Identitet i praktik - Identity in Practice

Recommendations

Info

KII yxa har hittats i Svartån, 1.5 fot under åns botten, vid Källtorp, Gräve sn i Närke (Lindqvist 1912 s.65, 1963 s.58). Florin har rapporterat om ett fynd av ett halvfabrikat till en mångkantsyxa (KV) som hittats i ”... sank mark invid moränrygg...” vid Remrödstorp, Stora Malms sn i Södermanland (ATA dnr 3418/49). Vid Västbyängen, Hedesunda, i Gästrikland har en eggdel till vad som förmodligen är en KIII yxa påträffats i en hölja till en gammal bäckfåra. Vid sidan av mångkantsyxor från boplatser och våtmarker, finns några fynd från Mälardalen och Bergslagen som tolkats som gravgåvor. Från Stora Toltorp i Södermanland har Florin rapporterat att: 220 En enmansgrav med ett brandlager och två stenredskap – en mångkantig stridsyxa och en hålmejsel av diabas – har förstörts i samband med sandtäkten. (Florin arkivrapport 21/5 1936, jfr. Florin 1938 s.27) Bagge skrev följande om fyndkontexten: [yxorna] ...hade enligt upphittarens uppgifter till museet legat på samma nivå med ungefär ½ m:s mellanrum i ett mörkfärgat lager av en halv meters tjocklek, som uttunnade åt sidorna; dess utsträckning var ca 2 m. Ovan det mörkfärgade fyndlagret var ljusare grus och sand. (Bagge 1949 s.147) Graven låg på krönet av en rullstensås, strax väster om trattbägarboplatsen Stora Toltorp som Florin undersökte längs samma åssträckning. Medan sandtäkten som berörde boplatsområdet invid Florins undersökning innehöll Fr e d r i k HAllgren Figur 9.21. Eggfragment av mångkantig stridsyxa och en leramulett i form av mångkantig stridsyxa från Skumparberget, Närke. Både yxan och leramuletten har den för svensk-norska mångkantiga stridsyxor typiska skåran som löper från skafthål mot egg och nacke. Teckning av Jonas Wikborg. Efter Apel et al. (1997 fig. 7 och 11). Skala 1:1. Figure 9.21. Edge fragment of polygonal battle-axe, and a clay amulet in the shape of a polygonal battle-axe, from Skumparberget, Närke. Both axe and amulet have a groove running from shaft hole towards edge (and presumably butt), a trait characteristic of Swedish-Norwegian polygonal battle-axes. Drawings by Jonas Wikborg. After Apel (et al. 1997 fig. 7 and 11). Scale 1:1. rikligt med exponerade fynd, saknades sådana i grustaget där graven påträffades. Detta talar för att graven låg utanför själva boplatsområdet (Florin arkivrapport 8/2 1947). Stridsyxan är c. 23 cm lång och av KV typ (Zápotocký 1992 s.293), den är tillverkad av mörk diabas med röda strökorn och är kraftigt vittrad. Mejseln är 8 cm lång, den är tillverkad av liknande diabas (de röda strökornen är något mindre) men är ej vittrad. Tolkningen av fyndet som en grav ifrågasattes av Bagge, som anförde att föremålens olika bevarandegrad talade emot att fyndet är en sluten kontext. Bagge menade också att mejseln typologiskt kan dateras till en senare period än mångkantsyxan (Bagge 1949 s. 147-148, se också Hinsch 1955 46). Lindqvist tillbakavisade Bagges kritik och föreslog att mångkantsyxans kraftiga vittring är ett resultat av likvätskors frätande inverkan. Lindqvist exemplifierade detta med att peka på båtyxgravar vars gravgåvor har olika vittringsgrad, bland annat en båtyxa från Närke vars främre del är kraftigt vittrad, medan nackpartiet är välbevarat (Lindqvist 1963 s.58, 82-85, 279, jfr. Lekberg 1997 s.150-152). Mångkantsyxans kraftiga vittring talar således snarast för att Florins tolkning av kontexten som en grav var riktig. En motsvarande kraftig vittring kännetecknar även flera av de lösfunna mångkantsyxorna från regionen, något som indikerar att skelettgravar med stridsyxor varit tämligen vanliga. Bagges typologiska datering av mejseln från Stora Toltorp som yngre än mångkantsyxan kan i dag tillbakavisas. Mejslar av detta slag utgör ett frekvent återkommande inslag på Mälardalen/Bergslagens tidigneolitiska trattbägarboplatser (jfr. 9.1) och förekommer även i gravkontext på Fågelbacken, då tillsammans med en tunnackig yxa
