Identitet i praktik - Identity in Practice

Recommendations

Info

gränsen för marin påverkan vid -26‰ istället för -25‰. Till stöd för sin modell pekar de på att matskorpor från kustbundna lokaler vanligen har δ 13 C-värden över -26‰ och inlandslokaler ofta har värden under denna gräns. Flera av matskorporna från inlandslokaler har därtill δ 13 C-halter som klart understiger det värde om -26‰ Fischer & Heinemeier antar är relevant för terrest föda. Detta tas som intäkt för att dessa matskorpor innehåller fisk från sötvatten då färskvattensfisk ofta uppvisar låga δ 13 C-värden. (Jag kommer att återvända till frågan kring δ 13 C nedan då det finns principiella invändningar mot såväl Perssons som Fischer & Heinemeiers resonemang på denna punkt). Ovan diskuterade jag reservoaråldern i säl från Östersjön, värden som även bör vara relevanta för fisk i samma område. I Skagerack och Kattegatt har reservoareffekten beräknats till i medeltal 377 ± 16 år, med något högre värden i Skagerack och något lägre värden i Bälten (Heier-Nielsen et al. 1995 s.878-879). I Danmarks fjordar har däremot uppmätts en långt högre reservoareffekt på upp till 900 år. Att de grunda fjordarna har en högre reservoarålder kan tyckas paradoxalt, men hänger ihop med att grundvattnet i Danmark innehåller fossila karbonater från berggrund och morän, karbonater som ger grundvattnet en skenbar 14 C-ålder på uppemot 6000 år (Heier-Nielsen et al. 1995 s.881, Fischer & Heinemeier 2003). I fjordarna blandas havsvatten med gammalt grundvatten, vilket ger upphov till den högre reservoareffekten i fjordvattnet. [Denna observation har 84 Fr e d r i k HAllgren Vegetables raw cooked distance raw – cooked banana -24,8 -24,8 ±0 turmeric (sw: gurkmeja) -27,7 -28,0 -0,3 chili pepper, red -31,3 -27,9 +3,4 chili pepper, green -28,9 -29,4 -0,5 yam, red-skin -26,9 -27,8 -0,9 yam, yellow skin -27,2 -26,8 +0,4 yam, spinosa -29,3 -27,2 +2,1 sweet potato, red-skin -28,4 -28,4 ±0 sweet poatato, yellow skin -25,5 -27,4 -1,9 breadfruit -28,1 -28,1 ±0 (fermented: -27,1) Baked goods raw cooked distance raw – cooked pumpkin cake -17,4 -18,5 -1,1 shortbread -19,5 -19,8 -0,3 cornbread -13,6 -14,3 -0,7 whole wheat bread -23,0 -23,6 -0,6 Beef steew ingredients raw cooked distance raw – cooked carrot -28,9 -27,7 +1,2 barley -25,6 -26,6 -1,0 potato -26,6 -27,6 -1,0 turnip -27,0 -26,9 +0,1 onion -27,1 -27,5 -0,4 beef -24,3 -24,4 -0,1 Milk products fresh cream butter cheese maximum distance cow milk A -25,9 -30,6 -28,5 -4,7 cow milk B -25,0 -28,2 -29,4 -4,4 cow milk C -24,6 -28,6 -26,8 -4,0 sheep milk A -29,0 sheep milk B -27,7 sheep milk -23,8 c. +4,5 goat milk -25,2 goat milk -23,4 Tabell II. Exempel på matberedningens påverkan på δ13C-halt i skilda produkter (Ambrose et al. 1997, Katzenberg et al. 2000, Spangenberg et al. 2006). Table II. The effect of food processing on δ13C values in different products (Ambrose et al. 1997, Katzenberg et al. 2000, Spangenberg et al. 2006). implikationer för kronologin för de danska kökkenmöddingarna, vilka ofta tidfästs genom dateringsserier på marina ostron och musselskal, dateringar som korrigerats för en ”normal” marin reservoareffekt på 400 år]. Samma effekt föreligger också i insjöar i Danmark och har uppmätts till c. 1035 år i nutida sötvattensfisk från sjön Tissø i Åmosedalen. I tidigneolitiska fiskben från Åmose har reservoaråldern hos karpfisk uppmätts till 310-480 år och till 115-160 år hos gädda (Fischer & Heinemeier 2003). Fischer & Heinemeier betonar att denna färskvattensreservoareffekt, eller