Identitet i praktik - Identity in Practice

Recommendations

Info

trik metavulkanit och glimmerskiffer i det föreliggande arbetet. Sadelkvarnarna av glimmerskiffer uppvisar stundom ett slående silver- och guldskimmer. Liksom man har föredragit skilda varianter av grönsten för tillverkning av tunnackiga yxor i olika delar av Mälardalen/Bergslagen, så tycks även valet av material för handkvarnar ha varierat mellan olika landsändar. På trattbägarboplatser i västra Mälardalen (Skogsmossen, Skumparberget, Hjulberga och Vallby) är glimmerskiffer mycket vanligt som råmaterial till i första hand limpformade löpare, men har även nyttjats för sadelformade underliggare (Hallgren et al 1997, Lidström-Holmberg 2004, under arbete). I östra Mälardalen är det tvärtom ovanligt med sadelkvarnar av glimmerskiffer, här dominerar istället grovkornig sandsten och/eller granit. Vid en jämförelse med Welinders och Sundströms studier av produktion och distribution av tunnackiga yxor (kapitel 9.1.1), så tycks det finnas en samvariation i det att glimmerskiffer dominerat kvarntillverkningen i samma områden där porfyrit dominerat yxindustrin. Malstenar av granit och/eller sandsten tycks tvärtom vanligast i områden där afyrisk diabas föredragits för yxtillverkning. Lidström-Holmberg har i samarbete med geologerna Lena Grandin och Ulf Andersson genomfört en petrografisk studie som jämfört sadelkvarnar från Skogsmossen, Skumparberget och Hjulberga med råmaterialförekomster (block och fast klyft) i boplatsernas närmaste omland. För Skogsmossens del har även avfall från tillverkning av malstenar granskats och från Skumparberget har ett halvfabrikat till en malsten inkluderats. Studien omfattar tjugoen petrografiska tunnslip, därtill har ett 100-tal artefakter (även föremål från Vallby, Fågelbacken och Kallmossen) granskats okulärt (Andersson & Grandin 2005, Lidström-Holmberg under arbete). Tunnslipanalysen visar att människor på alla de tre undersökta lokalerna använt malstenar av likartad glimmerskiffer (muskovitrik metavulkanit). Produktionsavfallet av glimmerskiffer från Skogsmossen stämmer väl överens med de färdiga malstenarna från samma lokal. Då identisk glimmerskiffer även förekommer som block i Skogsmossens närmaste omland, är det troligt att råmaterial för sadelkvarnstillverkning brutits lokalt. Åtminstone en del av dessa kvarnar har sedan använts och slutgiltigt deponerats inom samma boplats. Även kring Skumparberget finns en variant av glimmerskiffer lättillgänglig i form av block i boplatsens omedelbara närhet. Att döma av Andersson & Grandins analys har dessa förekomster emellertid inte nyttjats. Det halvfabrikat av en malsten från Skumparberget som analyserats är av en besläktad, men något avvikande glimmerskiffer som dock även den ”...may have been available at rather close distance from Skumparberget.” 214 Fr e d r i k HAllgren (Andersson & Grandin 2005 s.8). De två färdiga malstenarna från Skumparberget som ingått i tunnslipstudien skiljer sig mer markant från den lokalt förekommande glimmerskiffern och råmaterialet för dessa malstenar har troligen hämtats från ett stenbrott på ett avstånd av några kilometer eller mer. Kring Hjulberga saknas bergi-dagen och det är även förhållandevis sparsamt med flyttblock. Vid den geologiska inventeringen påträffades ett enstaka block av glimmerskiffer av samma generella typ som använts för kvarntillverkning. Materialet i detta block liknar men är inte identiskt med bergarten i den malsten från Hjulberga som ingått i tunnslipsanalysen. Undersökningen visar att glimmerskiffer för malstenstillverkning stått att finna i sparsam omfattning i block i området kring Hjulberga, men innevånarna här har troligtvis fått söka förhållandevis längre än grannarna på Skogsmossen och Skumparberget. Sammantaget pekar Lidström-Holmbergs, Andersson och Grandins arbete på att de boende på alla tre lokalerna nyttjat likartad glimmerskiffer till sadelkvarnar. Materialen är inte hämtade från samma stenbrott, men likväl så pass enhetliga