Identitet i praktik - Identity in Practice

Recommendations

Info

Figur 8.15. Exempel på odekorerade trattbägare från vad som tolkats som rituella kontexter på Skogsmossen, Västmanland, och Skumparberget, Närke. Kärlrekonstruktioner och teckningar av Gunlög Graner. Skala 1:2. 152 Fr e d r i k HAllgren Figure 8.15. Examples of undecorated funnel beakers from contexts that have been interpreted as ritual, from Skogsmossen, Västmanland and Skumparberget, Närke. Vessel reconstruction and drawings by Gunlög Graner. Scale 1:2.
8 en A n n o r l u n dA t r At t Bäg A r k e r A m i k? tr At t Bäg A r e, k r A g F l A s k o r o c H l e r s k i v o r muntlig uppgift). Av de anförda exemplen framgår att odekorerade trattbägare ofta använts i ritualer och att sådana även deponerats i samband med gravritualer på Själland och Skåne (och på Fågelbacken) under TN I. På Jylland är däremot gravkärlen från TN I ofta rikt dekorerade, dekor som även täcker trattbägarnas eller hankbägarnas buk (Fischer 1976 fig. 9, Kristensen 1991 fig. 8, Andersen & Johansen 1992 fig. 14, Liversage 1992 fig. 24). Vid sidan av enstaka odekorerade trattbägare i gravarna på Fågelbacken, förekommer främst skärvor från kärl med rik dekor, dekor som ibland också applicerats just på buken (figur 8.16). Då bukdekor är ytterligt ovanligt på trattbägare från boplatskontexter i Mälardalen, känns det frestande att se detta som ett specifikt drag för kärl som nyttjats i gravritualer, åtminstone vad gäller första halvan av tidigneolitikum. (Möjligen blir bukdekor vanligare i boplatskontext under TN II, inom den efterföljande gropkeramiska keramiktraditionen är i alla händelser bukdekor vanligt). Medan jag argumenterade för att de rikt dekorerade kärlen från offerkärret på Skogsmossen var ”vanliga” boplatskärl som valts ut för att deponeras i ett rituellt sammanhang, kan gravkärlen med bukdekor däremot – med hänvisning till frånvaron av motsvarande kärl på boplatser – förstås som kärl som tillverkats just för begravningsritualen. Två dekortyper har traditionellt använts för att särskilja trattbägarkeramik från tidig gropkeramik, nämligen tvärsnodds- och snördekor. Bagge skriver: ...fynd av enstaka tvärsnoddsornerade (någon gång snörornerade) krukskärvor, vilka mestadels hittats på de östsvenska Säter II-boplatserna, vilka skärvor emellertid ansetts höra till Säter II-stilens keramik. Först på boplatsen vid Fagervik, Krokeks sn, Ög, kunde författaren 1937 fastställa, att denna keramiktyp tillhörde ett äldre skede (Bagge 1941 s.49). Till denna åsikt anslöt sig Åberg: Å Säter II-boplatsen framträder sålunda ett betydande inslag av ren Vråkeramik, såväl enkelt snörornerad som med tvärsnodd... (Åberg 1949 s.62) Även Welinder har uttryckt en liknande åsikt: ”Snörintryck och tvärsnoddsintryck förekommer inte alls på boplatser med bara gropkeramik.” (Welinder 1987 s.114). Welinder utgick från dessa dekortyper när han särskilde trattbägarkeramik från gropkeramik på Fågelbacken. I de förändringar som sker i keramikhantverket i övergången mellan tidig- och mellanneolitikum i Mälardalen och Bergslagen, sammanfaller således förändringen i keramikens gods och ytbehandling, grovt sett med övergivandet av tvärsnodd- och snördekor. Likväl i mä l A r dA l e n o c H Be r g s l A g e n är det inte alltid så, på exempelvis just Fagervik förekommer en mindre andel av dessa dekortyper också på vad som utifrån godsegenskaper definierats som tidig gropkeramik (Bagge 1951 fig. 2, jfr. Graner & Larsson 2004 s.110). Welinder understryker att många andra dekortyper är gemensamma för trattbägarkeramik och gropkeramik: De övriga elementen [dragna linjer, stämplar, streckmönster, gropar] förekommer på båda sorters keramik. Detta gäller också gropar. (Welinder 1987 s.114) Påpekandet angående groparna är viktigt, då annars terminologin (gropkeramik) kan förleda en att tro att gropar är ett utmärkande drag för enbart gropkeramik. Det har ibland i diskussioner på seminarier hävdats att det finns kvalitativa skillnader mellan gropar i TRB- och GRK-keramik, där de senare i så fall skall vara större och