hårdvattenseffekt som den också kallas, kan påverka dateringar av matskorpor som innehåller sötvattensfisk. För att utvärdera detta har de jämfört dateringar av matskorpor från trattbägarlokalen Åkonge med dateringar av annat organiskt material knutet till samma kärl, i ett fall en bit träkol med låg egenålder inneslutet i lergodset och i två fall sotbeläggningar på kärlens utsida. Träkolet inneslutet i lergodset är knutet till krukans tillverkning, matskorpa och sotbeläggningar är knutna till krukans användning. Beroende på hur länge respektive kruka varit i bruk kan det skilja kortare eller längre tid mellan dessa tidpunkter. Jämförelsen mellan matskorpa och träkol från samma kärl påvisade en diskrepans där matskorpan var 290±64 år äldre än makrofossilet i samma kruka, en åldersskillnad som bäst förklaras med att matskorpan innehåller sötvattensfisk. Den ena jämförelsen mellan matskorpa och sotbeläggning pekade också på en åldersskillnad, i det här fallet 115±60 år, medan den andra gav likvärdiga
5 mä l A r dA l e n o c H Be r g s l A g e n s tidigneolitiskA t r At t Bäg A r k u lt u r resultat mellan matskorpa och sotbeläggning (Fischer & Heinemeier 2003 s.458-459). Genom en vidare jämförelse mellan matskorpor och kontextdateringar av andra material, visar de att detta problem kan spåras för flera matskorpedateringar från Danmark och Skåne. Fischer & Heinemeiers studie har mötts med skarp kritik av Hart & Lovis (2007a). Utifrån samma data men med ett annat angreppssätt menar Hart & Lovis att det inte föreligger några statistiskt säkerställda åldersskillnader mellan matskorpor och dateringar på andra material från Åkonge. Sexton av de sjutton dateringarna på ben, träkol, makrofossil, matskorpor och sotbeläggningar från Åkonge är enligt Hart & Lovis statistiskt samtida med en viktad medelålder av 5131±12 BP. En enstaka matskorpa avviker mycket riktigt från de övriga dateringarna (5385±40 BP), denna betraktas som en statistisk avvikelse av Hart & Lovis som menar att det inte är klargjort om diskrepansen ska förklaras med färskvattens reservoareffekt, en marin reservoareffekt, mätfel eller någon annan faktor. I en annan artikel har Hart & Lovis presenterat en utvärdering av en lång serie matskorpedateringar (N=116) från Nordamerika, en analys som visar att dateringar av organiska beläggningar på keramik i dessa fall ger tillförlitliga resultat (Hart & Lovis 2007b). Även om det således förblir oklart i vilken mån matskorporna från Åkonge verkligen är påverkade av en sötvattens reservoareffekt så är det likväl klarlagt att akvatiska produkter kan vara behäftade med en reservoarålder. Fischer & Heinemeier menar att betydande reservoaråldrar förekommer i sötvattenvattenfisk/matskorpor i alla områden med grundvattenförhållanden som motsvarar Själlands (hårt vatten rikt på lösta fossila karbonater), men de antyder också möjligheten att andra felkällor kan behäfta sötvattenfisk i områden med mjukt vatten (jfr. Lanting & van der Plicht 1996, 1998). De områden av Mälardalen/Bergslagen som låg över havsytan under tidigneolitikum präglas i huvudsak av mjukt vatten, så det är dessa ”övriga felkällor” som är av särskilt intresse vid en diskussion av reservoarålder i sötvattensfisk – och i förlängningen matskorpor – från Mälardalen/Bergslagens trattbägarkultur. Från svensk horisont har Olsson diskuterat en rad faktorer som kan ge upphov till en egenålder hos vattenlevande växter och bottensediment också i mjukvattensjöar, faktorer som bland annat inkluderar