Identitet i praktik - Identity in Practice

Recommendations

Info

hopning, som vid sidan av nämnda kragflaska, innehöll skärvor från sparsamt dekorerade trattbägare samt ben från bland annat nötboskap och får/get. En datering av ett ben av nötboskap från en intilliggande anläggning gav en ålder av 4955±45 BP (Ua-22408). På Skumparberget påträffades en bit av en kragflaska i ett stolphål som daterats till 5060±75 BP (Ua-15589, hasselnötskal). På Skogsmossen påträffades en större andel skärvor från en kragflaska i en härd, som utifrån en daterad matskorpa på en trattbägarskärva daterats till 4870±65 BP (Ua- 14833). Två strax intill belägna anläggningar, en härd och en kokgrop, har daterats till 4850±60 BP (Ua-10862, hasselnötskal) och 4795±75 BP (Ua-14835, Hordeum nudum). Dessa dateringar är i linje med de som numera anges för kragflaskornas introduktion i Danmark och Skåne (Liversage 1992 s.94-96, Lagergren-Olsson 2003 s.187, Gidlöf et al. 2006 s.53-55). Den äldre uppfattningen att kragflaskor enbart hör till en sen fas av TN är således inte korrekt. I Sydskandinavien betraktas ofta kragflaskor som gravkärl (Rudebeck & Ödman 2000 s.88, 92). Någon sådan koppling finns inte i Mälardalen/Bergslagen. Kragflaskfragment förekommer visserligen i några av gravanläggningarna på Fågelbacken, men är också vanliga i alla slags boplatskontexter och flera kragflaskor påträffades också i offerkärret på Skogsmossen. På Skumparberget noterades ett påfallande mönster där fragment av kragflaskor var rumsligt knutna till yxtillverkningsytorna. Det kan antyda att flaskorna är kopplade till vissa aktiviteter som har samband med yxtillverkning, eller associerade med en speciell social kategori (de som tillverkar yxor) (Apel et al. 1997 fig. 5). Överhuvud taget verkar kragflaskor betydligt vanligare inom Mälardalen/Bergslagen än i Sydskandinavien, detta har påpekats för till exempel Skumparberget och Skogsmossen (Apel et al. 1997, Hallgren et al 1997), men gäller även äldre undersökningar. Medan Florins identifiering av kragflaskor på Östra Vrå och Mogetorp (1958 s.82, 84) har ifrågasatts av Knöll (1981), så är det min bestämda uppfattning att Florin hade rätt, men också att dessa material innehåller många fler kragflaskfragment än vad Florin insåg (t.ex. Florin 1958 pl. XIV-XV). Samma sak kan sägas om Schnells undersökning på Malmahed norra, där många av de rikt dekorerade skärvorna kommer från kragflaskor (jfr. Olsson & Hulthén 1986 fig. 11). [Enligt Koch är kragflaskor vanligare på boplatser i Skandinavien än vad som framgår av det publicerade materialet: ”Faktisk er de nu heller 174 Fr e d r i k HAllgren ikke så sjældne på bopladser i Sydskandinavien, der er bare ikke fremlagt så mange av slagsen på en ordentlig måde. I mine mosefund var det påfaldende så ofte der var et sammenfald mellem fund af kraveflasker og moseskeletter – jeg tror simpelthen disse kar har været nogle, man har båret på sig – i hvert fald at nogle personer i samfundet har gjort det.” (Koch i brev 050802). Lerskivor förekommer på flertalet undersökta trattbägarlokaler i Mälardalen/Bergslagen. Lerskivor utgörs av runda, flata plattor av bränd lera, ibland med förtjockad rand (figur 8.33). Godset varierar en hel del mellan olika lerskivor, ibland har samma lera och magring som använts till trattbägare brukats, men det förekommer också lerskivor utan synlig magring och lerskivor med ovanligt mycket, eller ovanligt stora magringskorn (12 mm). Vanligen har lerskivorna en diameter kring 15 - 20 cm, men några miniatyrexemplar med en diameter av 2 – 6 cm förekommer också på Mogetorp, Smällan 2 och Kallmossen (Florin 1958 pl. IX, Olsson manuskript). Miniatyrskivorna har motsvarigheter i fynd från Nørre Sandegård, Bornholm (Becker 1990 s.42-43, 162) och några andra platser i Sydskandinavien (Davidsen 1974 s.20-22). Lerskivornas kant har ofta dekor i form av fingerintryck, pinnstick