Identitet i praktik - Identity in Practice

Recommendations

Info

lägger jag mindre betoning på språkets roll i den sociala organisationen (kapitel 2.4). Likväl kan en modell av lokala band som ingår i stammar som ingår i överregionala sociala nätverk där exogama giftermål är ett inslag i den långväga kontakten, vara relevant för att förstå spridningen av trattbägarkulturens hantverkstraditioner och odlingen och fädriftens kulturella praktik. Den nordliga trattbägarkulturen skall enligt ett sådant scenario ha skapats inom ett senmesolitiskt socialt nätverk, ett nätverk som knutits samman av allianser, gåvoutbyte och exogama giftermålsförbindelser (kapitel 3.1). Relationerna inom detta nätverk har varit direkt avgörande för den väg som förändringen tog, en förändring som därmed var strukturerad av befintliga sociala konfigurationer, och av aktörernas och de sociala sammanhangens historia (Wiessner 2002, jfr. kapitel 2.5). Den nordgräns som framträder i det arkeologiska materialet i och med etablerandet av trattbägarkultur i Mellansverige och Sydnorge, var en gräns som hade en historia, samma gräns framträder också i de senmesolitiska trindyxornas utbredning. Norr därom levde människor som utövade andra kulturella praktiker och som ingick i andra sociala nätverk under senmesolitisk tid, och som även framgent gjorde så under tidigneolitisk tid. Till en del anas samma regionala och överregionala indelning både i det senmesolitiska och det tidigneolitiska materialen. Att trindyxornas nordgräns sammanfaller med TRB-yxornas nordgräns har redan nämnts. Ett annat påfallande mönster är att såväl senmesolitiska trindyxor som tidigneolitiska fyrsidiga yxor getts en symmetrisk egg i Mälardalen och Bergslagen, medan både senmesolitiska trindyxor och tidigneolitiska fyrsidiga yxor getts en asymmetrisk egg på Vestlandet (jfr. figur 10.9, och den vänstra yxan i figur 11.3). Mönstret antyder att när det nya konceptet fyrsidig yxa togs upp så fortsatte man likväl att forma eggpartiet i enlighet med den regionala normen. Kontinuitet i stenhantverk verkar vara ett återkommande drag inom olika lokala grupper av trattbägarkultur. I Kujavien finns således en kontinuitet mellan sen bandkeramisk kultur och tidig TRB (Domanska 1995). För Danmarks del har Stafford noterat att de förändringar i flinthantverk som förknippas med TRBs uppdykande i själva verket var en fortsättning på trender som redan pågick under senmesolitisk tid (Stafford 1998). Var helst trattbägarkulturens repertoar introduceras i början av tidigneolitikum, så tycks stenhantverket innehålla komponenter som visar på ett mått av lokal kontinuitet jämtemot föregående period. Så som diskuterats i kapitel 9.1.1, så präglas den tidigneolitiska yxindustrin i Mälardalen och Bergslagen av en produktion av helslipade fyrsidiga yxor med tunn och/eller spetsig nacke. I formen anknyter yxorna till spets- och tunnackiga flintyxor inom Sydskandinaviens 282 Fr e d r i k HAllgren trattbägarkultur och Västeuropas michelsbergkultur, vilka i sin tur ofta jämförs med liknande yxor i exotiska bergarter från Alperna. Helslipade fyrsidiga yxor är emellertid ingen nyhet som introducerades i Mälardalen och Bergslagen i början av tidigneolitikum, helslipade fyrsidiga yxor förekommer sporadiskt också på senmesolitiska lokaler i regionen (figur 11.4). Snarare var det så att ett redan existerande inslag i den materiella kulturen lyftes fram och gavs en ny roll i och med skapandet av trattbägarkulturen. Varianter av mångkantiga stridsyxor (varav somliga inte är särskilt mångkantiga) förekommer inom hela trattbägarkulturens utbredningsområde. Så som diskuterats ovan har de ofta en distinkt regional eller överregional formgivning. Mälardalen och Bergslagens KIII yxor har sin närmaste motsvarighet i mondseegruppens KIB yxor i norra Alperna (figur 11.5). I sin formgivning anknyter således stridsyxorna till ett sammanhang bortom det lokala. Samtidigt finns det också en del gemensamma drag mellan den nordliga trattbägarkulturens mångkantiga stridsyxor och de mesolitiska skafthålshackorna, till exempel förekomst av en fallisk nackknopp (figur 9.25), förekomst av skåror som löper från skafthål till egg, exempel på en krökt eller vinklad kropp som liknar KIII yxorna, samt förekomst av en skarpt markerad skuldra vid skafthålet som vissa FIII, och i synnerhet