9 lo k A l A, r e g i o n A l A o c H i m p o r t e r A d e s t e n r e d s k A p i n o m mä l A r dA l e n o c H Be r g s l A g e n s Figur 9.22. Egghalva av mångkantig stridsyxa av typ KV från Älby, Södermanland. Skala 1:1. (jfr. kapitel 6.2). Ebbesen har påpekat hur flintyxor i tidigneolitiska gravar på Nordjylland ofta förekommer som par, med en stor och en liten tunnackig yxa (Ebbesen 1994 s.70, 2002 s.97, jfr. Thorvildsen 1941 s.58-59). Möjligen så föreligger ett liknande förhållande i Mälardalen/Bergslagen, men med kombinationen mångkantsyxa samt grönstensmejsel, eller tunnackig grönstensyxa samt grönstensmejsel. Ytterligare ett exempel på kombinationen mångkantig stridsyxa och grönstensmejsel förekommer i ett fynd från Älby, ett fynd vars kontext inte är känt mer än att föremålen tillvaratogs i ett rikt fyndförande lager eller anläggning, under stenpackningen till en grav från järnålder (von Heland arkivrapport). Stridsyxan är ett fragmentariskt ämne till en KIII yxa bevarad från nackknopp till det ej genomborrade skafthålet. I sitt nuvarande skick mäter den 10 cm och yxkroppen har en spetsoval genomskärning. Grönstensmejseln är 7,5 cm lång, svagt håleggad och har en ännu vass egg. Bland övriga fynd från samma kontext finns en leramulett i form av en stridsyxa, ett 11 cm långt retuscherat flintspån (Knutsson 2007 s. 352), samt flera, för mälardalsförhållanden ovanligt välbevarade trattbägare (jfr. figur 8.7b, 8.8d, 8.31). Sammansättningen av fynden som påträffades under stensättningen är anmärkningsvärd och man kan fråga sig om det inte rör sig om en gravanläggning som täckts av en yngre stensättning. Det framgår av en arkivnotering att en skelettgrav från stenålder påträffades vid undersökningen på Älby, men jag har inte lyckats utröna var t r At t Bäg A r k u lt u r Figure 9.22. Edge part of polygonal battle-axe of type KV from Älby, Södermanland. Scale 1:1. inom undersökningsområdet denna låg (Hallgren et al. 2004 s.14). Även om skelettgraven således inte kan sättas i samband med den aktuella fyndhopningen, kan ändå förekomsten av en skelettgrav på Älby, tillsammans med sammansättningen av den aktuella fyndhopningen, tala till förmån för att den senare är del av en gravanläggning. Knappt 100 m längre norrut inom samma fornlämning har ytterligare en mångkantig stridsyxa tillvaratagits, en halv KV yxa av diabas som påträffades utan synbart sammanhang med andra fynd i det fyndförande lagret (figur 9.22). Från Mälardalen föreligger 14 C-dateringar från tre kontexter med knoppförsedda, böjda mångkantsyxor av östskandinavisk typ (KIII), Anneberg, Älby och Skogsmossen (figur 9.23). Yxan från Anneberg (figur 9.24) hittades visserligen i omrörda lager och kan inte knytas till en enskild datering, men då de många 14 C-dateringarna från Anneberg är begränsade till en förhållandevis kort period, bör det kunna slås fast att yxan hör hemma i TN I. Något yngre, c. 4800 BP, är dateringarna från den kontext med ett halvfabrikat av en KIII yxa, samt en lerminiatyr av en stridsyxa funna vid Älby i Södermanland. Dateringarna är utförda på matskorpor på två trattbägare som påträffades tillsammans med yxan och amuletten. Yxorna från Skogsmossen (varav åtminstone den ena är av KIII typ) hittades i det offerkärr som undersökts inom fornlämningen, våtmarken har använts för depositioner under hela tidigneolitikum och yxorna kan således inte ges en snävare datering. Från Skåne föreligger en 221
Page 1 and 2:
Identitet i praktik Lokala, regiona
Page 3:
“A m i c u lt u r A y A l m ov i
Page 6 and 7:
8 En annorlunda trattbägarkeramik?
Page 8 and 9:
miljödeterminister var lika välko
Page 10 and 11:
10 Myggor svärmar kring vår bil p
Page 13 and 14:
1 Inledning ”Lost the culture, th
Page 15 and 16:
Att man i enlighet med Sandra Hardi
Page 17 and 18:
2 Kultur, praktik och identitet I i
Page 19 and 20:
att hans starka ställningstagande
Page 21 and 22:
exemplifierar bland annat med Ralph
Page 23 and 24:
...those elements of culture which
Page 25 and 26:
more than a mere biological given.
Page 27 and 28:
emergence of tribe as a primary fun
Page 29 and 30:
tur, så leder förändringar till
Page 31 and 32:
lärande inom ramen för det social
Page 33 and 34:
discipliner - Linton var kulturantr
Page 35 and 36:
that constitute our community. Our
Page 37 and 38:
Social interaction between agents o
Page 39 and 40:
Så som diskuterades i kapitel 2.7
Page 41:
practice som ingår i en konstellat
Page 44 and 45:
44 They liked to see lands; timidit
Page 46 and 47:
sten för tillverkning av stridsklu
Page 48 and 49:
kapitel 2.8 snuddade jag vid ett an
Page 50 and 51:
50 ...the chant-owner name places f
Page 52 and 53:
Figur 3.4. 14C-dateringar av skidor
Page 54 and 55:
54 Figur 3.6. Neolitiskt träförem
Page 57 and 58:
4 Den äldsta keramiken runt Öster
Page 59 and 60:
Figur 4.2. Åland under stenåldern
Page 61 and 62:
4 de n ä l d s t A k e r A m i k e
Page 63 and 64:
soderna med markant inflöde av sal
Page 65 and 66:
I Estland, Lettland, Litauen och de
Page 67 and 68:
41 kan hänföras till äldre bandk
Page 69 and 70:
Figur 4.15. Jämförelse mellan ert
Page 71 and 72:
5 Mälardalen och Bergslagens tidig
Page 73 and 74:
5 mä l A r dA l e n o c H Be r g s
Page 75 and 76:
Figur 5.3. Trattbägarlokaler i nor
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
Page 89:
Page 92 and 93:
i en framtida publikation som redog
Page 94 and 95:
94 Figur 6.1. Jordartskartor från
Page 96 and 97:
Figur 6.3. Lerklining med avtryck a
Page 98 and 99:
Figur 6.5. Spridningen av malstensu
Page 100 and 101:
mer jag att utförligt beskriva sp
Page 102 and 103:
Figur 6.8. Gravanläggningar på tr
Page 104 and 105:
Figur 6.13. Trattbägare som påtr
Page 106 and 107:
gaste gruppen av tidigneolitiska ku
Page 108 and 109:
Figur 6.16. Fynd från den timmerby
Page 110 and 111:
med ramverk av sten, till exempel d
Page 112 and 113:
uppfattas som boplatsaktiviteter sp
Page 115 and 116:
7 Näringsekonomi som kulturell pra
Page 117 and 118:
7 nä r i n g s e k o n o m i s o m
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 133:
Page 136 and 137:
ett något grövre gods och sparsam
Page 138 and 139:
Figur 8.3. Trattbägare från Hjulb
Page 140 and 141:
möjligt, fortsatt datera dekorerad
Page 142:
Figur 8.5. Direkt daterade krukskä
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Page 149 and 150:
Figur 8.10. Direkt daterade dekorer