tillförsel av grundvatten som en längre tid varit skiljt från atmosfären och nedbrytning av gammalt organiskt material (Olsson 1983, 1985, 1991, 1996). När det saknas aktuella mätningar av reservoarålder från en sjö föreslår hon att man för Sveriges del kan antaga att en reservoarålder på 300-400 år föreligger i sjösedimenten (Olsson 1991 s.31). Problematiken har nyligen studerats ingående av Hedenström & Possnert (2001) i en jämförelse mellan dateringar av bottensediment och terresta makrofossil från sjön Lilla Harsjön i östra Uppland. Studien gav vid hand att medan de marina lagren var behäftade med en avsevärd reservoarålder (c. 1000 år, i realiteten en kombination mellan reservoareffekten och kontamination av gamla omlagrade sediment), så avklingade reservoareffekten dramatiskt några hundra år efter sjöns isolering, för att sedan vara närmast omätbar (Hedenström & Possnert 2001 s.1783). Det bör poängteras, att de aktuella studierna gäller datering av bottensediment och det är inte självklart att dessa resultat är relevanta för fiskar i samma sjöar. Hedenström & Possnerts resultat antyder likväl att det inte är självklart att sötvattensorganismer är behäftade med en reservoareffekt. Det vore önskvärt att i framtiden utföra studier av reservoaråldern hos fisk från sjöar i Mälardalen, i synnerhet från tidigneolitiska sjösystem belägna i anslutning till kända trattbägarboplatser. Vid en diskussion av matskorpedateringar från Mälardalen/Bergslagens trattbägarkultur är frågan dels om dessa matskorpor innehåller fisk eller andra akvatiska produkter, dels om det akvatiska inslaget i matskorporna i så fall är behäftat med en reservoarålder. Som nämnt ovan, föreslog Fischer & Heinemeier att matskorpor med ett terrest innehåll bör ha δ 13 C-värden kring -26‰, högre värden indikerar ett marint innehåll. Värden som understiger -26‰ med flera promille pekar enligt Fischer & Heinemeier på ett innehåll av färskvattensorganismer. I deras jämförande studie ingår matskorpor från två trattbägarlokaler i Mälardalen/Bergslagen, Fågelbacken och Skogsmossen. Matskorporna från bägge dessa lokaler har δ 13 C-halt kring -26‰, alttså värden som Fischer & Heinemeier antog prägla terrest föda. Detta föranleder dem dock inte att anta att det är ett terrest innehåll i de aktuella matskorporna, istället antyder de att samma skenbart terresta värde kan erhållas genom en blandning av salt- och sötvattensorganismer (Fischer & Heinemeier 2003 s.462). [i not: Det ska påpekas att Fischer & Heinemeier missuppfattat andelen ben från säl på Skogsmossen, de skriver att sälben utgör mer än 10% av däggdjursbenen, emellertid är den korrekta andelen knappt 4%. Troligen har författarna vilseletts av stapeldiagrammet i Hallgren et al. 1997 s.95 som inte inkluderade ben som bestämts som nöt/älg]. Medan det är korrekt att en blandning av havs- och färskvattenorganismer i en matskorpa kan ge upphov till ett δ 13 C-värde på -26‰, så är det inkorrekt att betrakta högre värden än -26‰ som indikation på marint innehåll och värden under -26‰ som indikation på ett innehåll av färskvattensprodukter. Dels finns det en stor variation i δ 13 C-halt mellan olika organismer i terresta, marina och färskvattensbiotoper, dels finns det en stor spännvidd i δ 13 C mellan olika vävnader inom samma organism. Halten δ 13 C i muskelvävnad från olika insjögäddor kan till exempel variera mellan -35 till -22‰ (Beaudoin et 85
Page 1 and 2:
Identitet i praktik Lokala, regiona
Page 3:
“A m i c u lt u r A y A l m ov i
Page 6 and 7:
8 En annorlunda trattbägarkeramik?
Page 8 and 9:
miljödeterminister var lika välko
Page 10 and 11:
10 Myggor svärmar kring vår bil p
Page 13 and 14:
1 Inledning ”Lost the culture, th
Page 15 and 16:
Att man i enlighet med Sandra Hardi
Page 17 and 18:
2 Kultur, praktik och identitet I i
Page 19 and 20:
att hans starka ställningstagande
Page 21 and 22:
exemplifierar bland annat med Ralph
Page 23 and 24:
...those elements of culture which
Page 25 and 26:
more than a mere biological given.
Page 27 and 28:
emergence of tribe as a primary fun
Page 29 and 30:
tur, så leder förändringar till
Page 31 and 32:
lärande inom ramen för det social
Page 33 and 34: discipliner - Linton var kulturantr
Page 35 and 36: that constitute our community. Our
Page 37 and 38: Social interaction between agents o
Page 39 and 40: Så som diskuterades i kapitel 2.7
Page 41: practice som ingår i en konstellat
Page 44 and 45: 44 They liked to see lands; timidit
Page 46 and 47: sten för tillverkning av stridsklu
Page 48 and 49: kapitel 2.8 snuddade jag vid ett an
Page 50 and 51: 50 ...the chant-owner name places f
Page 52 and 53: Figur 3.4. 14C-dateringar av skidor
Page 54 and 55: 54 Figur 3.6. Neolitiskt träförem
Page 57 and 58: 4 Den äldsta keramiken runt Öster
Page 59 and 60: Figur 4.2. Åland under stenåldern
Page 61 and 62: 4 de n ä l d s t A k e r A m i k e
Page 63 and 64: soderna med markant inflöde av sal
Page 65 and 66: I Estland, Lettland, Litauen och de
Page 67 and 68: 41 kan hänföras till äldre bandk
Page 69 and 70: Figur 4.15. Jämförelse mellan ert
Page 71 and 72: 5 Mälardalen och Bergslagens tidig
Page 73 and 74: 5 mä l A r dA l e n o c H Be r g s
Page 75 and 76: Figur 5.3. Trattbägarlokaler i nor
Page 83: 5 mä l A r dA l e n o c H Be r g s
Page 89: 5 mä l A r dA l e n o c H Be r g s
Page 92 and 93: i en framtida publikation som redog
Page 94 and 95: 94 Figur 6.1. Jordartskartor från
Page 96 and 97: Figur 6.3. Lerklining med avtryck a
Page 98 and 99: Figur 6.5. Spridningen av malstensu
Page 100 and 101: mer jag att utförligt beskriva sp
Page 102 and 103: Figur 6.8. Gravanläggningar på tr
Page 104 and 105: Figur 6.13. Trattbägare som påtr
Page 106 and 107: gaste gruppen av tidigneolitiska ku
Page 108 and 109: Figur 6.16. Fynd från den timmerby
Page 110 and 111: med ramverk av sten, till exempel d
Page 112 and 113: uppfattas som boplatsaktiviteter sp
Page 115 and 116: 7 Näringsekonomi som kulturell pra
Page 117 and 118: 7 nä r i n g s e k o n o m i s o m
Page 133: 7 nä r i n g s e k o n o m i s o m
Page 136 and 137:
ett något grövre gods och sparsam
Page 138 and 139:
Figur 8.3. Trattbägare från Hjulb
Page 140 and 141:
möjligt, fortsatt datera dekorerad
Page 142:
Figur 8.5. Direkt daterade krukskä
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Page 149 and 150:
Figur 8.10. Direkt daterade dekorer
Page 151 and 152:
8 en A n n o r l u n dA t r At t B
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Figur 8.21. Kärlprofiler av trattb
Page 163 and 164:
Page 165 and 166:
Figur 8.25. Snördekorerad mynnings
