Identitet i praktik - Identity in Practice
Identitet i praktik - Identity in Practice
Identitet i praktik - Identity in Practice
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
5 mä l A r dA l e n o c H Be r g s l A g e n s tidigneolitiskA t r At t Bäg A r k u lt u r<br />
resultat mellan matskorpa och sotbeläggn<strong>in</strong>g (Fischer &<br />
He<strong>in</strong>emeier 2003 s.458-459). Genom en vidare jämförelse<br />
mellan matskorpor och kontextdater<strong>in</strong>gar av andra<br />
material, visar de att detta problem kan spåras för flera<br />
matskorpedater<strong>in</strong>gar från Danmark och Skåne.<br />
Fischer & He<strong>in</strong>emeiers studie har mötts med skarp<br />
kritik av Hart & Lovis (2007a). Utifrån samma data men<br />
med ett annat angreppssätt menar Hart & Lovis att det<br />
<strong>in</strong>te föreligger några statistiskt säkerställda åldersskillnader<br />
mellan matskorpor och dater<strong>in</strong>gar på andra material<br />
från Åkonge. Sexton av de sjutton dater<strong>in</strong>garna<br />
på ben, träkol, makrofossil, matskorpor och sotbeläggn<strong>in</strong>gar<br />
från Åkonge är enligt Hart & Lovis statistiskt<br />
samtida med en viktad medelålder av 5131±12 BP. En<br />
enstaka matskorpa avviker mycket riktigt från de övriga<br />
dater<strong>in</strong>garna (5385±40 BP), denna betraktas som<br />
en statistisk avvikelse av Hart & Lovis som menar att<br />
det <strong>in</strong>te är klargjort om diskrepansen ska förklaras med<br />
färskvattens reservoareffekt, en mar<strong>in</strong> reservoareffekt,<br />
mätfel eller någon annan faktor. I en annan artikel har<br />
Hart & Lovis presenterat en utvärder<strong>in</strong>g av en lång serie<br />
matskorpedater<strong>in</strong>gar (N=116) från Nordamerika, en<br />
analys som visar att dater<strong>in</strong>gar av organiska beläggn<strong>in</strong>gar<br />
på keramik i dessa fall ger tillförlitliga resultat (Hart &<br />
Lovis 2007b).<br />
Även om det således förblir oklart i vilken mån matskorporna<br />
från Åkonge verkligen är påverkade av en<br />
sötvattens reservoareffekt så är det likväl klarlagt att<br />
akvatiska produkter kan vara behäftade med en reservoarålder.<br />
Fischer & He<strong>in</strong>emeier menar att betydande<br />
reservoaråldrar förekommer i sötvattenvattenfisk/matskorpor<br />
i alla områden med grundvattenförhållanden<br />
som motsvarar Själlands (hårt vatten rikt på lösta fossila<br />
karbonater), men de antyder också möjligheten att<br />
andra felkällor kan behäfta sötvattenfisk i områden med<br />
mjukt vatten (jfr. Lant<strong>in</strong>g & van der Plicht 1996, 1998).<br />
De områden av Mälardalen/Bergslagen som låg över<br />
havsytan under tidigneolitikum präglas i huvudsak av<br />
mjukt vatten, så det är dessa ”övriga felkällor” som är<br />
av särskilt <strong>in</strong>tresse vid en diskussion av reservoarålder i<br />
sötvattensfisk – och i förlängn<strong>in</strong>gen matskorpor – från<br />
Mälardalen/Bergslagens trattbägarkultur.<br />
Från svensk horisont har Olsson diskuterat en rad<br />
faktorer som kan ge upphov till en egenålder hos vattenlevande<br />
växter och bottensediment också i mjukvattensjöar,<br />
faktorer som bland annat <strong>in</strong>kluderar tillförsel av<br />
grundvatten som en längre tid varit skiljt från atmosfären<br />
och nedbrytn<strong>in</strong>g av gammalt organiskt material (Olsson<br />
1983, 1985, 1991, 1996). När det saknas aktuella<br />
mätn<strong>in</strong>gar av reservoarålder från en sjö föreslår hon att<br />
man för Sveriges del kan antaga att en reservoarålder<br />
på 300-400 år föreligger i sjösedimenten (Olsson 1991<br />
s.31). Problematiken har nyligen studerats <strong>in</strong>gående av<br />
Hedenström & Possnert (2001) i en jämförelse mellan<br />
dater<strong>in</strong>gar av bottensediment och terresta makrofossil<br />
