Identitet i praktik - Identity in Practice

Recommendations

Info

Tabell V. Förkolnade sädeskorn i jordprover från trattbägarlokaler i Mälardalen och Bergslagen (Hjelmqvist 1979, Hulthén & Welinder 1981, Welinder 1987, Lekberg 1997, Hallgren et al. 1997, Blomqvist et al. 2006, Kihlstedt 2006, Ahlbeck & Isaksson 2007, Kihlstedt et al. 2007). Vid analys av makroprover från Skogsmossen konstaterades att förkolnade sädeskorn förekom i de flesta analyserade anläggningar, trots att anläggningarna ifråga inte sattes i samband med sädeshantering. Detta födde tanken att förkolnade sädeskorn kanske förekom så pass allmänt att de fanns spridda i det fyndförande lagret, både 118 Fr e d r i k HAllgren Östra Vrå Lisseläng 2 Lässmyran 1 Sittesta Frotorp Hjulberga Skogsmossen Nyskottet Summa korn 1 2 2 1 37 13 56 Hordeum vulgare/nudum brödvete/kubbvete 1 1 1 3 30 3 1 40 Triticum aestivo-compactum emmervete 4 1 1 6 Triticum dicoccum spelt/emmervete 2 2 4 Triticum spelta/dicoccum vete 2 4 2 8 Triticum sädeskorn, obestämt 2 5 2 2 28 39 Ceralia indet. Figur 7.1. 14C-daterade förkolnade sädeskorn från Mälardalen och Bergslagen, jämförda med dateringar av sädeskorn från Sydskandinavien (Larsson 1992, Kihlstedt 1997, Persson 1999, Fischer 2002, Gidlöf m.fl. 2006, Ahlbeck & Isaksson 2007, Kihlstedt et al. 2007, Steineke personlig kommunikation, Welinder opublicerat). Figure 7.1. 14C dated cereal grains from Mälardalen and Bergslagen, compared to dated cereals from South Scandinavia (Larsson 1992, Kihlstedt 1997, Persson 1999, Fischer 2002, Gidlöf et al. 2006, Ahlbeck & Isaksson 2007, Kihlstedt et al. 2007, Steineke personal communication, Welinder unpublished). Table V. Carbonised cereal grains in soil samples from Funnel Beaker Culture sites in Mälardalen and Bergslagen (Hjelmqvist 1979, Hulthén & Welinder 1981, Welinder 1987, Lekberg 1997, Hallgren et al. 1997, Blomqvist et al. 2006, Kihlstedt 2006, Ahlbeck & Isaksson 2007, Kihlstedt et al. 2007). i och utanför anläggningar. För att testa denna idé analyserades därför två makroprov tagna utanför anläggningar vid grävningen på Skogsmossen 1997. Bägge dessa gav fynd av sädeskorn, vars anknytning till det tidigneolitiska materialet bekräftades genom 14 C-datering. Fynden av sädeskorn i de fyndförande lagren på Skogsmossen inspirerade till efterföljd. 1999 initierades ett mindre projekt där makroprov togs på flera klassiska trattbägarboplatser i Mälardalen: Mogetorp, Östra Vrå, Toltorp, Malmahed, Mortorp, Nyskottet (Hallgren, Lidström-Holmberg och Sundström under arbete). På respektive lokal togs fyra jordprover om vardera 4 liter, som flotterades, sållades och eftersöktes efter sädeskorn. Jordproverna togs i skogsmark vid på måfå valda punkter inom boplatserna. Då den totala storleken av de aktuella fornlämningarna uppskattningsvis varierar mellan 10 000 och 100 000 m 2 och det fyndförande lagret vanligen är 0.3 – 0.5 m djupt, så utgör de analyserade 15-20 litrarna från respektive lokal en försvinnande liten del av de befintliga fyndförande jordmassorna. Utfallet för denna provtagning blev inte lika jackpotartad som den första provtagningen på Skogsmossen, men på Nyskottet påträffades ett sädeskorn (Triticum aestivum-compactum) som också det 14 C-daterats till tidigneolitikum. Sammantaget gav således tre av 28 makroprover fynd av tidigneolitiska sädeskorn. Som jämförelse hittade Hjelmqvist 80 förkolnade sädeskorn i 60 kg jord från trattbägarboplatsen Hjulberga (Hjelmqvist 1979 s.10). Dessa siffror indikerar att förkolnade sädeskorn förekommer tämligen allmänt på (vissa) trattbägarboplatser i Mälardalen/Bergslagen. Sädeskorn har förmodligen rostats som en förberedelse inför malning till mjöl (Lidström-Holmberg 1993) och det är möjligt att en del sädeskorn förkolnats under denna process. Sädeskorn kan också ha förkolnats när igenväxta odlingslotter ånyo röjts med eld (Andersen 1993), när avfall slängts på elden, som en del i ritualer där säd offrats, eller vid eldsvåda i en byggnad där säd förvarats (Jensen 1994 s.98-100, Rowley-Conwy 2002, 2004). De daterade sädeskornen från makroprov tagna på Skogsmossen ligger alla i ett snävt tidsintervall, vilket kan tas som indikation på att de