koniska. Det är möjligt att så är fallet, men till detta påvisats i en publicerad studie är det svårt att ta ställning till frågan. Däremot föreligger en skillnad var groparna applicerats på kärlen. På trattbägarkeramik bildar groparna i förekommande fall en rad under mynningen och/ eller en rad vid övergången hals/buk (figur 8.16). På gropkeramik är det vanligt med flera rader och gropar kan också förekomma på buken. Så som har påpekats av Timofeev, är det vanligt att groparna på tidig GRK-keramik i Mälardalen är placerade i rader som förskjuts i sidled. Undre radens grop har placerats i mellanrummet mellan groparna i övre raden, vilket ger upphov till ett sicksack eller schackbrädesmönster (Timofeev 2000 s.212). Denna design är utmärkande för finsk kamkeramik och rysk grop-kamkeramik och när den uppträder på östsvensk gropkeramik ser Timofeev den som ett stilistiskt lån från området öster om Östersjön. Timofeev menar också att förtjockade mynningar är en nyhet på den tidiga gropkeramiken och att också detta är en design som hämtats från kamkeramisk kultur. Förtjockade mynningar förekommer dock även på tidigneolitisk trattbägarkeramik i Mälardalen och Bergslagen (Florin 1938 s.22, 1958 s.125, Hallgren et al. 2004 s.30- 31). Inte desto mindre kan det vara så att förtjockade mynningar är ett stilistiskt lån från kamkeramiken, men som i så fall tagits upp redan under TN. Även andra drag som särskiljer trattbägarkeramik i Mälardalen/Bergslagen från samtida trattbägarkeramik i Danmark/Skåne, skulle kunna förstås som stilistiska lån inspirerade av kamkeramik från Åland eller finska fastlandet. De karaktäristiska kompositionerna av vertikal och horisontell tvärsnodd från exempelvis Skogsmossen, förekommer på äldre tidig kamkeramik (Sperrings 1) på det närbelägna Åland redan 1000 år tidigare (figur 8.17, jfr. kapitel 4). På liknande sätt har Annebergs och Smällans yttäckande kamstämpel i omväxlande vertikal och 153
Page 1 and 2:
Identitet i praktik Lokala, regiona
Page 3:
“A m i c u lt u r A y A l m ov i
Page 6 and 7:
8 En annorlunda trattbägarkeramik?
Page 8 and 9:
miljödeterminister var lika välko
Page 10 and 11:
10 Myggor svärmar kring vår bil p
Page 13 and 14:
1 Inledning ”Lost the culture, th
Page 15 and 16:
Att man i enlighet med Sandra Hardi
Page 17 and 18:
2 Kultur, praktik och identitet I i
Page 19 and 20:
att hans starka ställningstagande
Page 21 and 22:
exemplifierar bland annat med Ralph
Page 23 and 24:
...those elements of culture which
Page 25 and 26:
more than a mere biological given.
Page 27 and 28:
emergence of tribe as a primary fun
Page 29 and 30:
tur, så leder förändringar till
Page 31 and 32:
lärande inom ramen för det social
Page 33 and 34:
discipliner - Linton var kulturantr
Page 35 and 36:
that constitute our community. Our
Page 37 and 38:
Social interaction between agents o
Page 39 and 40:
Så som diskuterades i kapitel 2.7
Page 41:
practice som ingår i en konstellat
Page 44 and 45:
44 They liked to see lands; timidit
Page 46 and 47:
sten för tillverkning av stridsklu
Page 48 and 49:
kapitel 2.8 snuddade jag vid ett an
Page 50 and 51:
50 ...the chant-owner name places f
Page 52 and 53:
Figur 3.4. 14C-dateringar av skidor
Page 54 and 55:
54 Figur 3.6. Neolitiskt träförem
Page 57 and 58:
4 Den äldsta keramiken runt Öster
Page 59 and 60:
Figur 4.2. Åland under stenåldern
Page 61 and 62:
4 de n ä l d s t A k e r A m i k e
Page 63 and 64:
soderna med markant inflöde av sal
Page 65 and 66:
I Estland, Lettland, Litauen och de
Page 67 and 68:
41 kan hänföras till äldre bandk
Page 69 and 70:
Figur 4.15. Jämförelse mellan ert
Page 71 and 72:
5 Mälardalen och Bergslagens tidig
Page 73 and 74:
5 mä l A r dA l e n o c H Be r g s
Page 75 and 76:
Figur 5.3. Trattbägarlokaler i nor
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
Page 89:
Page 92 and 93:
i en framtida publikation som redog
Page 94 and 95:
94 Figur 6.1. Jordartskartor från
Page 96 and 97:
Figur 6.3. Lerklining med avtryck a
Page 98 and 99:
Figur 6.5. Spridningen av malstensu
Page 100 and 101:
mer jag att utförligt beskriva sp