från sjön Lilla Harsjön i östra Uppland. Studien gav vid<br />
hand att medan de mar<strong>in</strong>a lagren var behäftade med en<br />
avsevärd reservoarålder (c. 1000 år, i realiteten en komb<strong>in</strong>ation<br />
mellan reservoareffekten och kontam<strong>in</strong>ation av<br />
gamla omlagrade sediment), så avkl<strong>in</strong>gade reservoareffekten<br />
dramatiskt några hundra år efter sjöns isoler<strong>in</strong>g, för<br />
att sedan vara närmast omätbar (Hedenström & Possnert<br />
2001 s.1783). Det bör poängteras, att de aktuella studierna<br />
gäller dater<strong>in</strong>g av bottensediment och det är <strong>in</strong>te självklart<br />
att dessa resultat är relevanta för fiskar i samma sjöar.<br />
Hedenström & Possnerts resultat antyder likväl att det<br />
<strong>in</strong>te är självklart att sötvattensorganismer är behäftade<br />
med en reservoareffekt. Det vore önskvärt att i framtiden<br />
utföra studier av reservoaråldern hos fisk från sjöar<br />
i Mälardalen, i synnerhet från tidigneolitiska sjösystem<br />
belägna i anslutn<strong>in</strong>g till kända trattbägarboplatser.<br />
Vid en diskussion av matskorpedater<strong>in</strong>gar från Mälardalen/Bergslagens<br />
trattbägarkultur är frågan dels om<br />
dessa matskorpor <strong>in</strong>nehåller fisk eller andra akvatiska<br />
produkter, dels om det akvatiska <strong>in</strong>slaget i matskorporna<br />
i så fall är behäftat med en reservoarålder. Som nämnt<br />
ovan, föreslog Fischer & He<strong>in</strong>emeier att matskorpor<br />
med ett terrest <strong>in</strong>nehåll bör ha δ 13 C-värden kr<strong>in</strong>g -26‰,<br />
högre värden <strong>in</strong>dikerar ett mar<strong>in</strong>t <strong>in</strong>nehåll. Värden som<br />
understiger -26‰ med flera promille pekar enligt Fischer<br />
& He<strong>in</strong>emeier på ett <strong>in</strong>nehåll av färskvattensorganismer.<br />
I deras jämförande studie <strong>in</strong>går matskorpor från två trattbägarlokaler<br />
i Mälardalen/Bergslagen, Fågelbacken och<br />
Skogsmossen. Matskorporna från bägge dessa lokaler har<br />
δ 13 C-halt kr<strong>in</strong>g -26‰, alttså värden som Fischer & He<strong>in</strong>emeier<br />
antog prägla terrest föda. Detta föranleder dem<br />
dock <strong>in</strong>te att anta att det är ett terrest <strong>in</strong>nehåll i de aktuella<br />
matskorporna, istället antyder de att samma skenbart<br />
terresta värde kan erhållas genom en blandn<strong>in</strong>g av salt-<br />
och sötvattensorganismer (Fischer & He<strong>in</strong>emeier 2003<br />
s.462). [i not: Det ska påpekas att Fischer & He<strong>in</strong>emeier<br />
missuppfattat andelen ben från säl på Skogsmossen, de<br />
skriver att sälben utgör mer än 10% av däggdjursbenen,<br />
emellertid är den korrekta andelen knappt 4%. Troligen<br />
har författarna vilseletts av stapeldiagrammet i Hallgren<br />
et al. 1997 s.95 som <strong>in</strong>te <strong>in</strong>kluderade ben som bestämts<br />
som nöt/älg].<br />
Medan det är korrekt att en blandn<strong>in</strong>g av havs- och<br />
färskvattenorganismer i en matskorpa kan ge upphov till<br />
ett δ 13 C-värde på -26‰, så är det <strong>in</strong>korrekt att betrakta<br />
högre värden än -26‰ som <strong>in</strong>dikation på mar<strong>in</strong>t <strong>in</strong>nehåll<br />
och värden under -26‰ som <strong>in</strong>dikation på ett <strong>in</strong>nehåll av<br />
färskvattensprodukter. Dels f<strong>in</strong>ns det en stor variation i<br />
δ 13 C-halt mellan olika organismer i terresta, mar<strong>in</strong>a och<br />
färskvattensbiotoper, dels f<strong>in</strong>ns det en stor spännvidd<br />
i δ 13 C mellan olika vävnader <strong>in</strong>om samma organism.<br />
Halten δ 13 C i muskelvävnad från olika <strong>in</strong>sjögäddor kan<br />
till exempel variera mellan -35 till -22‰ (Beaudo<strong>in</strong> et<br />
85