Identitet i praktik - Identity in Practice
Identitet i praktik - Identity in Practice
Identitet i praktik - Identity in Practice
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
8 en A n n o r l u n dA t r At t Bäg A r k e r A m i k? tr At t Bäg A r e, k r A g F l A s k o r o c H l e r s k i v o r<br />
men Kochs tydliga def<strong>in</strong>itioner och rediga genomgång<br />
av daterande kontexter gör att tolkn<strong>in</strong>gen har vunnit<br />
avsevärt i trovärdighet. En viktig nyhet i Kochs system<br />
är urskiljandet av Typ 0 trattbägare som kännetecknar de<br />
äldsta trattbägarfaserna på de danska lokaler som uppvisar<br />
fynd från övergången mellan senmesolitikum och<br />
tidigneolitikum, till exempel Bjørnsholm, Norsm<strong>in</strong>de<br />
och Åkonge (Koch 1998 s. 81-86, jfr. Andersen 1991,<br />
1993, Fischer 1993, Stafford 1999). Detta är viktigt <strong>in</strong>te<br />
m<strong>in</strong>st därför att dessa kärl tidigare har uppfattats som<br />
oxiebägare (t.ex. Kihlstedt et al. 1997 s. 94), något som<br />
förvirrat diskussionen om det kronologiska förhållandet<br />
mellan oxie-, svalekl<strong>in</strong>t- och voll<strong>in</strong>g-gruppen.<br />
Kochs kronologiska modell har ifrågasatts av Fischer,<br />
som pekar på metodiska problem kr<strong>in</strong>g de 14 C-dater<strong>in</strong>gar<br />
som ligger till grund för modellen (Fischer 2002 s.357-<br />
361). Dels påtalar Fischer att tidigt utförda 14 C-dater<strong>in</strong>gar<br />
har genomgått en otillräcklig kemisk förbehandl<strong>in</strong>g<br />
varför resultaten är otillförlitliga, dels påpekar han att<br />
matskorpedater<strong>in</strong>gar kan ge felaktiga resultat om matskorporna<br />
<strong>in</strong>nehåller sötvattenfisk behäftad med en<br />
reservoarålder och slutligen menar han att en rad koldater<strong>in</strong>gar<br />
från främst långhögar kommer från kol med<br />
avsevärd egenålder (Fischer 2002, Fischer & He<strong>in</strong>emeier<br />
2003, jfr. kapitel 5.1). De dater<strong>in</strong>gar som kvarstår efter<br />
denna kritiska granskn<strong>in</strong>g visar enligt Fischer att typerna<br />
I, II och III i hög grad bildar en kronologisk sekvens<br />
(Fischer 2002 s.360).<br />
Fischers diskussion av felkällor kr<strong>in</strong>g 14 C-dater<strong>in</strong>g<br />
är viktig, men hans slutsats tycks präglad av en önskan<br />
att återupprätta det gamla kronologiska systemet.<br />
Fischer bortser således från data som talar emot hans tes,<br />
både vissa tidiga dater<strong>in</strong>gar av typ II och III kontexter<br />
och sena dater<strong>in</strong>gar av typ I kontexter. Medan Fischer<br />
till exempel accepterar dater<strong>in</strong>gar associerade med typ<br />
0 kärl på Bjørnsholm, Jylland, bortser han utan argumentation<br />
från dater<strong>in</strong>gar associerade med typ III kärl<br />
på samma lokal (Fischer 2002 s.358-359, jfr. Andersen<br />
1993 s.86-87, Andersen & Johansen 1992 s.52-53, Koch<br />
1998 s.183). Typ III kärlen är (i enlighet med Kochs<br />
kronologiska schema) yngre än typ 0 kärlen, men likväl<br />
associerade med 14 C-dater<strong>in</strong>gar kr<strong>in</strong>g 4000-3800 f.Kr<br />
(Andersen 1993 s.86). I diskussionen av typ I kontexter<br />
omnämner Fischer Sigersted grube A som ett slutet<br />
fynd (Fischer 2002 s.360, jfr. P. O. Nielsen 1985), men<br />
kommenterar <strong>in</strong>te de sena 14 C-dater<strong>in</strong>gar Koch presenterat<br />
från denna kontext (Koch 1998 s.86-87). Resultaten<br />
av de aktuella dater<strong>in</strong>garna var 4790±70 (äppelkärna),<br />
4780±70 (hordeum), 4600±100 BP (träkol) [det föreligger<br />
ett tryckfel i Kochs återgivn<strong>in</strong>g av den första av<br />
dessa tre dater<strong>in</strong>gar, den korrekta åldern är 4790±70 BP<br />