Page 151 and 152:
8 en A n n o r l u n dA t r At t B
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Figur 8.21. Kärlprofiler av trattb
Page 163 and 164:
Page 165 and 166:
Figur 8.25. Snördekorerad mynnings
Page 168 and 169:
På Kallmossen (figur 8.24b, c) och
Page 170 and 171: mer fragmentariska trattbägare som
Page 172 and 173: Vrå I kärl i dagsläget inte är
Page 174 and 175: hopning, som vid sidan av nämnda k
Page 176 and 177: 8.5 Vem offrade i kärret? Keramike
Page 178 and 179: skärv-/slipnummer. Hantverket I li
Page 180 and 181: Figur 8.39. Tunnslip av trattbägar
Page 182 and 183: tidig bondestenålder. Något, som
Page 184 and 185: Figur 8.45. Schematisk presentation
Page 186 and 187: Figur 8.46. Modell av en hypotetisk
Page 188 and 189: som en praktisk, funktionell prepar
Page 190 and 191: från rutgrävning/sållning med, v
Page 192 and 193: Bland trattbägarna från Skogsmoss
Page 194 and 195: snördekor eller rader av enkla int
Page 196 and 197: Stabiliteten och kontinuiteten i ut
Page 199 and 200: 9 Lokala, regionala och importerade
Page 201 and 202: 9 lo k A l A, r e g i o n A l A o c
Page 217 and 218: Figur 9.16. Mångkantig stridsyxa a
Page 219: 9 lo k A l A, r e g i o n A l A o c
Page 241 and 242: 10 Överregionala sociala sammanhan
Page 243 and 244: 10 öv e r r e g i o n A l A s o c
Page 245 and 246: Figur 10.5. Trattbägare från Lets
Page 251 and 252: Figur 10.15. Karta över de nordlig
Page 271 and 272:
10 öv e r r e g i o n A l A s o c
Page 273 and 274:
11 Kultur, praktik och identitet un
Page 275 and 276:
11 ku lt u r, p r A k t i k o c H i
Page 277 and 278:
Page 279 and 280:
Page 281 and 282:
Figur 11.3. Exempel på trindyxor m
Page 283 and 284:
Figur 11.4. Fyrsidig helslipad meso
Page 285 and 286:
Page 287:
Page 290 and 291:
On all these places and routes, eac
Page 292 and 293:
ger repertoire that signalled the d
Page 294 and 295:
Andersen, S. H. 1975. Ringkloster,
Page 296 and 297:
Bentley, R. A., Price, T. D. & Step
Page 298 and 299:
Christensen, C. 1990. Stone Age Dug
Page 300 and 301:
Ekholm, G. 1918. Två nyupptäckta
Page 302 and 303:
Gidlöf, K., Hammarstrand Dehman, K
Page 304 and 305:
Hallgren, F. under arbete. Skifferk
Page 306 and 307:
Hjolman, B. 1964. Arkivhandling ang
Page 308 and 309:
Kaul, F. 1994. Ritualer med mennesk
Page 310 and 311:
Lannerbro, R. 1976. Stenålder och
Page 312 and 313:
Lindqvist, C. 2001. Nämforsen, Åd
Page 314 and 315:
Moore, J. H. 2001. Ethnogenetic pat
Page 316 and 317:
Passey B. H., Robinson T. F., Aylif
Page 318 and 319:
Richards, M. P., Price, T. D. & Koc
Page 320 and 321:
Skjølsvold, A. 1977. Slettabøbopl
Page 322 and 323:
Trigger, B. G. 1969. The Huron, far
Page 324:
Zimmermann, W. 1999. Why was Cattle
show all

Identitet i praktik - Identity in Practice

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?