Identitet i praktik - Identity in Practice
Identitet i praktik - Identity in Practice
Identitet i praktik - Identity in Practice
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
7 nä r i n g s e k o n o m i s o m k u lt u r e l l p r A k t i k i n o m mä l A r dA l e n o c H Be r g s l A g e n s t r At t Bäg A r k u lt u r<br />
Trössla norra Trössla södra Smällan 2 Fågelbacken Fågelb (W) Anneberg Bålmyren Västeräng Lilla Gävsjö Summa<br />
nötboskap 3 54 57 Bos taurus<br />
får/get 5 4 9 Ovis aries/Capra hircus<br />
sv<strong>in</strong> 1 46 47 Sus scrofa/domesticus<br />
slidhornsdjur 0 Bovidae<br />
slidhornsdjur/<br />
hjortdjur<br />
1 102 4 107 Bovidae/Cervidae<br />
älg 2 2 Alces alces<br />
rådjur 2 2 Capreolus capreolus<br />
hund 11 11 Canis familiaris<br />
räv 3 3 Vulpes vulpes<br />
hund/räv 0 Canis/Vulpes<br />
katt 2 2 Felis silvestris/catus<br />
skogsmård 17 17 Martes martes<br />
rovdjur 5 5 Carnivora<br />
grävl<strong>in</strong>g 1 1 Meles meles<br />
skogshare 22 22 Lepus timidus<br />
ekorre 1 1 Sciurus vulgaris<br />
igelkott 0 Er<strong>in</strong>aceus europaeus<br />
bäver 6 6 Castor fiber<br />
utter 9 17 26 Lutra lutra<br />
utter/grävl<strong>in</strong>g 0 Lutra lutra/Meles meles<br />
vikaresäl 7 2 67 1 7 84 Phoca hispida<br />
grönlandssäl 4 4 Phoca groenlandica<br />
gråsäl 1 1 Halichoerus grypus<br />
säl 1 18 2 40 3 602 2 7 73 748 Phocidae<br />
tumlare 2 2 Phocoena phocoena<br />
fisk 3 1 3 104 2 74446 437 2 74998 Pisces<br />
fågel 1 2 48 3 54 Aves<br />
Tabell VII. Djurben från strandvända trattbägarlokaler i Mälardalen<br />
och Bergslagen (Wel<strong>in</strong>der 1987, Bäckström 1997, 2004, 2005,<br />
Segerberg 1999, Björck 2000, Graner 2003, Ericson & Sten<br />
manuskript).<br />
medan siken föreslås ha fångats i samband med dess<br />
lek under hösten (Segerberg 1999 s.177-178). Bland de<br />
årstids<strong>in</strong>dikerande fiskbenen på Anneberg pekar i så fall<br />
99% på fiske efter lekande abborre, gädda och karpfisk<br />
under vår-försommar, medan 1% pekar på höstfiske efter<br />
sik. Sammantaget ger detta en bild av att fisket bedrevs<br />
under kortvariga men <strong>in</strong>tensiva perioder, främst i samband<br />
med de skilda arternas lekperioder. Det är troligt<br />
att mycket av fisket bedrevs med nät och not, men säkert<br />
också med fasta fångstanordn<strong>in</strong>gar av det slag som är<br />
välkända från Danmark (Pedersen 1997).<br />
Två strandvända lokaler (Trössla norra och Fågelbacken)<br />
skiljer sig från de övriga genom att uppvisa fler<br />
ben från landlevande än från vattenlevande däggdjur. Så<br />
som diskuteras i kapitel 6.2 kan Fågelbacken karaktäriseras<br />
som en begravn<strong>in</strong>gsplats snarare än boplats. Det<br />
osteologiska materialet dom<strong>in</strong>eras helt av brända människoben<br />
(6,3 kg) att jämföra med blott 0.1 kg djurben.<br />
Av de 56 brända benen från bovid/cervid från undersökn<strong>in</strong>gen<br />
1993 (Lekberg 1997) kommer 49 från anläggn<strong>in</strong>gar<br />
som <strong>in</strong>nehåller människoben. Eftersom alla dessa<br />
är tandfragment kan man misstänka att det rör sig om<br />
ornament eller smycken som bränts tillsammans med<br />
de döda människorna. De aktuella tandfragmenten har<br />
<strong>in</strong>te med säkerhet kunnat bestämmas till art, men: ”...<br />
Table VII. Animal bones from shore-fac<strong>in</strong>g Funnel Beaker Culture sites<br />
<strong>in</strong> Mälardalen and Bergslagen (Wel<strong>in</strong>der 1987, Bäckström 1997,<br />
2004, 2005, Segerberg 1999, Björck 2000, Graner 2003, Ericson &<br />
Sten manuscript).<br />
eventuellt så härrör samtliga tandfragment som placerats<br />
i gruppen slidhornsdjur/hjortdjur från nöt” (Bäckström<br />
1997 s.85). Ben från de arter som tydligt anknyter till den<br />
biotop (skärgård) Fågelbacken är belägen i är däremot<br />
sällsynta eller saknas helt i anläggn<strong>in</strong>gar med människoben,<br />
till exempel så f<strong>in</strong>ns där <strong>in</strong>ga ben från säl eller utter<br />
och endast åtta fiskben. De kontexter på Fågelbacken<br />
som saknar brända människoben dom<strong>in</strong>eras tvärtom<br />
just av fisk, säl och utter och detta kan i så fall spegla<br />
en annan sida av nyttjandet av Fågelbacken. En sådan<br />
förklar<strong>in</strong>g är dock <strong>in</strong>te tillämpbar på Trössla, där människoben<br />
saknas och benen från nötboskap och får/get<br />
<strong>in</strong>te utgörs av tänder, utan av ben som kan karaktäriseras<br />
som slaktavfall. Tamdjursbenen från Trössla kan därför<br />
snarare antyda att boskapsskötsel kan ha förekommit<br />
också på strandlokaler långt ut i skärgården (Hallgren<br />
et al. 2004). Om en strandbunden lokal präglad av boskapsskötsel<br />
skall kallas strandvänd eller landvänd må<br />
vara diskutabelt. De små mängder säl och fiskben som<br />
förekommer på landvända, icke strandbundna lokaler,<br />
visar att människorna som bodde där tidvis fiskade och<br />
bedrev säljakt, men förmodligen med en strandvänd<br />
lokal som tillfällig bas för dessa värv.<br />
Liksom är fallet med sädeskorn, så f<strong>in</strong>ns det en risk<br />
för senare <strong>in</strong>blandn<strong>in</strong>g i det osteologiska materialet. För<br />
125
Change language