Identitet i praktik - Identity in Practice
Identitet i praktik - Identity in Practice
Identitet i praktik - Identity in Practice
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Figur 4.14. Dater<strong>in</strong>garna från Boguszewo 41(Kirkowski 1990),<br />
jämförda med dater<strong>in</strong>gar av prover med låg egenålder från tidigaste<br />
LBK i Centraleuropa (Whittle 1990, Stäuble 1995).<br />
Figure 4.14. Charcoal dates from Boguszewo 41, a site belong<strong>in</strong>g to<br />
older LBK (phase 2), compared to dat<strong>in</strong>gs made on samples with low<br />
<strong>in</strong>ternal age from oldest LBK contexts (phase 1) throughout Central<br />
Europe. The graph suggests that the charcoal from Boguszewo 41<br />
might have an <strong>in</strong>ternal age.<br />
bandkeramisk kulturs äldre fas, omkr<strong>in</strong>g eller något före<br />
5000 f.Kr. (figur 4.8).<br />
Sammantaget kan konstateras att keramik av vitt<br />
skilda slag uppträder i hela östra Östersjöområdet och<br />
på östra Nordkalotten århundradena före och omkr<strong>in</strong>g<br />
5000 f.Kr. (figur 4.8). Det är i dagsläget oklart om de<br />
smärre tidsskillnader som kan anas beror på faktiska<br />
skillnader i tid eller är ett resultat av träkols egenålder och<br />
reservoar/hårdvatteneffekters påverkan på matskorpor.<br />
Även om flera dater<strong>in</strong>gar kanske behöver korrigeras med<br />
upp till ett par hundra år så är det likväl slående hur den<br />
nya teknolog<strong>in</strong> på kort tid sprids över stora landområden.<br />
Ungefär samtidigt dyker även keramikhantverket upp<br />
nordväst om LBK-komplexet <strong>in</strong>om swifterbantkulturen,<br />
med en huvudsaklig utbredn<strong>in</strong>g i Nederländerna med<br />
omgivande områden (Raemaekers 1999 s.95, 106-108).<br />
68<br />
Fr e d r i k HAllgren<br />
4.3 Inhemskiser<strong>in</strong>g, hybriditet<br />
och identitet<br />
De skilda keramiska traditioner som diskuterats ovan<br />
lärdes ut och reproducerades <strong>in</strong>om ramen för vardagligt<br />
socialt umgänge i lokala och regionala sociala sammanhang.<br />
Så som diskuterats i kapitel 2.6-2.8 så är teor<strong>in</strong><br />
kr<strong>in</strong>g communities of practice ett användbart verktyg för<br />
att förstå sådana sammanhang (Lave & Wenger 1991,<br />
Wenger 1998). Teor<strong>in</strong> kr<strong>in</strong>g communities of practice betonar<br />
att traditioner lärs ut i specifika sociala kontexter med<br />
en specifik historia. I deltagandet i sammanhangets kulturella<br />
<strong>praktik</strong> formeras aspekter av utövarnas identitet,<br />
en identitet som blir en aspekt av <strong>praktik</strong>en.<br />
Så som betonas av Lave och Wenger så <strong>in</strong>går varje<br />
<strong>in</strong>divid i mängder av delvis åtskilda delvis överlappande<br />
sammanhang. Bland jägare-samlare skulle sådana sammanhang<br />
kunna vara barndomens familj och lokalband,<br />
<strong>in</strong>itierade ur en särskild årskull, arbetslag som gemensamt<br />
arbetat med en specifik syssla som matlagn<strong>in</strong>g, ett specifikt<br />
hantverk som keramiktillverkn<strong>in</strong>g eller en specifik<br />
när<strong>in</strong>gs<strong>praktik</strong> som jakt på säl på vårv<strong>in</strong>terns isar. Inom<br />
varje sådant socialt sammanhang kan skilda aspekter av<br />
kultur ha reproducerats (L<strong>in</strong>ton 1936 s.277, jfr. kapitel<br />
2.3, 2.6). Men även om det således är tänkbart att keramiken<br />
producerats av en begränsad grupp av <strong>in</strong>divider<br />
<strong>in</strong>om det lokala samhället så var detta community of practice<br />
likväl en del av ett större socialt, kulturellt och historiskt<br />
sammanhang (kapitel 2.6).<br />
Keramiken som skapades <strong>in</strong>om hantverkets communities<br />
of practice kan till en del ses som lokala skapelser<br />
då traditionen ofta reproducerades <strong>in</strong>om lokala sociala<br />
sammanhang. Likväl representerar <strong>in</strong>gen av de traditioner<br />
som diskuteras här en lokal <strong>in</strong>novation, snarare rör<br />
det sig om tillskansad kunskap då keramisk teknologi<br />
lärdes från människor i angränsande regioner där keramikhantverk<br />
redan praktiserades. Ändå ska lerkärlen<br />
som tillverkades <strong>in</strong>te betraktas som kopior. Snarare uppvisar<br />
krukorna <strong>in</strong>om de tidiga keramiska traditionerna<br />
kr<strong>in</strong>g Östersjön upp en rad lokala och regionala särdrag,<br />
som särskiljer dem från varandra och från keramiken<br />
<strong>in</strong>om de samhällen där teknolog<strong>in</strong> hade sitt närmaste<br />
ursprung. Till exempel så har erteböllekeramiken med<br />
s<strong>in</strong>a spetsbottnade krukor och låga skålar (lerlampor)<br />
nära motsvarigheter vad gäller formgivn<strong>in</strong>g i den kanske<br />
något tidigare narvakeramikens spetsbottnade kärl<br />
och låga skålar (figur 4.9 och 4.11). [Komb<strong>in</strong>ationen<br />
spetsbottnade krukor och lerlampor/skålar förekommer<br />
också på sperr<strong>in</strong>gs 1-lokaler i västra Ryssland, till exempel<br />
på Tudozero 5, Vologda Oblast (Henny Piezonka,<br />
föredrag Early Pottery Workshop, Schleswig 2006)].<br />
Även vad gäller dekor f<strong>in</strong>ns ibland påtagliga likheter<br />
mellan EBK och narvakeramik (figur 4.15). Å andra
Change language