20.09.2013 Views

Identitet i praktik - Identity in Practice

Identitet i praktik - Identity in Practice

Identitet i praktik - Identity in Practice

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Bland trattbägarna från Skogsmossen är höghalsade<br />

kärl (typ Vrå IV) ojämförligt vanligast, men krukor med<br />

medelhög (Vrå II) och kort hals (Vrå I) förekommer<br />

också. I arbetet med kärlrekonstruktioner har Gunlög<br />

Graner fokuserat på skärvmaterialet från kärret. Från<br />

det mer fragmentariska keramikmaterialet från boplatsen<br />

saknas kärlrekonstruktioner. Det framgår likväl av<br />

skärvfynden att höghalsade trattbägare är vanliga även<br />

här, medan det är oklart i vilken mån korthalsade kärl<br />

förekommer. Kolfjortondater<strong>in</strong>gar visar att de höghalsade<br />

krukorna har var varit i bruk både i början och<br />

slutet av bosättn<strong>in</strong>gen. Från de mer sällsynt förekommande<br />

trattbägarna med kort och medelhög hals f<strong>in</strong>ns<br />

få kronologiska hållpunkter, men dater<strong>in</strong>garna från typ<br />

Vrå I krukor på Skogsmossen sträcker sig ändå över<br />

5060±90 – 4775±60 BP.<br />

Så som har presenterats i kapitel 8.5 har Birgitta Hulthén<br />

analyserat 18 krukskärvor från Skogsmossen, tolv<br />

krukskärvor från kärret och sex från boplatsen. Materialet<br />

är mycket homogent och med undantag för ett kärl är<br />

alla krukor tillverkade av samma slags f<strong>in</strong>lera. Den lilla<br />

variation som f<strong>in</strong>ns motsvarar den skiktn<strong>in</strong>g som f<strong>in</strong>ns<br />

mellan olika lager i samma lertäkt (figur 8.46). Krukorna<br />

har magrats med krossad granit som i flera fall visar spår<br />

av tidigare upphettn<strong>in</strong>g, troligtvis har man använt koksten<br />

för framställn<strong>in</strong>g av magr<strong>in</strong>gsmedel. Leran har som<br />

regel magrats med en riklig andel krossad granit (vanligen<br />

12-25%) i tämligen grova fraktioner (maxkorn i slipen<br />

varierar vanligen mellan 3-6 mm). Mängden magr<strong>in</strong>g har<br />

dock anpassats efter siltandel i leran. Två kärl som är tillverkade<br />

i en något grövre f<strong>in</strong>lera har följaktligen en lägre<br />

andel tillsatt magr<strong>in</strong>g (5% respektive 9%). På ett motsvarande<br />

sätt har grovleken på magr<strong>in</strong>gen anpassats efter<br />

godstjocklek. En liten trattbägare med en godstjocklek<br />

om blott 4 mm har således magrats med krossad granit<br />

med en största grovlek på 2 mm. Alla krukorna uppvisar<br />

ett väl homogeniserat gods. Kärlen har bränts i öppen<br />

eld, vid temperaturer som <strong>in</strong>te överstigit 700° C.<br />

Som nämnts avviker ett av de analyserade kärlen från<br />

Skogsmossen från de övriga i det att det tillverkats av<br />

en annorlunda, grövre lera. Godset i den aktuella trattbägaren<br />

överensstämmer helt med godset hos två av de<br />

tre analyserade kärlen från Skumparberget. Då krukan<br />

dessutom har en identisk formgivn<strong>in</strong>g med ett av dessa,<br />

så är det troligt att det rör sig om en kruka som förts<br />

från Skumparberget till Skogsmossen (Hulthén i kapitel<br />

8.5).<br />

Skumparberget 2 återf<strong>in</strong>ns en mil rakt väster om<br />

Skogsmossen. Trattbägarboplatsen är <strong>in</strong>te avgränsad<br />

rumsligt men omfattar åtm<strong>in</strong>stone 15 000 m 2 , varav<br />

omkr<strong>in</strong>g en tredjedel undersökts (Apel 1996). Fynden<br />

<strong>in</strong>kluderar 64 kg keramik (61 000 fragment), främst delar<br />

av trattbägare men också skärvor från kragflaskor (301 st)<br />

och lerskivor (21). Keramikmaterialet var för stort för att<br />

192<br />

Fr e d r i k HAllgren<br />

i detalj registreras vid rapportarbetet, varför ett urval av<br />

”välbevarade mynn<strong>in</strong>gsskärvor och andra kärlfragment<br />

med karaktäristisk form och/eller dekor” prioriterats<br />

(Hadevik i Apel 1996 s.131). Detta <strong>in</strong>nebär att det <strong>in</strong>te<br />

