Identitet i praktik - Identity in Practice
Identitet i praktik - Identity in Practice
Identitet i praktik - Identity in Practice
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
9 lo k A l A, r e g i o n A l A o c H i m p o r t e r A d e s t e n r e d s k A p i n o m mä l A r dA l e n o c H Be r g s l A g e n s<br />
9.1.3 Mångkantiga stridsyxor<br />
Den mångkantiga stridsyxan är ett återkommande <strong>in</strong>slag<br />
i fynd<strong>in</strong>ventariet från många av Mälardalen/Bergslagens<br />
trattbägarboplatser. Fragmentariska exemplar föreligger<br />
till exempel från Skogsmossen och Skumparberget, lokaler<br />
som i föregående avsnitt diskuterats som exempel<br />
på platser med ett lokalt keramikhantverk (kapitel 8.6),<br />
en lokal tillverkn<strong>in</strong>g av tunnackiga porfyrityxor för regional<br />
redistribution (kapitel 9.1.1) och, åtm<strong>in</strong>stone för<br />
Skogsmossens del, en lokal tillverkn<strong>in</strong>g och användn<strong>in</strong>g<br />
av malstenar (kapitel 9.1.2). I föreliggande avsnitt ska de<br />
mångkantiga stridsyxorna tas upp som exempel på en<br />
föremålsform, som representerar en regional snarare än<br />
en lokal hantverkstradition.<br />
Det noterades tidigt att mångkantiga stridsyxor uppvisar<br />
regionala särdrag i design och att mångkantsyxorna<br />
i Sverige och Norge stilistiskt skiljer sig från motsvarande<br />
yxor i Danmark/Skåne (Montelius 1893 s.229, 1917 [I:2]<br />
s.15, Åberg 1915 s.43, 1935 s.337, 1937 s.58-59, Gjess<strong>in</strong>g<br />
1945 s.375-381, H<strong>in</strong>sch 1955 s.42). Gjess<strong>in</strong>g myntade<br />
begreppen “svensk-norsk” och “dansk-skånsk” som<br />
beteckn<strong>in</strong>g på de regionala typer som kännetecknade<br />
respektive region (Gjess<strong>in</strong>g 1945 s.377), medan H<strong>in</strong>sch<br />
använde de något otympligare begreppen “den v<strong>in</strong>kelbøyde,<br />
østskand<strong>in</strong>aviske typen” och“den nærstående,<br />
rette typen”, i motsats till “den dansk-skånske” eller<br />
“sørskand<strong>in</strong>aviske” typen (H<strong>in</strong>sch 1955 s.42). Intrycket<br />
av regionspecifika varianter av stridsyxor har bekräftats<br />
genom Milan Zápotockýs (1992) stora studie av mångkantiga<br />
stridsyxor (eller hammaryxor, som de benämns<br />
i tyskspråkig litteratur) från Central- och Nordeuropa<br />
(se vidare nedan).<br />
Stridsyxorna från Skogsmossen och Skumparberget<br />
är på grund av sitt fragmentariska tillstånd svåra att typbestämma<br />
och som enstaka fynd utgör de i alla händelser<br />
<strong>in</strong>get underlag för en diskussion av hantverkstraditioner<br />
i tid och rum. M<strong>in</strong> behandl<strong>in</strong>g av mångkantiga stridsyxor<br />
kommer därför att ha ett annat upplägg än föregående<br />
avsnitt och jag <strong>in</strong>kluderar såväl lösfynd som fynd från<br />
arkeologiska undersökn<strong>in</strong>gar från södra och mellersta<br />
Skand<strong>in</strong>avien. Jag har gått igenom saml<strong>in</strong>garna vid Statens<br />
Historiska Museum (SHM), samt några regionmuseer<br />
i Mälardalen/Bergslagen (Uppsala, Gävle, Västerås,<br />
Örebro, Nyköp<strong>in</strong>g). Vid SHM har jag granskat lösfynd<br />
från hela Sverige samt boplatsfynd från i första hand<br />
Mälardalen. Jag har även sökt i ”katalogen över främmande<br />
saml<strong>in</strong>gar” på SHM. Vid m<strong>in</strong> genomgång har 230<br />
yxor registrerats och klassificerats, hälften av dessa <strong>in</strong>går<br />
i Zápotockýs katalog över norra Europas mångkantiga<br />
