Identitet i praktik - Identity in Practice

skärv-/slipnummer.
8 en A n n o r l u n dA t r At t Bäg A r k e r A m i k? tr At t Bäg A r e, k r A g F l A s k o r o c H l e r s k i v o r
SAMMANFATTNING
Något om lertäkter
På grund av praktiska hinder kunde en planerad lerkartering
i området kring Skogsmossen ej genomföras.
Man kan dock utgå ifrån att lokala leror för boplatsens
behov av råmaterial till kärlframställning och husbygge
fanns tillgängliga. Klumpar av klinelera i fyndmaterialet
visar att lera av rätt typ, d.v.s. kalkhaltig finlera, var
tillgänglig för klining av husväggar, tätning av kransen
runt härden etc.
Även i fyndmaterialet från kärret fanns rikligt med
bränd lera. Leran var kalkfri, sorterad, järnrik med mycket
fin struktur (slip 22). Den innehöll sliror av järnhydroxid.
Analys visar mycket god överensstämmelse med
den keramiska godsleran (figur 8.38). Denna lera hade
även utnyttjats för klining av väggar. Uppförandet av en
byggnadskonstruktion i offerkärret hade sannolikt samband
med de religiösa ceremonier kring denna kultplats.
Kanske ansågs den ”vanliga” klineleran inte god nog för
ett sådant ändamål.
Det är ett rimligt antagande att en betydande täkt
med god keramiklera fanns inom räckhåll från boplatsen.
Tillgången på en sådan utgjorde en värdefull resurs, som
i mä l A r dA l e n o c H Be r g s l A g e n
SKÄRVIDENTIF. LERA MAGRING NOTES
fyndnummer
fyndplats
U-teknik, N-teknik
sorterad / osorterad (s/o)
grov / fin
silt
sand
järnhydroxid
järnoxihydroxcidanhop.
glimmer
kalcium karbonat
1 H 2:B Hj U s m • - + x • x Z x* 15 5 x *vitt. Hom.-
2 H 2:B Hj N s f ++ x + - x Z M Di x* 10 2 x *vitt. Hom.-
3 H 2:A Hj U s m - + x • Z M x* 10 4 x *vitt. Hom.-
4 H 2:C Hj N s f • + x • Z M x* 1k 16 4 x *vitt. M,Z,Bi
5 H 2:C Hj N s f - + x • Z M x* 9 4 *vitt.
6 H 1:A Hj N s f - + x - x Z x* 20 4 x *vitt. med Bi,Z
7 H 1:A Hj N s f • + x • Z M x* 2k 8 3 x *vitt. med Bi+
8 H 1:B Hj N s f + x + Bi Mu x* 1k 15 3 x+ *vitt. Avvik.gods
9 H 1:B Hj N s f - ++ x + Z M x* 17 7 x *vitt.med M , Z
10 V V N s f • ++ x • x Z M * 1k 8 4 x *gnejs. Vitt.
18 S 133 S.b N s m • ++ + x M- x* 1k 25 7 *ovitt. Q ond.ut.
19 S 1099 S.b N s m • - ++ x • x M, Z x* 10 6 * M+-Z-Bi-Di
20 S 579 S.b N s f ++ • Di x* 10 5 * Bi,M,K, vitt.
Tabell XII. Resultat av mikroskopering av tunnslip av keramik från
Hjulberga, Eker sn, Vallby, Kil sn, och Skumparberget, Glanshammar
sn, Närke, i parallellt och polariserat ljus med förstoringar mellan
25 och 600 X. Symboler: x = förekomst, • = måttlig förekomst, - =
sparsam förekomst, + = riklig förekomst, * = hänvisar till kolumnen
”Notes”. Förkortningar: k = korn, omv = omvandlad, ond.ut.=
ondulös utsläckning. vitt. =vittrad. Mineral: Bi = biotit, Di = diopsid,
K = klorit, M = malm, Mu = muskovit, Z = zirkon. Bergart: Sst =
sandsten.
växtmaterial
övriga observerade
mineral
granitisk bergart
Sst el. kvartsit
andel, vol%
max.kornstorlek [mm]
sliror
Table XII. Results of microscopy of thin sections of pottery from
Hjulberga, Eker parish, Vallby, Kil parish and Skumparberget, Glanshammar
parish, Närke, in parallel and polarized light at magnifications
of 25 to 600 X. B = settlement, M = fen. Symbols: x =
occurrence, • =medial occurrence, - = sparse occurrence,
+ = abundant occurrence, * = refer to NOTES.
Abbreviations: omv = k = grain transformed, ond.ut. = undulatory
extinction, vitt = weathered. Minerals: Bi = biotite, Di = diopside,
K = chlorite, M = ore, Mu = muscovite, Z = zircon. Rock: Sst =
sandstone.
utnyttjades så länge det rätta råmaterialet var för handen.
En ”rik” lertäkt kunde exploateras i flera generationer.
Merendels är lersedimenten stratifierade i skiktade
lager med större eller mindre andel grovfraktioner. Med
hjälp av godslerorna i de 14 C-daterade kärlen har en modell
av en sådan möjlig lertäkt konstruerats (figur 8.46).
Lagerföljden i täkten visar en vanligt förekommande
variation inom en sedimentsekvens. Den framhäver
också sambandet mellan kärlproduktion och den aktuella
utvinningsnivån i täkten, där råmaterialet hämtades.
Vid förändringar i råmaterialsammansättningen, såsom
exempelvis silthalten i ett lager, ställdes stora krav på
hantverkskunnandet inklusive förmågan att förstå och
hantera de nya förutsättningarna, som orsakats av utgångsmaterialet.
Det gällde att balansera silthalten genom
motsvarande förändringar av magringsmaterialet.
Sådan anpassning framträder i keramikgodset, varför det
kan fastslås, att man inom hantverket på Skogsmossenboplatsen
bemästrat ifrågavarande problematik (tabell
XI).
Det finns analoga exempel från vår egen senare historia
före automationen, då det exempelvis fanns ett
betydande antal mindre tegelbruk till exempel i Skåne.
185