FIV och KVI yxor (figur 11.6). Jag argumenterar inte för att de överregionala fenomenen mångkantig stridsyxa och helslipad fyrsidig arbetsyxa har sitt ursprung i Mellansverige eller Sydnorge, åtminstone inte sina enda ursprung. Snarare argumenterar jag för att det inte alltid behöver finnas en motsättning mellan externa, kontinentala influenser och lokal tradition. Annorlunda uttryckt så kan den materiella kulturen ses som en komplex väv där det kontinentala gavs lokala referenser genom att anknyta till tidigare generationers artefakter och kulturella praktiker. Trattbägarkulturens repertoar gjordes inhemsk genom att återknyta till de lokala sammanhangens förflutna. Varianter av kärltypen trattbägare förekommer inom hela trattbägarkulturens område. Graden av likhet mellan trattbägare från olika regioner varierar en hel del. Det finns till exempel få gemensamma nämnare mellan formspråket inom trattbägarkulturens sydostgrupp och kärlinventariet inom Skandinaviens tidigneolitiska TRB (jfr. Midgley 1990 s.75). I andra fall är likheterna avsevärda mellan kärl från geografiskt avlägsna sammanhang, till exempel om trattbägare från Kallmossen och Skumparberget i norra Mälardalen jämförs med typ 0 trattbägare från Själland eller ”tulpanbägare” från michelsberggruppen i Tyskland (figur 11.7). Samtidigt som det finns en uppenbar och i någon mening avsiktlig likhet i kärlform, så har hantverkare i olika lokalgrupper följt skilda teknologiska recept. Trattbägarna i Mälardalen
Figur 11.4. Fyrsidig helslipad mesolitisk yxa från boplatsen Vittersjö, Gästrikland, en lokal daterad till c.7700 BP. Efter Björck et al. (2000 fig. 9). Skala 1:2. Figure 11.4. Four sided polished Mesolithic axe from the settlement site Vittersjö, Gästrikland, a site dated to c.7700 BP. After Björck et al. (2000 fig. 9). Scale 1:2. 11 ku lt u r, p r A k t i k o c H i d e n t i t e t u n d e r tidigneolitikum Figur 11.5. En jämförelse mellan en KIB yxa från Attersee, Österrike och en KIII yxa från Mortorp, Södermanland. Efter Montelius (1891-1893 fig. 18-19, modifierad så att bägge yxorna återges i samma skala). Skala 1:3. Figure 11.5. A comparison between a polygonal battle-axe of Zápotocký’s type KIB from Attersee, Austria and a KIII axe from Mortorp, Södermanland, Sweden. After Montelius (1891-1893 fig. 18-19, modified to display both axes in the same scale). Scale 1:3. Figur 11.6. En jämförelse mellan en mesolitisk skafthålshacka från Kotedalen, Hordaland, Norge och en FIII yxa från Halvorsrød i Råde, Østfold, Norge. Efter Olsen (1992 fig. 63) och Østmo (1998 fig. 7). Skala 1:2. Figure 11.6. A comparison between a Mesolithic shaft hole pickaxe from Kotedalen, Hordaland, Norway and a polygonal battle-axe of Zápotocký’s type FIII from Råde, Østfold, Norway. After Olsen (1992 fig. 63) and Østmo (1998 fig. 7). Scale 1:2. 283
Page 1 and 2:
Identitet i praktik Lokala, regiona
Page 3:
“A m i c u lt u r A y A l m ov i
Page 6 and 7:
8 En annorlunda trattbägarkeramik?
Page 8 and 9:
miljödeterminister var lika välko
Page 10 and 11:
10 Myggor svärmar kring vår bil p
Page 13 and 14:
1 Inledning ”Lost the culture, th
Page 15 and 16:
Att man i enlighet med Sandra Hardi
Page 17 and 18:
2 Kultur, praktik och identitet I i
Page 19 and 20:
att hans starka ställningstagande
Page 21 and 22:
exemplifierar bland annat med Ralph
Page 23 and 24:
...those elements of culture which
Page 25 and 26:
more than a mere biological given.
Page 27 and 28:
emergence of tribe as a primary fun
Page 29 and 30:
tur, så leder förändringar till
Page 31 and 32:
lärande inom ramen för det social
Page 33 and 34:
discipliner - Linton var kulturantr
Page 35 and 36:
that constitute our community. Our
Page 37 and 38:
Social interaction between agents o
Page 39 and 40:
Så som diskuterades i kapitel 2.7
Page 41:
practice som ingår i en konstellat
Page 44 and 45:
44 They liked to see lands; timidit
Page 46 and 47:
sten för tillverkning av stridsklu
Page 48 and 49:
kapitel 2.8 snuddade jag vid ett an
Page 50 and 51:
50 ...the chant-owner name places f
Page 52 and 53:
Figur 3.4. 14C-dateringar av skidor
Page 54 and 55:
54 Figur 3.6. Neolitiskt träförem
Page 57 and 58:
4 Den äldsta keramiken runt Öster
Page 59 and 60:
Figur 4.2. Åland under stenåldern
Page 61 and 62:
4 de n ä l d s t A k e r A m i k e
Page 63 and 64:
soderna med markant inflöde av sal