stridsyxor, från vilken jag även hämtat kompletterande<br />
<strong>in</strong>formation om stridsyxor som förvaras på museer i<br />
Malmö, Lund, Göteborg och Danmark.<br />
t r At t Bäg A r k u lt u r<br />
Diskussionen är baserad på Zápotockýs mycket omfattande<br />
katalog (Zápotocký 1992). Zápotocký delar <strong>in</strong><br />
yxorna i två huvudgrupper, flacka (F) och knoppförsedda<br />
(K), vilka i s<strong>in</strong> tur fördelar sig på fyra respektive åtta<br />
typer. Sex typer av mångkantiga stridsyxor förekommer<br />
så gott som uteslutande i Norden (Danmark, södra<br />
Sverige, södra Norge) och benämns av Zápotocký som<br />
nordiska typer. Huvuddelen av de yxor som avsågs med<br />
begreppet svensk-norska (eller östskand<strong>in</strong>aviska) mångkantiga<br />
stridsyxor motsvaras i Zápotockýs typ<strong>in</strong>deln<strong>in</strong>g<br />
av typerna KIII och KV (figur 9.15 och 9.16). Bägge<br />
varianterna är knoppförsedda och har U- eller V-formade<br />
rännor som löper längs yxkroppens ovan- och undersida<br />
(bredsidan). KIII yxorna är vanligen lätt böjda, smalsidorna<br />
har ett rombiskt eller spetsovalt tvärsnitt, och de<br />
har en accentuerad knopp (figur 9.15). KV yxorna är<br />
mer eller m<strong>in</strong>dre raka, smalsidorna har ett ovalt tvärsnitt<br />
och de har en m<strong>in</strong>dre accentuerad knopp (figur 9.16).<br />
H<strong>in</strong>sch <strong>in</strong>kluderade också knopplösa yxor med djupa<br />
rännor i s<strong>in</strong> kategori raka östskand<strong>in</strong>aviska yxor. Dessa<br />
<strong>in</strong>går i Zápotockýs typ FIII (figur 9.17). Den senare typen<br />
betecknas av Zápotocký som samnordisk då den är jämt<br />
spridd över hela det nordiska trattbägarområdet. Möjligen<br />
föreligger det likväl en skillnad i det att just djupa<br />
skåror är vanligare på FIII yxor i norr än i söder.<br />
De mångkantsyxor som kallats dansk-skånska eller<br />
sydskand<strong>in</strong>aviska benämns FIV, KII och KVI i Zápotockýs<br />
typologi (figur 9.18). Vid sidan av de nordiska<br />
mångkantiga stridsyxorna som kommer att diskuteras<br />
här, så förekommer ytterligare sex typer av mångkantsyxor<br />
i området mellan Skand<strong>in</strong>avien och Alperna. Även<br />
dessa tenderar att ha utpräglat regionala förekomster,<br />
med olika formgivn<strong>in</strong>g i skilda landsändar (Zápotocký<br />
1992).<br />
Innan jag går vidare med diskussionen av regionala<br />
och överregionala aspekter i formgivn<strong>in</strong>gen av mångkantiga<br />
stridsyxor, ska jag kort omnämna yxorna som hittades<br />
på Skogsmossen och Skumparberget. Jag kommer<br />
även att skriva något om andra kontexter med fynd av<br />
mångkantsyxor i Mälardalen och Bergslagen, samt ta upp<br />
frågan om de mångkantiga stridsyxornas kronologi.<br />
Från Skogsmossen föreligger två fragmentariska<br />
mångkantiga stridsyxor, fnr 6678 och fnr 6686, bägge är<br />
funna i det offerkärr som fanns i anslutn<strong>in</strong>g till boplatsen<br />
och bägge är sönderslagna. Av stridsyxa 6678 hittades<br />
fem bitar som kan sammanfogas till en nackhalva som<br />
är bevarad från knopp till skafthål (figur 9.19). De fem<br />
fragmenten påträffades <strong>in</strong>till varandra i kärrets södra<br />
ände. Nackknoppen gör yxan till en K-yxa enligt Zápotockýs<br />
term<strong>in</strong>ologi. Den bevarade delen av yxkroppen<br />
uppvisar ett rombiskt tvärsnitt, något som tillsammans<br />
med den markerade nackknoppen visar att det sannolikt<br />
rör sig om en KIII yxa. Yxan är tillverkad i en glimmerrik<br />
215