Identitet i praktik - Identity in Practice

Figur 10.15. Karta över de nordligaste
regionerna med lämningar efter trattbägarkulturen
öster om Östersjön. 1. trattbägarkultur,
2. narvakultur, 3. kam-gropkeramik kultur,
4. nemankultur, 5. keramik av linin-typ, L = lupawagruppen
i Pommern, C = chelmnogruppen
i Chelmno. Efter Kukawka (1987 fig. 3) med
modifikationer.
Figure 10.15. Map of the Northern limits of
the Funnel Beaker Culture to the east of the
Baltic Sea. Legend: 1. Funnel Beaker Culture,
2. Narva Culture, 3. Comb-Pit Ware Culture,
4. Neman Culture, 5. Linin type pottery, L = the
Lupawa group of TRB, C = the Chelmno group
of the TRB. After Kukawka (1987 fig. 3) with
modifications.
10 öv e r r e g i o n A l A s o c i A l A s A m m A n H A n g u n d e r tidigneolitikum
keramisk kultur på Dąbki (Kabicinski, J., Krol, D. &
Terberger T. föredrag på konferensen Early Pottery in the
Baltic i Schleswig 2006). Länge var det ett axiom att den
bandkeramiska bosättningen var bunden till löss- och
svartjordarna längre söderut i Polen, men de senaste
decennierna har bosättningar från linjebandkeramisk
kultur och sen bandkeramisk kultur (sen bandkeramisk
kultur används som ett paraplybegrepp för stickbandkeramisk
kultur och lengyelkultur) påträffats på sand och
lerjordar både i Chelmno och Pommern (Kukawka &
Małecka-Kukawka 1999, Czerniak 2002, Nowak 2001,
Czerniak et al. 2003). Avståndet mellan den nyligen undersökta
sena bandkeramiska boplatsen Kościelna Jania
och östersjökusten är blott 6-7 mil (Czerniak, L. & Pyzel,
J., föredrag på konferensen Early Pottery in the Baltic i
Schleswig 2006). Under senmesolitisk tid levde således
människor från erteböllekultur och sen bandkeramisk
kultur helt nära varandra i norra Polen, och det är rimligt
att anta att många av de första grödorna och tamdjuren,
som spreds inom den tidiga trattbägarkulturen, hade sitt
ursprung i de sena stickbands- och lengyelbosättningarna
i området.
Den klassiska fasen av trattbägarkultur i Pommern
betecknas lupawagruppen (Jankowska 1986, 1997a,
1997b, Wierzbicki 1992, 1999). Bland lokalerna som
tillskrivs lupawagruppen finns vid sidan av boplatser
även gravfält med brandbegravningar i långhögar och
i flatmarksgravar (Wierzbicki 1992 s.107-110). Lupawagruppens
keramik skiljer sig i flera avseenden från
trattbägarkeramik i mellersta och södra Polen, både vad
gäller formgivning (trattbägare med vertikal bukdekor)
och val av magringsmedel (grovkorning krossad bergart)
(Midgley 1992 s.65, 69, Wierzbicki 1999 s.277). Även
flinthantverket skiljer sig från angränsande områden
(Jankowska 1986 s.173, Machnik 1986 s.225-226).
Den bäst publicerade lupawalokalen är boplatsen
Poganice 4, varifrån det finns en serie 14 C-dateringar
(Wierzbicki 1995, Luijten 1995, jfr. Bogucki 1988 s.148-
149). Det daterade materialet kommer från delytan ”zone
5” inom Poganice, på vilken det bland annat påträffades
251