Identitet i praktik - Identity in Practice
Identitet i praktik - Identity in Practice
Identitet i praktik - Identity in Practice
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
gränsen för mar<strong>in</strong> påverkan vid -26‰ istället för -25‰.<br />
Till stöd för s<strong>in</strong> modell pekar de på att matskorpor från<br />
kustbundna lokaler vanligen har δ 13 C-värden över -26‰<br />
och <strong>in</strong>landslokaler ofta har värden under denna gräns.<br />
Flera av matskorporna från <strong>in</strong>landslokaler har därtill<br />
δ 13 C-halter som klart understiger det värde om -26‰<br />
Fischer & He<strong>in</strong>emeier antar är relevant för terrest föda.<br />
Detta tas som <strong>in</strong>täkt för att dessa matskorpor <strong>in</strong>nehåller<br />
fisk från sötvatten då färskvattensfisk ofta uppvisar låga<br />
δ 13 C-värden. (Jag kommer att återvända till frågan kr<strong>in</strong>g<br />
δ 13 C nedan då det f<strong>in</strong>ns pr<strong>in</strong>cipiella <strong>in</strong>vändn<strong>in</strong>gar mot<br />
såväl Perssons som Fischer & He<strong>in</strong>emeiers resonemang<br />
på denna punkt).<br />
Ovan diskuterade jag reservoaråldern i säl från Östersjön,<br />
värden som även bör vara relevanta för fisk i<br />
samma område. I Skagerack och Kattegatt har reservoareffekten<br />
beräknats till i medeltal 377 ± 16 år, med<br />
något högre värden i Skagerack och något lägre värden i<br />
Bälten (Heier-Nielsen et al. 1995 s.878-879). I Danmarks<br />
fjordar har däremot uppmätts en långt högre reservoareffekt<br />
på upp till 900 år. Att de grunda fjordarna har en<br />
högre reservoarålder kan tyckas paradoxalt, men hänger<br />
ihop med att grundvattnet i Danmark <strong>in</strong>nehåller fossila<br />
karbonater från berggrund och morän, karbonater<br />
som ger grundvattnet en skenbar 14 C-ålder på uppemot<br />
6000 år (Heier-Nielsen et al. 1995 s.881, Fischer &<br />
He<strong>in</strong>emeier 2003). I fjordarna blandas havsvatten med<br />
gammalt grundvatten, vilket ger upphov till den högre<br />
reservoareffekten i fjordvattnet. [Denna observation har<br />
84<br />
Fr e d r i k HAllgren<br />
Vegetables raw cooked distance raw – cooked<br />
banana -24,8 -24,8 ±0<br />
turmeric (sw: gurkmeja) -27,7 -28,0 -0,3<br />
chili pepper, red -31,3 -27,9 +3,4<br />
chili pepper, green -28,9 -29,4 -0,5<br />
yam, red-sk<strong>in</strong> -26,9 -27,8 -0,9<br />
yam, yellow sk<strong>in</strong> -27,2 -26,8 +0,4<br />
yam, sp<strong>in</strong>osa -29,3 -27,2 +2,1<br />
sweet potato, red-sk<strong>in</strong> -28,4 -28,4 ±0<br />
sweet poatato, yellow sk<strong>in</strong> -25,5 -27,4 -1,9<br />
breadfruit -28,1 -28,1 ±0 (fermented: -27,1)<br />
Baked goods raw cooked distance raw – cooked<br />
pumpk<strong>in</strong> cake -17,4 -18,5 -1,1<br />
shortbread -19,5 -19,8 -0,3<br />
cornbread -13,6 -14,3 -0,7<br />
whole wheat bread -23,0 -23,6 -0,6<br />
Beef steew <strong>in</strong>gredients raw cooked distance raw – cooked<br />
carrot -28,9 -27,7 +1,2<br />
barley -25,6 -26,6 -1,0<br />
potato -26,6 -27,6 -1,0<br />
turnip -27,0 -26,9 +0,1<br />
onion -27,1 -27,5 -0,4<br />
beef -24,3 -24,4 -0,1<br />
Milk products fresh cream butter cheese maximum distance<br />
cow milk A -25,9 -30,6 -28,5 -4,7<br />
cow milk B -25,0 -28,2 -29,4 -4,4<br />
cow milk C -24,6 -28,6 -26,8 -4,0<br />
sheep milk A -29,0<br />
sheep milk B -27,7<br />
sheep milk -23,8 c. +4,5<br />
goat milk -25,2<br />
goat milk -23,4<br />
Tabell II. Exempel på matberedn<strong>in</strong>gens<br />
påverkan på δ13C-halt i skilda produkter<br />
(Ambrose et al. 1997, Katzenberg et al.<br />
2000, Spangenberg et al. 2006).<br />
Table II. The effect of food process<strong>in</strong>g on<br />
δ13C values <strong>in</strong> different products (Ambrose<br />
et al. 1997, Katzenberg et al. 2000, Spangenberg<br />
et al. 2006).<br />
implikationer för kronolog<strong>in</strong> för de danska kökkenmödd<strong>in</strong>garna,<br />
vilka ofta tidfästs genom dater<strong>in</strong>gsserier på<br />
mar<strong>in</strong>a ostron och musselskal, dater<strong>in</strong>gar som korrigerats<br />
för en ”normal” mar<strong>in</strong> reservoareffekt på 400 år].<br />
Samma effekt föreligger också i <strong>in</strong>sjöar i Danmark<br />
och har uppmätts till c. 1035 år i nutida sötvattensfisk<br />
från sjön Tissø i Åmosedalen. I tidigneolitiska fiskben<br />
från Åmose har reservoaråldern hos karpfisk uppmätts<br />
till 310-480 år och till 115-160 år hos gädda (Fischer &<br />
He<strong>in</strong>emeier 2003). Fischer & He<strong>in</strong>emeier betonar att<br />
denna färskvattensreservoareffekt, eller hårdvattenseffekt<br />
som den också kallas, kan påverka dater<strong>in</strong>gar av<br />
matskorpor som <strong>in</strong>nehåller sötvattensfisk. För att utvärdera<br />
detta har de jämfört dater<strong>in</strong>gar av matskorpor<br />
från trattbägarlokalen Åkonge med dater<strong>in</strong>gar av annat<br />
organiskt material knutet till samma kärl, i ett fall en bit<br />
träkol med låg egenålder <strong>in</strong>neslutet i lergodset och i två<br />
fall sotbeläggn<strong>in</strong>gar på kärlens utsida. Träkolet <strong>in</strong>neslutet<br />
i lergodset är knutet till krukans tillverkn<strong>in</strong>g, matskorpa<br />
och sotbeläggn<strong>in</strong>gar är knutna till krukans användn<strong>in</strong>g.<br />
Beroende på hur länge respektive kruka varit i bruk kan<br />
det skilja kortare eller längre tid mellan dessa tidpunkter.<br />
Jämförelsen mellan matskorpa och träkol från samma<br />
kärl påvisade en diskrepans där matskorpan var 290±64<br />
år äldre än makrofossilet i samma kruka, en åldersskillnad<br />
som bäst förklaras med att matskorpan <strong>in</strong>nehåller<br />
sötvattensfisk. Den ena jämförelsen mellan matskorpa<br />
och sotbeläggn<strong>in</strong>g pekade också på en åldersskillnad, i<br />
det här fallet 115±60 år, medan den andra gav likvärdiga