(P. O. Nielsen i brev 050619)]. Utgrävaren P. O. Nielsen<br />
är skeptisk till resultatet av analysen och framhåller att<br />
de aktuella dater<strong>in</strong>garna hör till de första som utfördes<br />
i mä l A r dA l e n o c H Be r g s l A g e n<br />
vid laboratoriet i Tucson, Arizona (P. O. Nielsen i brev<br />
050619). Mot detta kan <strong>in</strong>vändas att den kemiska förbehandl<strong>in</strong>gen<br />
av provmaterial som träkol och förkolnade<br />
växtdelar bör ha varit en väletablerad rut<strong>in</strong> vid mitten<br />
av 1980-talet, varför jag är benägen att se dater<strong>in</strong>garna<br />
som tillförlitliga. I ljuset av detta f<strong>in</strong>ner jag att Kochs kronologiska<br />
modell, där typ I, II och III ses som samtida,<br />
har bättre stöd i det arkeologiska materialet än Fischers<br />
modell av en kronologisk följd.<br />
Kochs formanalys är endast tillämpbar när kärlets<br />
höjd är känd, eftersom de analyserade kärlen skalas om<br />
till en gemensam höjd. Från Mälardalen och Bergslagen<br />
f<strong>in</strong>ns <strong>in</strong>gen helt rekonstruerad trattbägare, varför detta<br />
tillvägagångssätt ej är tillämpbart. Emellertid har Kochs<br />
studie visat att trattbägare har ett tämligen konstant förhållande<br />
mellan höjd och mynn<strong>in</strong>gsbredd (Koch 1998<br />
s.66, 116). Utifrån denna observation föddes tanken att<br />
jämföra trattbägare, genom att skala om dem i förhållande<br />
till mynn<strong>in</strong>gsbredd istället för höjd, något som<br />
medger att även fragmentariskt bevarade krukor går att<br />
jämföra.<br />
Kochs arbetssätt har varit att upprätta kärlformsprofilen<br />
genom att mäta ett antal geometriskt def<strong>in</strong>ierade<br />
punkter i relation till krukans rotationsaxel, resultatet<br />
blir en stiliserad kärlprofil (Koch 1998 s.66ff, jfr. Nordström<br />
1972 s.68-74, pl. 7-22). Då även def<strong>in</strong>itionen av<br />
dessa punkter är beroende av att kärlen är välbevarade,<br />
har ett förenklat tillvägagångssätt använts i föreliggande<br />
studie. Som utgångspunkt har rekonstruktionsteckn<strong>in</strong>gar<br />
av krukor använts, vilka har skalats om till samma mynn<strong>in</strong>gsdiameter<br />
(20 cm) med hjälp av ett bildbehandl<strong>in</strong>gsprogram,<br />
varpå kärlprofilen har digitaliserats <strong>in</strong> med hjälp<br />
av ett CAD-program. Detta tillvägagångssätt är ej jämförbart<br />
med Kochs förfarande vad gäller noggrannhet,<br />
men tjänar sitt syfte. En skillnad föreligger också så till<br />
vida att den erhållna kärlprofilen är mer lik kärlet ifråga<br />
vad gäller kurvatur, medan profilen baserad på mätpunkter<br />
blir kantigt stiliserad.<br />
För att utvärdera om en standardiser<strong>in</strong>g baserad på<br />
mynn<strong>in</strong>gsdiameter fungerar, upprättades kärlprofiler av<br />
trattbägare som Koch anger som typexempel för s<strong>in</strong>a<br />
fem tidigneolitiska typer, profiler som baserades på<br />
Kochs rekonstruktionsteckn<strong>in</strong>gar av de aktuella kärlen.<br />
Kärlprofilerna sammanställdes i diagram, som sedan<br />
jämfördes med Kochs ursprungliga diagram (figur 8.19)<br />
(Koch 1998 s.71-72). M<strong>in</strong> bedömn<strong>in</strong>g är, att även den<br />
förenklade metoden fångar upp de skillnader som f<strong>in</strong>ns<br />
mellan olika typer och att en grupper<strong>in</strong>g av desamma<br />
skulle ge samma resultat som Kochs förfarande (figur<br />
8.20). Diagrammen för typ III och typ IV är visserligen<br />
likartade, men det är också diagrammen av samma typer i<br />
Kochs publikation (Koch 1998 fig. 31-32), en likhet som<br />
också framgår i den multivariata analys som Koch låtit<br />
utföra (Koch 1998 fig. 44). Skillnaden mellan dessa två<br />
157