7 nä r i n g s e k o n o m i s o m k u lt u r e l l p r A k t i k i n o m mä l A r dA l e n o c H Be r g s l A g e n s t r At t Bäg A r k u lt u r bränts vid samma händelse, till exempel när ett sädesmagasin brunnit. Oavsett förklaring får man anta det bara är en försvinnande liten del av den totala mängden säd som förkolnats, överlevt 6000 år av markprocesser och sedan påträffats vid arkeologisk provtagning. De direkt daterade sädeskornen från Mälardalen och Bergslagen ligger i intervallet 5025±45 – 4600±60 BP (figur 7.1). Då det föreligger relativt få dateringar från än färre platser så finns det inget skäl att tro att dessa fångar upp den äldsta förekomsten av domesticerade grödor i området. Troligt är att sädesodling förekommer under hela tidigneolitikum och kanske även under slutskedet av senmesolitikum (Hallgren 1996). Sammantaget tycks korn (Hordeum) vara det vanligaste sädesslaget. I den mån dessa gått att bestämma närmare anges de som skalkorn (H. vulgare) eller naket korn (H. vulgare var. nudum). Bland veteslag är bröd-kubbvete vanligast (Triticum aestivo-compactum), medan emmervete (T. dicoccum) och enkornsvete (T. monoccum) är ovanligare, möjligen förekommer även speltvete (T. spelta). Vid sidan av säd, odlades även bönor och ärtor. Vindruvorna som är belagda på Mogetorp och Östra Vrå uppfattades av Florin och Schiemann som vildvin, men Rausing har övertygande argumenterat för att det rör sig om odlade druvor (Florin 1938, 1958, Schiemann 1958, Rausing 1990, jfr. Welinder 1998 s.74). Welinder publicerade 1982 en översikt av vilka ätliga vilda växter som fanns representerade som makrofossil eller avtryck i keramik på Mälardalens trattbägarboplatser. Listan omfattar hasselnötter, äpplen, alm (barken), starr och näckrosor, därtill nämns också några ogräsarter som kan ha ätits (Welinder 1982, jfr. Schiemann 1958). På Skogsmossen fanns avtryck av vilda, potentiellt ätliga växter i form av slånbär och örnbräken(?) (figur 7.2). Det Figur 7.2. Avtryck av ormbunke, troligtvis örnbräken (Pteridium aquilinum) i bukskärva av trattbägare från Skogsmossen, Västmanland. Avtryck av örnbräken är även känt från den mellanneolitiska trattbägarboplatsen Lindö, Langeland (Winther 1926 s.26). Teckning av Alija Grenberger. Skala 1:1. Figure 7.2. Imprint of fern leaf, probably Pteridium aquilinum, in the sherd of a funnel beaker from Skogsmossen, Västmanland. Drawing by Alicja Grenberger. Scale 1:1. är oklart vilka av dessa växter man verkligen åt och starr och örnbräken kanske snarare har använts som material till för exempel tak eller golvklädnad (Welinder 1982, Koch 2003 s.218). Vid sidan av fynd/avtryck av växter från arkeologiska utgrävningar, så kan odlingens natur också belysas genom pollenanalys. Från Mälardalen har förhållandevis tydliga spår efter tidigneolitisk odling i form av sädesslagspollen påvisats i två torvmarker, Övre Mogetorpsmossen i Södermanland (S. Florin 1958, M.B. Florin 1958) och Mossbymossen i Närke (S. Florin 1961 s.390-395). Florin beskrev de tidiga odlingsindikationerna i Mossbymossen med följande ord: I pollendiagrammen från Mossbymossen äro däremot åkerbrukets spår i vegetationsutvecklingen fullt tydliga vid en tidpunkt, som, så vitt man kan avgöra för närvarande, faller redan i zon VII i slutet av atlantisk tid. Ifråga om örtpollenet utgöras dessa spår av gråbo (Artemisia), mållväxter (Chenopodiaceae), brännässla (Urtica), groblad (såväl Plantago major som Plantago lanceolata) och rödsyra (Rumex acetosella). Dessa örter, särskilt Plantago major och P. lanceolata, kunna i allmänhet bestämmas som ogräsarter, då de förekomma tillsammans med pollen av sädesslag (vete och korn, Triticum, Hordeum), så som här är fallet.” (Florin 1961 s.390) Det bör påpekas att medan Florin tolkade förekomsten av Plantago lanceolata som åkerogräs, så anses den idag snarare indikera betesmark (Berglund 1985 s.79, Göransson 1995a s.67, 1995b s.65). Enligt Florin börjar odlingen vid Mossbymossen strax före almfallet. Almfallet anses vanligen markera gränsen mellan atlantisk och subboreal tid (Königsson 1980 s.29), en gräns som 119
Page 1 and 2:
Identitet i praktik Lokala, regiona
Page 3:
“A m i c u lt u r A y A l m ov i
Page 6 and 7:
8 En annorlunda trattbägarkeramik?
Page 8 and 9:
miljödeterminister var lika välko
Page 10 and 11:
10 Myggor svärmar kring vår bil p
Page 13 and 14:
1 Inledning ”Lost the culture, th
Page 15 and 16:
Att man i enlighet med Sandra Hardi
Page 17 and 18:
2 Kultur, praktik och identitet I i
Page 19 and 20:
att hans starka ställningstagande
Page 21 and 22:
exemplifierar bland annat med Ralph
Page 23 and 24:
...those elements of culture which
Page 25 and 26:
more than a mere biological given.
Page 27 and 28:
emergence of tribe as a primary fun
Page 29 and 30:
tur, så leder förändringar till
Page 31 and 32:
lärande inom ramen för det social
Page 33 and 34:
discipliner - Linton var kulturantr
Page 35 and 36:
that constitute our community. Our
Page 37 and 38:
Social interaction between agents o
Page 39 and 40:
Så som diskuterades i kapitel 2.7
Page 41:
practice som ingår i en konstellat
Page 44 and 45:
44 They liked to see lands; timidit
Page 46 and 47:
sten för tillverkning av stridsklu
Page 48 and 49:
kapitel 2.8 snuddade jag vid ett an
Page 50 and 51:
50 ...the chant-owner name places f
Page 52 and 53:
Figur 3.4. 14C-dateringar av skidor
Page 54 and 55:
54 Figur 3.6. Neolitiskt träförem
Page 57 and 58:
4 Den äldsta keramiken runt Öster
Page 59 and 60:
Figur 4.2. Åland under stenåldern
Page 61 and 62:
4 de n ä l d s t A k e r A m i k e
Page 63 and 64:
soderna med markant inflöde av sal
Page 65 and 66:
I Estland, Lettland, Litauen och de
Page 67 and 68: 41 kan hänföras till äldre bandk
Page 69 and 70: Figur 4.15. Jämförelse mellan ert
Page 71 and 72: 5 Mälardalen och Bergslagens tidig
Page 73 and 74: 5 mä l A r dA l e n o c H Be r g s
Page 75 and 76: Figur 5.3. Trattbägarlokaler i nor
Page 89: 5 mä l A r dA l e n o c H Be r g s
Page 92 and 93: i en framtida publikation som redog
Page 94 and 95: 94 Figur 6.1. Jordartskartor från
Page 96 and 97: Figur 6.3. Lerklining med avtryck a
Page 98 and 99: Figur 6.5. Spridningen av malstensu
Page 100 and 101: mer jag att utförligt beskriva sp
Page 102 and 103: Figur 6.8. Gravanläggningar på tr
Page 104 and 105: Figur 6.13. Trattbägare som påtr
Page 106 and 107: gaste gruppen av tidigneolitiska ku
Page 108 and 109: Figur 6.16. Fynd från den timmerby
Page 110 and 111: med ramverk av sten, till exempel d
Page 112 and 113: uppfattas som boplatsaktiviteter sp
Page 115 and 116: 7 Näringsekonomi som kulturell pra
Page 117: 7 nä r i n g s e k o n o m i s o m
Page 121 and 122: 7 nä r i n g s e k o n o m i s o m
Page 133: 7 nä r i n g s e k o n o m i s o m
Page 136 and 137: ett något grövre gods och sparsam
Page 138 and 139: Figur 8.3. Trattbägare från Hjulb
Page 140 and 141: möjligt, fortsatt datera dekorerad
Page 142: Figur 8.5. Direkt daterade krukskä
Page 145 and 146: Figur 8.7. Direkt daterade krukskä
Page 147 and 148: Figur 8.8. Direkt daterade krukskä
Page 149 and 150: Figur 8.10. Direkt daterade dekorer
Page 151 and 152: 8 en A n n o r l u n dA t r At t B
Page 161 and 162: Figur 8.21. Kärlprofiler av trattb
Page 165 and 166: Figur 8.25. Snördekorerad mynnings