Page 102 and 103: Figur 6.8. Gravanläggningar på tr
Page 104 and 105: Figur 6.13. Trattbägare som påtr
Page 106 and 107: gaste gruppen av tidigneolitiska ku
Page 108 and 109: Figur 6.16. Fynd från den timmerby
Page 110 and 111: med ramverk av sten, till exempel d
Page 112 and 113: uppfattas som boplatsaktiviteter sp
Page 115 and 116: 7 Näringsekonomi som kulturell pra
Page 117 and 118: 7 nä r i n g s e k o n o m i s o m
Page 133: 7 nä r i n g s e k o n o m i s o m
Page 136 and 137: ett något grövre gods och sparsam
Page 138 and 139: Figur 8.3. Trattbägare från Hjulb
Page 140 and 141: möjligt, fortsatt datera dekorerad
Page 142: Figur 8.5. Direkt daterade krukskä
Page 145 and 146: Figur 8.7. Direkt daterade krukskä
Page 147 and 148: Figur 8.8. Direkt daterade krukskä
Page 149 and 150: Figur 8.10. Direkt daterade dekorer
Page 151: 8 en A n n o r l u n dA t r At t B
Page 155 and 156: 8 en A n n o r l u n dA t r At t B
Page 161 and 162: Figur 8.21. Kärlprofiler av trattb
Page 165 and 166: Figur 8.25. Snördekorerad mynnings
Page 168 and 169: På Kallmossen (figur 8.24b, c) och
Page 170 and 171: mer fragmentariska trattbägare som
Page 172 and 173: Vrå I kärl i dagsläget inte är
Page 174 and 175: hopning, som vid sidan av nämnda k
Page 176 and 177: 8.5 Vem offrade i kärret? Keramike
Page 178 and 179: skärv-/slipnummer. Hantverket I li
Page 180 and 181: Figur 8.39. Tunnslip av trattbägar
Page 182 and 183: tidig bondestenålder. Något, som
Page 184 and 185: Figur 8.45. Schematisk presentation
Page 186 and 187: Figur 8.46. Modell av en hypotetisk
Page 188 and 189: som en praktisk, funktionell prepar
Page 190 and 191: från rutgrävning/sållning med, v
Page 192 and 193: Bland trattbägarna från Skogsmoss
Page 194 and 195: snördekor eller rader av enkla int
Page 196 and 197: Stabiliteten och kontinuiteten i ut
Page 199 and 200: 9 Lokala, regionala och importerade
Page 201 and 202: 9 lo k A l A, r e g i o n A l A o c
Page 203 and 204:
9 lo k A l A, r e g i o n A l A o c
Page 205 and 206:
Page 207 and 208:
Page 209 and 210:
Page 211 and 212:
Page 213 and 214:
Page 215 and 216:
Page 217 and 218:
Figur 9.16. Mångkantig stridsyxa a
Page 219 and 220:
Page 221 and 222:
Page 223 and 224:
Page 225 and 226:
Page 227 and 228:
Page 229 and 230:
Page 231 and 232:
Page 233 and 234:
Page 235 and 236:
Page 237 and 238:
Page 239 and 240:
Page 241 and 242:
10 Överregionala sociala sammanhan
Page 243 and 244:
10 öv e r r e g i o n A l A s o c
Page 245 and 246:
Figur 10.5. Trattbägare från Lets
Page 247 and 248:
Page 249 and 250:
Page 251 and 252:
Figur 10.15. Karta över de nordlig
Page 253 and 254:
Page 255 and 256:
Page 257 and 258:
Page 259 and 260:
Page 261 and 262:
Page 263 and 264:
Page 265 and 266:
Page 267 and 268:
Page 269 and 270:
Page 271 and 272:
Page 273 and 274:
11 Kultur, praktik och identitet un
Page 275 and 276:
11 ku lt u r, p r A k t i k o c H i
Page 277 and 278:
Page 279 and 280:
Page 281 and 282:
Figur 11.3. Exempel på trindyxor m
Page 283 and 284:
Figur 11.4. Fyrsidig helslipad meso
Page 285 and 286:
Page 287:
Page 290 and 291:
On all these places and routes, eac
Page 292 and 293:
ger repertoire that signalled the d
Page 294 and 295:
Andersen, S. H. 1975. Ringkloster,
Page 296 and 297:
Bentley, R. A., Price, T. D. & Step
Page 298 and 299:
Christensen, C. 1990. Stone Age Dug
Page 300 and 301:
Ekholm, G. 1918. Två nyupptäckta
Page 302 and 303:
Gidlöf, K., Hammarstrand Dehman, K
Page 304 and 305:
Hallgren, F. under arbete. Skifferk
Page 306 and 307:
Hjolman, B. 1964. Arkivhandling ang
Page 308 and 309:
Kaul, F. 1994. Ritualer med mennesk
Page 310 and 311:
Lannerbro, R. 1976. Stenålder och
Page 312 and 313:
Lindqvist, C. 2001. Nämforsen, Åd
Page 314 and 315:
Moore, J. H. 2001. Ethnogenetic pat
Page 316 and 317:
Passey B. H., Robinson T. F., Aylif
Page 318 and 319:
Richards, M. P., Price, T. D. & Koc
Page 320 and 321:
Skjølsvold, A. 1977. Slettabøbopl
Page 322 and 323:
Trigger, B. G. 1969. The Huron, far
Page 324:
Zimmermann, W. 1999. Why was Cattle
show all

Identitet i praktik - Identity in Practice

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?