Identitet i praktik - Identity in Practice

7 Näringsekonomi som kulturell praktik inom
Mälardalen och Bergslagens trattbägarkultur
Föreliggande kapitel behandlar arkeologiska data som
belyser näringsekonomiska aktiviteter inom Mälardalen/
Bergslagens trattbägarkultur. Mitt syfte med detta är inte
först och främst att belysa näringsintag eller diet, utan näringsekonomiska
aktiviteter som kulturell praktik. Medan
frågor kring vad människor ätit är av stort intresse i sig,
så är det också ett svårt ämne att närma sig utan stöd från
dietstudier av mänskliga kvarlevor, något som saknas
från Mälardalen/Bergslagens tidigneolitikum. Snarare
vill jag således granska vilka näringsekonomiska aktiviteter
som kan spåras i det arkeologiska materialet. Även
om det är svårt att belägga om odlad säd spelat en stor
eller liten roll som föda, så kan man likväl diskutera de
aktiviteter och handlingar som varit förknippade med
odlingen, som att röja skog för åkermark, att så och
skörda, att mala säden till mjöl, osv. Alla dessa aktiviteter
kan betraktas som exempel på kulturell praktik.
Många moment av denna praktik har utförts i arbetslag
av grupper av människor som genom att deltaga i gemensamma
handlingar tillsammans bildat communities of
practice (jfr. kapitel 2.6). Näringsekonomi som kulturell
praktik, utförd som gemensam aktivitet i specifika sociala
sammanhang, är därmed också en identitetskapande
verksamhet (kapitel 2.7). Jag inleder diskussionen med att
referera hur tidigare forskning sett på näringsekonomi
inom Mälardalen/Bergslagens trattbägarkultur, för att
sedan i kapitel 7.1 och 7.2 sammanfatta det nuvarande
kunskapsläget med utgångspunkt i arkeologiska material
som makrofossil och djurben.
Redan när de första trattbägarboplatserna upptäcktes
i Mälardalen på 1930-talet så noterades rikligt med avtryck
av odlade växter i keramiken (Florin 1938, 1958).
Materialet skiljde sig därmed från den tidigare kända
mellanneolitiska bebyggelsen i Mälardalen, vars lokaler
främst präglades av ben från säl, fisk och älg och där
avtryck av sädeskorn var jämförelsevis ovanliga. Även
om Florin sålunda kallade trattbägarboplatserna för
”jordbrukarboplatser” (1938 s.15ff) och vråkulturen för
en ”åkerbrukskultur” (1958 s.143ff), så betonade han
även jakten och fiskets betydelse: ”En talrik skärgårdsbefolkning
har tydligen levat som bönder men samtidigt
som jägare och fiskare...” (Florin & Schnell 1950 s.20).
Visserligen saknades bevarade ben från fisk och jaktvilt,
men då Florin först tolkade boplatserna som belägna vid
havsstränder, sågs det topografiska läget som en indikation
på att fisket spelat en viktig roll (Florin & Schnell
1950 s.18).
Det bör här påpekas att Florin initialt missbedömde
den tidigneolitiska havsstrandens läge. I de tidiga skrifterna
uppfattade han Östra Vrå (52 – 49,5 möh) och
Mogetorp (53 – 45 möh) som direkt strandbundna
(Florin 1938 s.41). I monografin från 1958 korrigerar
han sin bedömning av havsstranden: ”Först sjöar på
35-m nivån (Kolsnaren, Viren) ha med säkerhet varit
öppna havsvikar, då den tidigneolitiska bondekulturen
gjort sitt inträde i landskapet.” (Florin 1958 s.102). En
bidragande orsak till hans förändrade syn var troligen
utgrävningen av Sköttedal, Trosa-Vagnhärad sn, i östra
Södermanland 1945, där trattbägarfynden (skärvor av
trattbägare och kragflaskor) förekom på nivåer ner till
33 möh (Florin 1945, Åkerlund 1996b, Hallgren et al.
2004 s.12-13). Vid en havsnivå på c. 35 möh låg Mogetorp
och Östra Vrå omkring en kilometer från havet.
Även om boplatserna således inte var strandbundna,
betonade ändå Florin den relativa närheten till havet
och att boplatsernas omland kan karaktäriseras som en
skärgårdsmiljö (Florin 1958 s.146). Samtidigt underströk
han också skillnaden mot de mesolitiska fångstboplatserna
vilka genomgående var direkt strandbundna
(Florin 1958 s.104).
En topografisk faktor som är gemensam för alla de
trattbägarboplatser som Florin hittade i Södermanland,
och som även gäller de trattbägarlokaler Bagge vid
samma tid påträffade i Närke och Uppland, var att de
var belägna på sandmarker i anslutning till rullstensåsar.
Florin tolkade boplatsernas lokalisering som avhängigt
den jordmån som präglade skogarna på åsarna under
tidigneolitikum och den typ av jordbruk som bedrevs.
115