Page 168 and 169:
På Kallmossen (figur 8.24b, c) och
Page 170 and 171:
mer fragmentariska trattbägare som
Page 172 and 173:
Vrå I kärl i dagsläget inte är
Page 174 and 175:
hopning, som vid sidan av nämnda k
Page 176 and 177:
8.5 Vem offrade i kärret? Keramike
Page 178 and 179:
skärv-/slipnummer. Hantverket I li
Page 180 and 181:
Figur 8.39. Tunnslip av trattbägar
Page 182 and 183:
tidig bondestenålder. Något, som
Page 184 and 185:
Figur 8.45. Schematisk presentation
Page 186 and 187:
Figur 8.46. Modell av en hypotetisk
Page 188 and 189:
som en praktisk, funktionell prepar
Page 190 and 191:
från rutgrävning/sållning med, v
Page 192 and 193:
Bland trattbägarna från Skogsmoss
Page 194 and 195:
snördekor eller rader av enkla int
Page 196 and 197:
Stabiliteten och kontinuiteten i ut
Page 199 and 200:
9 Lokala, regionala och importerade
Page 201 and 202:
9 lo k A l A, r e g i o n A l A o c
Page 203 and 204:
Page 205 and 206:
Page 207 and 208:
Page 209 and 210:
Page 211 and 212:
Page 213 and 214:
Page 215 and 216:
Page 217 and 218:
Figur 9.16. Mångkantig stridsyxa a
Page 219 and 220:
Page 221 and 222:
Page 223 and 224:
Page 225 and 226:
Page 227 and 228:
Page 229 and 230:
Page 231 and 232:
Page 233 and 234:
Page 235 and 236:
Page 237 and 238:
Page 239 and 240:
Page 241 and 242:
10 Överregionala sociala sammanhan
Page 243 and 244:
10 öv e r r e g i o n A l A s o c
Page 245 and 246:
Figur 10.5. Trattbägare från Lets
Page 247 and 248:
Page 249 and 250:
Page 251 and 252:
Figur 10.15. Karta över de nordlig
Page 253 and 254:
Page 255 and 256:
Page 257 and 258:
Page 259 and 260:
Page 261 and 262:
Page 263 and 264:
Page 265 and 266:
Page 267 and 268:
Page 269 and 270:
Page 271 and 272:
Page 273 and 274:
11 Kultur, praktik och identitet un
Page 275 and 276:
11 ku lt u r, p r A k t i k o c H i
Page 277 and 278:
Page 279 and 280:
Page 281 and 282:
Figur 11.3. Exempel på trindyxor m
Page 283 and 284:
Figur 11.4. Fyrsidig helslipad meso
Page 285 and 286:
Page 287:
Page 290 and 291:
On all these places and routes, eac
Page 292 and 293:
ger repertoire that signalled the d
Page 294 and 295:
Andersen, S. H. 1975. Ringkloster,
Page 296 and 297:
Bentley, R. A., Price, T. D. & Step
Page 298 and 299:
Christensen, C. 1990. Stone Age Dug
Page 300 and 301:
Ekholm, G. 1918. Två nyupptäckta
Page 302 and 303:
Gidlöf, K., Hammarstrand Dehman, K
Page 304 and 305:
Hallgren, F. under arbete. Skifferk
Page 306 and 307:
Hjolman, B. 1964. Arkivhandling ang
Page 308 and 309:
Kaul, F. 1994. Ritualer med mennesk
Page 310 and 311:
Lannerbro, R. 1976. Stenålder och
Page 312 and 313:
Lindqvist, C. 2001. Nämforsen, Åd
Page 314 and 315:
Moore, J. H. 2001. Ethnogenetic pat
Page 316 and 317:
Passey B. H., Robinson T. F., Aylif
Page 318 and 319:
Richards, M. P., Price, T. D. & Koc
Page 320 and 321:
Skjølsvold, A. 1977. Slettabøbopl
Page 322 and 323:
Trigger, B. G. 1969. The Huron, far
Page 324:
Zimmermann, W. 1999. Why was Cattle
show all

Identitet i praktik - Identity in Practice

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?