Identitet i praktik - Identity in Practice
Identitet i praktik - Identity in Practice
Identitet i praktik - Identity in Practice
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
8 en A n n o r l u n dA t r At t Bäg A r k e r A m i k? tr At t Bäg A r e, k r A g F l A s k o r o c H l e r s k i v o r<br />
Figur 8.48. Trattbägare från offerkärret på Skogsmossen, Västmanland,<br />
som tidsfäst både genom dater<strong>in</strong>g av ett sädeskorn <strong>in</strong>bakat i<br />
lergodset och genom dater<strong>in</strong>g av matskorpor på kärlväggens <strong>in</strong>sida<br />
(jfr. figur 5.14). Resultaten av analysen antyder en avsevärd tid<br />
förflutit mellan krukans tillverkn<strong>in</strong>g och dess slutgiltiga deposition<br />
i våtmarken, den aktuella krukan kan därför ha vårdats som en<br />
släktklenod <strong>in</strong>om det lokala ättsegment som bott på Skogsmossen<br />
(jfr. Lillios 1999, Crown 2007). Trots att 175 skärvor och fragment<br />
från kärlet har identifierats så är halsens exakta höjd svårbedömd.<br />
Gunlög Graner har framställt två alternativa rekonstruktionsteckn<strong>in</strong>gar,<br />
varav den med högre hals återges här. På grund av osäkerheten<br />
kr<strong>in</strong>g halshöjd <strong>in</strong>går <strong>in</strong>te denna trattbägare i kärlformsstudien i<br />
kapitel 8.3. Skala 1:2.<br />
med samma kruka så hör de samman med olika händelser.<br />
Det förkolnade sädeskornet har hamnat i leran när<br />
krukan tillverkats, matskorporna är spår efter krukans<br />
(sista?) användn<strong>in</strong>g. Medan man normalt föreställer sig<br />
en kort tid mellan dessa båda händelser (Tani & Longacre<br />
1999), kan dater<strong>in</strong>garna peka på att denna kruka varit<br />
i bruk en lång tid, kanske flera hundra år, <strong>in</strong>nan den<br />
slutgiltigt deponerats i offerkärret på Skogsmossen. Den<br />
aktuella trattbägaren skulle i så fall vara ett exempel på<br />
vad Lillios (1999) diskuterat som heirlooms, en släktklenod<br />
som vårdats och bevarats av generationer brukare.<br />
Heirlooms . . . represent l<strong>in</strong>ks to an ancestral past, to a<br />
place filled with relationships that transcends the bounds<br />
of a human lifetime and memory. (Lillios 1999 s.243)<br />
i mä l A r dA l e n o c H Be r g s l A g e n<br />
Figure 8.48. Funnel beaker from the offer<strong>in</strong>g fen at Skogsmossen,<br />
Västmanland. One 14 C-date has been obta<strong>in</strong>ed from a carbonised<br />
cereal gra<strong>in</strong> embedded <strong>in</strong> the clay matrix, two 14 C dat<strong>in</strong>gs have been<br />
made on food crust on the <strong>in</strong>ner wall of the vessel (cf. figure 5.14).<br />
The result of the analysis <strong>in</strong>dicates that a considerable period of time<br />
had passed between the mak<strong>in</strong>g of the pot and the deposition of it<br />
<strong>in</strong> the fen at Skogsmossen. It is therefore conceivable that this funnel<br />
beaker was passed down through generations as an heirloom with<strong>in</strong><br />
the local l<strong>in</strong>eage that lived at Skogsmossen (cf. Lillios 1999, Crown<br />
2007). (The height of the neck of this pot is uncerta<strong>in</strong>, it is hence<br />
excluded from the vessel shape analysis <strong>in</strong> chapter 8.3). Scale 1:2.<br />
Företeelsen har en parallell i hur utvalda krukor handhafts<br />
från generation till generation i Chaco Canyon, i<br />
sydvästra USA (Crown 2007 s.680-682). Trattbägaren<br />
från Skogsmossen med dess specifika design med hög<br />
hals och alternerande horisontellt och vertikalt applicerad<br />
tvärsnodd har utgjort en konkret förb<strong>in</strong>delselänk till<br />
tidigare generationers krukmakare och den kulturella<br />
<strong>praktik</strong> de manifesterade i formgivn<strong>in</strong>gen av kärlet, en<br />
kulturell <strong>praktik</strong> som reproducerats av senare generationers<br />
deltagare i samma community of pratice som även<br />
de skapade höghalsade trattbägare med horisontell och<br />
vertikal tvärsnoddsdekor (jfr. Wenger 1998 s.89). De<br />
höghalsade trattbägarna med alternerande horisontell<br />
och vertikal tvärsnodd kan därmed sägas ha tjänat som<br />
reifikationer, som fört<strong>in</strong>gligande av social relationer.<br />
191