Identitet i praktik - Identity in Practice

kapitel 2.8 snuddade jag vid ett annat distinkt exempel
på långväga kontakt genom giftermål inom ramen för
ett äktenskapsnätverk i nordvästra Amazonas. I detta
exempel upprättades många av giftermålsförbindelserna
mellan stammar som tidigare varit i krig, konflikter som
lösts genom giftermålsallianser (Chernella 1993 s.26).
Då Wanano och de andra stammarna som ingår i äktenskapsnätverket
är både stam-exogama och patrilokala, så
innebär giftermål alltid mer eller mindre långväga flyttar
för kvinnan, som alltså lämnar sin egen språkgrupp och
flyttar till sin makes dialektstam. Ofta upprättas dessa
giftermål mellan personer som bor 10 dagars färd från
varandra (Chernella 1992). Mer långväga giftermåslförbindelser
har diskuterats av Newell & Constandse-Westerman,
som nämner ett exempel på en serie giftermål
som över ett par generationer förband personer från
Alaska till Labrador (Newell et al. 1990 s.8). Från mellanvästern
omnämner Moore hur en grupp om tjugo
Blackfeet män färdades 130 mil för att finna fruar bland
Cheyenne (Moore 2001 s.50).
John Moore & Janis Campbell har publicerat en omfattande
studie av stam-exogama giftermålsförbindelser
baserad på Franz Boas opublicerade statistik över nordamerikanska
indianer från perioden 1888 – 1903 (Moore
& Campbell 1995, Moore 2001). Studien omfattar 9200
individer från 52 olika stammar, ur Boas data av totalt
15000 individer fördelade på drygt 100 stammar. Den
genomsnittliga frekvensen giftermål utanför den egna
stammen bland de 9200 individer Moore & Campbell
kartlagt var cirka 5% (giftermål med europeer oräknat).
Av de 471 stam-exogama giftermålen var de flesta (64%)
upprättade mellan makar från grannstammar som tillhörde
samma språkfamilj (dock i de flesta fall ”...languages
that were not mutually intelligible.” – Moore 2001
s.43), men giftermål mellan personer från grannstammar
tillhöriga skilda språkfamiljer var också vanliga (26%).
Mer långväga giftermål ”...between tribes located hundreds
of miles apart...”, förband såväl makar från stammar
inom samma språkfamilj (6%), som personer från
olika språkfamiljer (4%). Moore betonar att ”...these data
show a continual, significant movement of people, and
hence their genes, language, and culture, from society to
society across hundreds and thousands of miles of territory.”
(Moore 2001 s.43). Moores slutsats har bekräftats
av genetiska studier som visar att det varit ett avsevärt
genflöde över lingvistiska gränser bland nordamerikas
indianer (Hunley & Long 2005).
Ett exempel på hur ett sådant spindelnät av giftermålsförbindelser
kan te sig, är fördelningen av ingifta
Cheyenne-kvinnor med ursprung hos andra indianstammar
enligt statistik från 1892 (Moore 1994 s.937, Moore
2001 s.35). Av 652 cheyennekvinnor över 18 år var 52
(8%) ingifta från ett dussin andra stammar (tabell I).
Moore konstaterar:
48
Fr e d r i k HAllgren
At the Cheyenne rate of intermarriage, only about two
hundred years would have been required to replace half of
the Cheyenne mothers with foreigners, a very short time
on the evolutionary scale. (Moore 1994 s.936)
Som tankeexperiment skulle man kunna föreställa sig en
motsvarande tidigneolitisk stam bosatt i Mälardalen, med
vidsträckta giftermålsförbindelser med individer från dussinet
andra ”stammar” spridda över den Skandinaviska
halvön och kring Östersjön, eller kanske längre bort.
Som har framgått i texten ovan har långväga handel
och giftermål förekommit parallellt med strider och krig
i många etnografiskt kända samhällen. Mohave-indianernas
resor som omnämndes inledningsvis var stundom
allt annat än fredliga, man genomförde regelbundet anfall
på avlägsna stammar: ”Tribes hundreds of miles away
were attacked and raided.” (Kroeber 1925 s.727). En
etnohistorisk uppteckning beskriver hur man färdades
åtta dagar, huvudsakligen genom öken, och genom flera
andra stammars territorium, för att utföra en raid på Maricopa,
en grupp jordbrukande pueblo-indianer i västra
Arizona (Kroeber 1925 s.753). Långväga krigsföring är
även känt från jägare-samlare grupper. Från New Mexico
finns etnohistoriska uppteckningar som beskriver hur
jägare-samlare från prärien hade plundrat flera pueblos
(jordbruksbosättningar) i New Mexico under perioden
som föregick den första Spanska expeditionen i området
(Spielmann 1991a s.7-8, 1991b).
Maschner & Reedy-Maschner har diskuterat krigsföring
bland jägare-samlare i Alueternas vidsträckta
skärgård i Berings Hav. Krigen bland Alueternas jägaresamlare
är kända både från lokal, muntligen traderad historia
(Bergsland 1959) och från arkeologiska lämningar
(Maschner & Reedy-Maschner 1998). Den muntliga
traditionen beskriver bland annat upptakten till ett krig
mellan Qawalanis på ön Unalska (Fox Island) i östra
Tribe Number
Apache 2
Arapaho 17
Arikara 1
Blackfeet 1
Caddo 2
Creek 1
Crow 2
Kiowa 3
Oto 1
Pawnee 2
Ponca 3
Sioux (Lakota) 15
Ute 2
Tabell I. Ursprungsstam för ingifta Cheyenne-kvinnor, enligt statistik
från 1892 (Moore 1994 s.937, Moore 2001 s.35).
Table I. Tribe of birth for women married in to the Cheyenne, according
to statistics from 1892 (Moore 1994 p.937, Moore 2001 p.35)