går att bedöma dekorfrekvens för skärvmaterialet, då<br />

just dekorerade skärvor i högre grad valts ut för den<br />

mer detaljerade registrer<strong>in</strong>gen.<br />

I det material som studerats mer i detalj har Hadevik<br />

identifierat 121 kärl, fördelade på 27 trattbägare, 22<br />

kragflaskor, 2 större flaskor och en skål, för övriga kärl<br />

har kärltyp <strong>in</strong>te kunnat fastställas (Hadevik 1996). Om<br />

man bortser från dekor på mynn<strong>in</strong>gsrand och förekomst<br />

av grop<strong>in</strong>tryck, så är tolv av trattbägarna odekorerade,<br />

åtta har enkla <strong>in</strong>tryck under mynn<strong>in</strong>gen, fyra har snördekor,<br />

en har tvärsnoddsdekor och två kärl har yttäckande<br />

”knäckebrödsdekor”. Grop<strong>in</strong>tryck förekommer såväl<br />

på i övrigt odekorerade kärl, på kärl med enkla <strong>in</strong>tryck<br />

och på kärl med knäckebrödsdekor och tvärsnodd. Som<br />

berördes ovan torde dekorerade kärl vara överrepresenterade<br />

bland de identifierade kärlen, då skärvor med karaktäristisk<br />

dekor i högre grad valts ut för den detaljerade<br />

registrer<strong>in</strong>gen. Medan således fyra av de 27 identifierade<br />

trattbägarna har snördekor, så <strong>in</strong>nehåller det keramiska<br />

materialet som helhet (64 kg keramik) bara ett trettiotal<br />

krukskärvor med snördekor.<br />

Mynn<strong>in</strong>gspartiet av fyra mer välbevarade kärl från<br />

Skumparberget har rekonstruerats av Gunlög Graner,<br />

tre odekorerade kärl och ett kärl med yttäckande knäckebrödsdekor.<br />

De odekorerade krukorna fördelar sig på<br />

ett Vrå 0 kärl (kärl 43), en Vrå I kruka (kärl 72) samt en<br />

kruka som <strong>in</strong>te med säkerhet har kunnat typbestämmas,<br />

men där en halsskärva antyder att det också rör sig om<br />

ett Vrå I kärl (kärl 61). Rekonstruktionsteckn<strong>in</strong>gen av<br />

krukan med knäckebrödsdekor (kärl 2) omfattar bara<br />

mynn<strong>in</strong>gspartiet, men det framgår av halsskärvorna från<br />

samma kärl att det rör sig om en höghalsad kruka av typ<br />

Vrå IV. Mitt <strong>in</strong>tryck av det övriga keramikmaterialet från<br />

Skumparberget är att huvuddelen av skärvorna kommer<br />

från kärl med kort hals, men att enstaka höghalsade kärl<br />

också förekommer.<br />

Skärvorna från både kärl 61 (typ I?) och 2 (typ IV)<br />

påträffades som samlade depositioner vilka tolkats som<br />

rester av krukor som deponerats hela. I bägge fyndhopn<strong>in</strong>garna<br />

hittades hasselnötskal som daterats till 4925±75<br />

BP respektive 4905±70 BP, vilket antyder att de båda<br />

kärltyperna varit i bruk samtidigt på Skumparberget. Kärl<br />

72 (typ I) påträffades i en odaterad kontext, men kan som<br />

ett typ I kärl på goda grunder antas vara ungefär samtida<br />

med de båda övriga krukorna (jfr. figur 8.23). Alla tre kärlen<br />

kan således ses som ungefär samtida med den äldre<br />

bosättn<strong>in</strong>gen på Skogsmossen (jfr. ovan). Typ 0 kärlet<br />

(kärl 43) hittades i en anläggn<strong>in</strong>g som har 14 C-dater<strong>in</strong>gar<br />

till både början och slutet av tidigneolitikum. Så som<br />

diskuteras ovan kan utifrån typologiska och stratigrafiska

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!