Page 65 and 66:
I Estland, Lettland, Litauen och de
Page 67 and 68:
41 kan hänföras till äldre bandk
Page 69 and 70:
Figur 4.15. Jämförelse mellan ert
Page 71 and 72:
5 Mälardalen och Bergslagens tidig
Page 73 and 74:
5 mä l A r dA l e n o c H Be r g s
Page 75 and 76:
Figur 5.3. Trattbägarlokaler i nor
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
Page 89:
Page 92 and 93:
i en framtida publikation som redog
Page 94 and 95:
94 Figur 6.1. Jordartskartor från
Page 96 and 97:
Figur 6.3. Lerklining med avtryck a
Page 98 and 99:
Figur 6.5. Spridningen av malstensu
Page 100 and 101:
mer jag att utförligt beskriva sp
Page 102 and 103:
Figur 6.8. Gravanläggningar på tr
Page 104 and 105:
Figur 6.13. Trattbägare som påtr
Page 106 and 107:
gaste gruppen av tidigneolitiska ku
Page 108 and 109:
Figur 6.16. Fynd från den timmerby
Page 110 and 111:
med ramverk av sten, till exempel d
Page 112 and 113:
uppfattas som boplatsaktiviteter sp
Page 115 and 116:
7 Näringsekonomi som kulturell pra
Page 117 and 118:
7 nä r i n g s e k o n o m i s o m
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 133:
Page 136 and 137:
ett något grövre gods och sparsam
Page 138 and 139:
Figur 8.3. Trattbägare från Hjulb
Page 140 and 141:
möjligt, fortsatt datera dekorerad
Page 142:
Figur 8.5. Direkt daterade krukskä
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Page 149 and 150:
Figur 8.10. Direkt daterade dekorer
Page 151 and 152:
8 en A n n o r l u n dA t r At t B
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Figur 8.21. Kärlprofiler av trattb
Page 163 and 164:
Page 165 and 166:
Figur 8.25. Snördekorerad mynnings
Page 168 and 169:
På Kallmossen (figur 8.24b, c) och
Page 170 and 171:
mer fragmentariska trattbägare som
Page 172 and 173:
Vrå I kärl i dagsläget inte är
Page 174 and 175:
hopning, som vid sidan av nämnda k
Page 176 and 177:
8.5 Vem offrade i kärret? Keramike
Page 178 and 179:
skärv-/slipnummer. Hantverket I li
Page 180 and 181:
Figur 8.39. Tunnslip av trattbägar
Page 182 and 183:
tidig bondestenålder. Något, som
Page 184 and 185:
Figur 8.45. Schematisk presentation
Page 186 and 187:
Figur 8.46. Modell av en hypotetisk
Page 188 and 189:
som en praktisk, funktionell prepar
Page 190 and 191:
från rutgrävning/sållning med, v
Page 192 and 193:
Bland trattbägarna från Skogsmoss
Page 194 and 195:
snördekor eller rader av enkla int
Page 196 and 197:
Stabiliteten och kontinuiteten i ut
Page 199 and 200:
9 Lokala, regionala och importerade
Page 201 and 202:
9 lo k A l A, r e g i o n A l A o c
Page 203 and 204:
Page 205 and 206:
Page 207 and 208:
Page 209 and 210:
Page 211 and 212:
Page 213 and 214:
Page 215 and 216:
Page 217 and 218:
Figur 9.16. Mångkantig stridsyxa a
Page 219 and 220:
Page 221 and 222:
Page 223 and 224:
Page 225 and 226:
Page 227 and 228:
Page 229 and 230:
Page 231 and 232: 9 lo k A l A, r e g i o n A l A o c
Page 241 and 242: 10 Överregionala sociala sammanhan
Page 243 and 244: 10 öv e r r e g i o n A l A s o c
Page 245 and 246: Figur 10.5. Trattbägare från Lets
Page 251 and 252: Figur 10.15. Karta över de nordlig
Page 273 and 274: 11 Kultur, praktik och identitet un
Page 275 and 276: 11 ku lt u r, p r A k t i k o c H i
Page 281: Figur 11.3. Exempel på trindyxor m
Page 287: 11 ku lt u r, p r A k t i k o c H i
Page 290 and 291: On all these places and routes, eac
Page 292 and 293: ger repertoire that signalled the d
Page 294 and 295: Andersen, S. H. 1975. Ringkloster,
Page 296 and 297: Bentley, R. A., Price, T. D. & Step
Page 298 and 299: Christensen, C. 1990. Stone Age Dug
Page 300 and 301: Ekholm, G. 1918. Två nyupptäckta
Page 302 and 303: Gidlöf, K., Hammarstrand Dehman, K
Page 304 and 305: Hallgren, F. under arbete. Skifferk
Page 306 and 307: Hjolman, B. 1964. Arkivhandling ang
Page 308 and 309: Kaul, F. 1994. Ritualer med mennesk
Page 310 and 311: Lannerbro, R. 1976. Stenålder och
Page 312 and 313: Lindqvist, C. 2001. Nämforsen, Åd
Page 314 and 315: Moore, J. H. 2001. Ethnogenetic pat
Page 316 and 317: Passey B. H., Robinson T. F., Aylif
Page 318 and 319: Richards, M. P., Price, T. D. & Koc
Page 320 and 321: Skjølsvold, A. 1977. Slettabøbopl
Page 322 and 323: Trigger, B. G. 1969. The Huron, far
Page 324: Zimmermann, W. 1999. Why was Cattle
show all

Identitet i praktik - Identity in Practice

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?