l e r s k i v o r
sen föreligger två daterade matskorpor av Vrå I krukor
(figur 8.24f, g). Från Tjugestatorp finns en koldatering
från den anläggning som innehöll kärlet i figur 8.24d
(kärlet i figur 8.24a kommer från samma lokal, men kan
ej knytas till en specifik datering). På boplatsen Kallmossen,
Uppland är alla identifierade trattbägare av formtyp
Vrå I, varför hela serien dateringar (hasselnötskal
och djurben) bör vara relevanta för kärltypens datering.
Sammantaget spänner dateringarna över intervallet c.
3900-3500 f.Kr.
Formtyp Vrå II
Formtyp Vrå II är representerad av tre kärl, varav endast
ett är bevarat från mynning till skuldra (figur 8.21, 8.26).
Kärltypen karaktäriseras av en mellanhög hals (c. 30%
av mynningsdiametern). På den välbevarade krukan från
Stora Toltorp (figur 8.26a) föreligger inga svårigheter att
mäta halshöjd. Halsfragmentet från Skogsmossen (8.26b)
har strax ovan brottet en knyck som bedöms markera
övergången hals/buk (halsens snävaste punkt ligger dock
ovan denna knyck). Halsfragmentet från Trössla södra
(8.27c) har en undre rad med gropar strax ovan brottet,
som bedöms markera halsens slut (jfr. Hallgren et al.
2004 s.28). Formmässigt finns vissa överensstämmelser
mellan Vrå II och hals/skuldrepartiet hos vissa av kärlen
inom Kochs typ II.
Bland de tre identifierade Vrå II kärlen har krukan
från Trössla södra yttäckande dekor av tandad stämpel,
brutet av gropintryck, trattbägaren från Stora Toltorp
har dekor av horisontellt och vertikalt applicerat snöre
på övre delen av halsen. Vrå II kärlet från Skogsmossen
är enligt min bedömning odekorerat, de två linjer som
finns på krukans hals är enligt mig oavsiktliga skrapmärken.
Birgitta Hulthén är oense med mig på denna punkt
och menar att linjerna troligtvis är avsiktlig dekor (jfr.
kapitel 8). Liknande linjedekor är känd från Hjulberga
2 (Hulthén & Welinder 1981 s.219), men saknas i övrigt
på Skogsmossen.
Vrå II kärlen från Toltorp och Trössla södra kommer
från vad som tolkats som boplatskontexter. Krukan från
Skogsmossen påträffades i offerkärret på denna lokal.
Formtyp Vrå II är ännu inte belagd i gravkontext. Det
föreligger två dateringar som kan knytas till formtyp Vrå
II (figur 8.23), en matskorpedatering av halsfragmentet
från Skogsmossen, samt en matskorpedatering av en
kruka som hittades tillsammans med Vrå II krukan på
Trössla södra. Den daterade krukans kärlform kunde
inte fastställas, jfr. figur 8.10b, men den bedöms ha deponerats
tillsammans med Vrå II kärlet (Hallgren et al.
2004). Bägge dateringarna ligger i TN II.
Formtyp Vrå III
Formtyp Vrå III är för närvarande endast representerad
av två kärl, dessa uppvisar mjukt s-formad profil med
i mä l A r dA l e n o c H Be r g s l A g e n
hög hals (figur 8.21, 8.27). Övergången hals/skuldra är
diffus och framträder på de aktuella kärlen främst genom
att hals och skuldra är dekorerade på olika sätt och att
övergången mellan dessa zoner markerats med en rad
stämplar/gropar. Mäts halshöjd utifrån dekorens zonering
enligt ovan, har bägge kärlen en halshöjd på 38%.
Mätning från halsens snävaste punkt ger däremot indexvärden
på 19% respektive 30%. Bägge de identifierade
kärlen är dekorerade med tvärsnodd, horisontellt applicerad
på krukan från Fågelbacken, vertikalt applicerad
på trattbägaren från Älby, den senare har även dekor på
mynningsranden. Även inom denna grupp förekommer
de för Mälardalen och Bergslagen så karaktäristiska groparna.
Formtypen saknar motsvarigheter bland de typer
Koch urskiljt i Östdanmark.
Kärlet från Fågelbacken påträffades tillsammans med
brända människoben i en gravkontext (jfr kapitel 6.2).
Kontexten för krukan från Älby är svårbedömd då resultaten
av utgrävningen, vid sidan av en kort notis i
en hembygdsårsskrift, aldrig publicerats (von Heland
1962, jfr. Hallgren et al. 2004 s.14). På bägge lokalerna
förekommer vid sidan av typ III även typ IV kärl och
vad gäller Fågelbacken även typ I.
Vrå III-krukan från Fågelbacken är daterad med tre
14 C-dateringar av matskorpor (beläggningar från två olika
skärvor som visade sig komma från samma kärl, för den
ena beläggningen har både INS och SOL fraktionen daterats).
Medelvärdet för de tre dateringarna är 4905±50
BP. Ett människoben från samma anläggning har gett
dateringen 4945±50 BP, vilket är i god överensstämmelse
med matskorpedateringen. Matskorpan på krukan
från Älby har en liknande datering, men då denna har
en δ 13 C-halt av –16,8‰, finns det skäl att misstänka
ett marint ursprung för den organiska beläggningen.
Så som diskuteras i kapitel 5.1 har dateringar av tidigneolitiska
sälben från Anneberg antytt närvaron av en
reservoareffekt på omkring 115 år. Om beläggningen
på krukan består av exempelvis sälspäck kan således
en motsvarande korrigering behöva göras. Då andelen
marina och terresta komponenter inte går att bedöma
utifrån tillgängliga data (jfr. kapitel 5.1), har ingen korrigering
av BP-värdet gjorts, men det bör understrykas
att krukan från Älby förmodligen är något yngre än vad
figur 8.23 ger sken av.
Formtyp Vrå IV
Formtyp Vrå IV karaktäriseras av trattbägare med mycket
hög hals, skuldran är stundtals flack, ibland profilerad
(figur 8.21, 8.28). Halsens höjd mätt utifrån halsens
snävaste punkt är vanligen c. 40%, halshöjd mätt enligt
dekorens zonering varierar mellan c. 40-55%. Vid urskiljandet
av formtyp Vrå IV har de sex trattbägarna i
figur 8.28 nyttjats, krukor vars kärlprofil och halshöjd
kan fastställas tämligen väl. Vid sidan av dessa finns flera
169