Page 168 and 169:
På Kallmossen (figur 8.24b, c) och
Page 170 and 171:
mer fragmentariska trattbägare som
Page 172 and 173:
Vrå I kärl i dagsläget inte är
Page 174 and 175:
hopning, som vid sidan av nämnda k
Page 176 and 177:
8.5 Vem offrade i kärret? Keramike
Page 178 and 179:
skärv-/slipnummer. Hantverket I li
Page 180 and 181:
Figur 8.39. Tunnslip av trattbägar
Page 182 and 183:
tidig bondestenålder. Något, som
Page 184 and 185:
Figur 8.45. Schematisk presentation
Page 186 and 187:
Figur 8.46. Modell av en hypotetisk
Page 188 and 189:
som en praktisk, funktionell prepar
Page 190 and 191:
från rutgrävning/sållning med, v
Page 192 and 193:
Bland trattbägarna från Skogsmoss
Page 194 and 195:
snördekor eller rader av enkla int
Page 196 and 197:
Stabiliteten och kontinuiteten i ut
Page 199 and 200:
9 Lokala, regionala och importerade
Page 201 and 202:
9 lo k A l A, r e g i o n A l A o c
Page 203 and 204:
Page 205 and 206:
Page 207 and 208:
Page 209 and 210:
Page 211 and 212:
Page 213 and 214:
Page 215 and 216:
Page 217 and 218:
Figur 9.16. Mångkantig stridsyxa a
Page 219 and 220:
Page 221 and 222:
Page 223 and 224:
Page 225 and 226:
Page 227 and 228:
Page 229 and 230:
Page 231 and 232:
Page 233 and 234:
Page 235 and 236:
Page 237 and 238:
Page 239 and 240:
Page 241 and 242:
10 Överregionala sociala sammanhan
Page 243 and 244:
10 öv e r r e g i o n A l A s o c
Page 245 and 246:
Figur 10.5. Trattbägare från Lets
Page 247 and 248:
Page 249 and 250:
Page 251 and 252:
Figur 10.15. Karta över de nordlig
Page 253 and 254:
Page 255 and 256:
Page 257 and 258:
Page 259 and 260:
Page 261 and 262:
Page 263 and 264:
Page 265 and 266:
Page 267 and 268:
Page 269 and 270:
Page 271 and 272:
Page 273 and 274:
11 Kultur, praktik och identitet un
Page 275 and 276:
11 ku lt u r, p r A k t i k o c H i
Page 277 and 278:
Page 279 and 280:
Page 281 and 282:
Figur 11.3. Exempel på trindyxor m
Page 283 and 284:
Figur 11.4. Fyrsidig helslipad meso
Page 285 and 286:
Page 287:
Page 290 and 291:
On all these places and routes, eac
Page 292 and 293:
ger repertoire that signalled the d
Page 294 and 295:
Andersen, S. H. 1975. Ringkloster,
Page 296 and 297:
Bentley, R. A., Price, T. D. & Step
Page 298 and 299:
Christensen, C. 1990. Stone Age Dug
Page 300 and 301:
Ekholm, G. 1918. Två nyupptäckta
Page 302 and 303:
Gidlöf, K., Hammarstrand Dehman, K
Page 304 and 305:
Hallgren, F. under arbete. Skifferk
Page 306 and 307:
Hjolman, B. 1964. Arkivhandling ang
Page 308 and 309:
Kaul, F. 1994. Ritualer med mennesk
Page 310 and 311:
Lannerbro, R. 1976. Stenålder och
Page 312 and 313:
Lindqvist, C. 2001. Nämforsen, Åd
Page 314 and 315:
Moore, J. H. 2001. Ethnogenetic pat
Page 316 and 317:
Passey B. H., Robinson T. F., Aylif
Page 318 and 319:
Richards, M. P., Price, T. D. & Koc
Page 320 and 321:
Skjølsvold, A. 1977. Slettabøbopl
Page 322 and 323:
Trigger, B. G. 1969. The Huron, far
Page 324:
Zimmermann, W. 1999. Why was Cattle
show all

Identitet i praktik - Identity in Practice

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?