eller hack, ovan och undersidorna är vanligen odekorerade. Några exemplar har dock dekor på ovansidan i form av dragna linjer (Smällan 2), koncentriska snörintryck (Skumparberget, Stenstorp) och korta streck (Skogsmossen). Lerskivorna har tidigare tolkats som lock eller bakplattor (Davidsen 1974). Hulthén har genom termisk analys visat att de större skivorna har upphettats upprepade gånger. Frånvaron av organiska beläggningar på lerskivorna talar mot att de använts som bakplattor. En mer trolig tolkning är därför att de upphettats för att användas som värmekällor, till exempel sängvärmare (Hulthén 1977 s.117, Hulthén 1981). En sådan användning kan knappast gälla miniatyrskivorna. Tänkbart är att se dessa som representationer av de stora skivorna, miniatyrer som anspelat på de användningsområden de stora skivorna haft utan att för den skull ha använts på detta sätt. Lerskivor förekommer i 14 C-daterade anläggningar på Fågelbacken (5070±80, 4995±85 BP) och Skogsmossen (4735±75 BP), lerskivor förekommer också på tre av lokalerna med kortare användningstid Smällan 2 (5130±100 – 5045±100 BP), Tjugestatorp (5050±90 – 4865±55 BP) och Kallmossen (5025±60 – 4795±75 BP) (jfr. kapitel 5.1).
8 en A n n o r l u n dA t r At t Bäg A r k e r A m i k? tr At t Bäg A r e, k r A g F l A s k o r o c H l e r s k i v o r Figur 8.33. Fragment av lerskivor från Skogsmossen (a-e), Skumparberget (f), Fågelbacken (g), och Kallmossen (h). Teckningar av Gunlög Graner, Jonas Wikborg och Jan Jäger. Skala 1:2. i mä l A r dA l e n o c H Be r g s l A g e n Figure 8.33. Fragments of clay disks from Skogsmossen (a-e), Skumparberget (f), Fågelbacken (g), and Kallmossen (h). Drawings by Gunlög Graner, Jonas Wikborg and Jan Jäger. Scale 1:2. 175
Page 1 and 2:
Identitet i praktik Lokala, regiona
Page 3:
“A m i c u lt u r A y A l m ov i
Page 6 and 7:
8 En annorlunda trattbägarkeramik?
Page 8 and 9:
miljödeterminister var lika välko
Page 10 and 11:
10 Myggor svärmar kring vår bil p
Page 13 and 14:
1 Inledning ”Lost the culture, th
Page 15 and 16:
Att man i enlighet med Sandra Hardi
Page 17 and 18:
2 Kultur, praktik och identitet I i
Page 19 and 20:
att hans starka ställningstagande
Page 21 and 22:
exemplifierar bland annat med Ralph
Page 23 and 24:
...those elements of culture which
Page 25 and 26:
more than a mere biological given.
Page 27 and 28:
emergence of tribe as a primary fun
Page 29 and 30:
tur, så leder förändringar till
Page 31 and 32:
lärande inom ramen för det social
Page 33 and 34:
discipliner - Linton var kulturantr
Page 35 and 36:
that constitute our community. Our
Page 37 and 38:
Social interaction between agents o
Page 39 and 40:
Så som diskuterades i kapitel 2.7
Page 41:
practice som ingår i en konstellat
Page 44 and 45:
44 They liked to see lands; timidit
Page 46 and 47:
sten för tillverkning av stridsklu
Page 48 and 49:
kapitel 2.8 snuddade jag vid ett an
Page 50 and 51:
50 ...the chant-owner name places f
Page 52 and 53:
Figur 3.4. 14C-dateringar av skidor
Page 54 and 55:
54 Figur 3.6. Neolitiskt träförem
Page 57 and 58:
4 Den äldsta keramiken runt Öster
Page 59 and 60:
Figur 4.2. Åland under stenåldern
Page 61 and 62:
4 de n ä l d s t A k e r A m i k e
Page 63 and 64:
soderna med markant inflöde av sal
Page 65 and 66:
I Estland, Lettland, Litauen och de
Page 67 and 68:
41 kan hänföras till äldre bandk
Page 69 and 70:
Figur 4.15. Jämförelse mellan ert
Page 71 and 72:
5 Mälardalen och Bergslagens tidig
Page 73 and 74:
5 mä l A r dA l e n o c H Be r g s
Page 75 and 76:
Figur 5.3. Trattbägarlokaler i nor
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
Page 89:
Page 92 and 93:
i en framtida publikation som redog
Page 94 and 95:
94 Figur 6.1. Jordartskartor från
Page 96 and 97:
Figur 6.3. Lerklining med avtryck a
Page 98 and 99:
Figur 6.5. Spridningen av malstensu
Page 100 and 101:
mer jag att utförligt beskriva sp
Page 102 and 103:
Figur 6.8. Gravanläggningar på tr
Page 104 and 105:
Figur 6.13. Trattbägare som påtr
Page 106 and 107:
gaste gruppen av tidigneolitiska ku
Page 108 and 109:
Figur 6.16. Fynd från den timmerby
Page 110 and 111:
med ramverk av sten, till exempel d
Page 112 and 113:
uppfattas som boplatsaktiviteter sp
Page 115 and 116:
7 Näringsekonomi som kulturell pra
Page 117 and 118:
7 nä r i n g s e k o n o m i s o m
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124: 7 nä r i n g s e k o n o m i s o m
Page 133: 7 nä r i n g s e k o n o m i s o m
Page 136 and 137: ett något grövre gods och sparsam
Page 138 and 139: Figur 8.3. Trattbägare från Hjulb
Page 140 and 141: möjligt, fortsatt datera dekorerad
Page 142: Figur 8.5. Direkt daterade krukskä
Page 145 and 146: Figur 8.7. Direkt daterade krukskä
Page 147 and 148: Figur 8.8. Direkt daterade krukskä
Page 149 and 150: Figur 8.10. Direkt daterade dekorer
Page 151 and 152: 8 en A n n o r l u n dA t r At t B
Page 161 and 162: Figur 8.21. Kärlprofiler av trattb
Page 165 and 166: Figur 8.25. Snördekorerad mynnings
Page 168 and 169: På Kallmossen (figur 8.24b, c) och
Page 170 and 171: mer fragmentariska trattbägare som
Page 172 and 173: Vrå I kärl i dagsläget inte är
Page 176 and 177: 8.5 Vem offrade i kärret? Keramike
Page 178 and 179: skärv-/slipnummer. Hantverket I li
Page 180 and 181: Figur 8.39. Tunnslip av trattbägar
Page 182 and 183: tidig bondestenålder. Något, som
Page 184 and 185: Figur 8.45. Schematisk presentation
Page 186 and 187: Figur 8.46. Modell av en hypotetisk
Page 188 and 189: som en praktisk, funktionell prepar
Page 190 and 191: från rutgrävning/sållning med, v
Page 192 and 193: Bland trattbägarna från Skogsmoss
Page 194 and 195: snördekor eller rader av enkla int
Page 196 and 197: Stabiliteten och kontinuiteten i ut
Page 199 and 200: 9 Lokala, regionala och importerade
Page 201 and 202: 9 lo k A l A, r e g i o n A l A o c
Page 217 and 218: Figur 9.16. Mångkantig stridsyxa a
Page 225 and 226:
9 lo k A l A, r e g i o n A l A o c
Page 227 and 228:
Page 229 and 230:
Page 231 and 232:
Page 233 and 234:
Page 235 and 236:
Page 237 and 238:
Page 239 and 240:
Page 241 and 242:
10 Överregionala sociala sammanhan
Page 243 and 244:
10 öv e r r e g i o n A l A s o c
Page 245 and 246:
Figur 10.5. Trattbägare från Lets
Page 247 and 248:
Page 249 and 250:
Page 251 and 252:
Figur 10.15. Karta över de nordlig
Page 253 and 254:
Page 255 and 256:
Page 257 and 258:
Page 259 and 260:
Page 261 and 262:
Page 263 and 264:
Page 265 and 266:
Page 267 and 268:
Page 269 and 270:
Page 271 and 272:
Page 273 and 274:
11 Kultur, praktik och identitet un
Page 275 and 276:
11 ku lt u r, p r A k t i k o c H i
Page 277 and 278:
Page 279 and 280:
Page 281 and 282:
Figur 11.3. Exempel på trindyxor m
Page 283 and 284:
Figur 11.4. Fyrsidig helslipad meso
Page 285 and 286:
Page 287:
Page 290 and 291:
On all these places and routes, eac
Page 292 and 293:
ger repertoire that signalled the d
Page 294 and 295:
Andersen, S. H. 1975. Ringkloster,
Page 296 and 297:
Bentley, R. A., Price, T. D. & Step
Page 298 and 299:
Christensen, C. 1990. Stone Age Dug
Page 300 and 301:
Ekholm, G. 1918. Två nyupptäckta
Page 302 and 303:
Gidlöf, K., Hammarstrand Dehman, K
Page 304 and 305:
Hallgren, F. under arbete. Skifferk
Page 306 and 307:
Hjolman, B. 1964. Arkivhandling ang
Page 308 and 309:
Kaul, F. 1994. Ritualer med mennesk
Page 310 and 311:
Lannerbro, R. 1976. Stenålder och
Page 312 and 313:
Lindqvist, C. 2001. Nämforsen, Åd
Page 314 and 315:
Moore, J. H. 2001. Ethnogenetic pat
Page 316 and 317:
Passey B. H., Robinson T. F., Aylif
Page 318 and 319:
Richards, M. P., Price, T. D. & Koc
Page 320 and 321:
Skjølsvold, A. 1977. Slettabøbopl
Page 322 and 323:
Trigger, B. G. 1969. The Huron, far
Page 324:
Zimmermann, W. 1999. Why was Cattle
show all

Identitet i praktik - Identity in Practice

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?