att det är troligt, att man haft samma syn på vilka egenskaper som varit önskvärda hos råmaterial för malstenstillverkning. Liksom stensmederna på dessa lokaler föredragit porfyritisk diabas snarare än afyrisk diabas, indikerar resultaten att kvarnsmederna föredragit vissa typer av glimmerskiffer framför andra. Överensstämmelsen mellan avslag och färdiga malstenar på Skogsmossen indikerar att man nyttjat en del av de tillverkade malstenarna lokalt. Detta utesluter inte att enskilda redskap kan ha cirkulerats i ett gåvoutbyte, så som tycks ha varit vanligt för de tunnackiga yxorna och ha förekommit, men mindre vanligt, för trattbägarna (jfr. kapitel 8.6 och 9.1.1). Medan avslag från tillverkning av malstenar av glimmerskiffer påträffades vid de förnyade undersökningarna på Skogsmossen 1997 (jfr. ovan), så saknas än så länge belägg för lokal tillverkning av de malstenar av grovkornig jotnisk- eller arkossandsten som påträffats på Skogsmossen. De avslag av grovkornig sandsten som påträffats och tillvaratagits har i allmänhet slipytor och kommer således från ombearbetning av malstenar. (Däremot finns spår av lokal tillverkning av slipstenar av finkornig kambrisk sandsten hämtad från ett sandstensbrott vid Sticklinge, 6 km NV om Skogsmossen – Lidström-Holmberg muntlig uppgift). I nästföljande kapitel tas trattbägarkulturens mångkantiga stridsyxor upp till diskussion. Mångkantyxorna har i likhet med tunnackiga yxor av porfyrit och malstenar av glimmerskiffer producerats lokalt i Mälardalen, men de skiljer sig från dessa genom att i sin formgivning ansluta till ett stilideal som reproducerats på en regional (eller överregional) snarare än en lokal nivå.
9 lo k A l A, r e g i o n A l A o c H i m p o r t e r A d e s t e n r e d s k A p i n o m mä l A r dA l e n o c H Be r g s l A g e n s 9.1.3 Mångkantiga stridsyxor Den mångkantiga stridsyxan är ett återkommande inslag i fyndinventariet från många av Mälardalen/Bergslagens trattbägarboplatser. Fragmentariska exemplar föreligger till exempel från Skogsmossen och Skumparberget, lokaler som i föregående avsnitt diskuterats som exempel på platser med ett lokalt keramikhantverk (kapitel 8.6), en lokal tillverkning av tunnackiga porfyrityxor för regional redistribution (kapitel 9.1.1) och, åtminstone för Skogsmossens del, en lokal tillverkning och användning av malstenar (kapitel 9.1.2). I föreliggande avsnitt ska de mångkantiga stridsyxorna tas upp som exempel på en föremålsform, som representerar en regional snarare än en lokal hantverkstradition. Det noterades tidigt att mångkantiga stridsyxor uppvisar regionala särdrag i design och att mångkantsyxorna i Sverige och Norge stilistiskt skiljer sig från motsvarande yxor i Danmark/Skåne (Montelius 1893 s.229, 1917 [I:2] s.15, Åberg 1915 s.43, 1935 s.337, 1937 s.58-59, Gjessing 1945 s.375-381, Hinsch 1955 s.42). Gjessing myntade begreppen “svensk-norsk” och “dansk-skånsk” som beteckning på de regionala typer som kännetecknade respektive region (Gjessing 1945 s.377), medan Hinsch använde de något otympligare begreppen “den vinkelbøyde, østskandinaviske typen” och“den nærstående, rette typen”, i motsats till “den dansk-skånske” eller “sørskandinaviske” typen (Hinsch 1955 s.42). Intrycket av regionspecifika varianter av stridsyxor har bekräftats genom Milan Zápotockýs (1992) stora studie av mångkantiga stridsyxor (eller hammaryxor, som de benämns i tyskspråkig litteratur) från Central- och Nordeuropa (se vidare nedan). Stridsyxorna från Skogsmossen och Skumparberget är på grund av sitt fragmentariska tillstånd svåra att typbestämma och som enstaka fynd utgör de i alla händelser inget underlag för en diskussion av hantverkstraditioner i tid och rum. Min behandling av mångkantiga stridsyxor kommer därför att ha ett annat upplägg än föregående avsnitt och jag inkluderar såväl lösfynd som fynd från arkeologiska undersökningar från södra och mellersta Skandinavien. Jag har gått igenom samlingarna vid Statens Historiska Museum (SHM), samt några regionmuseer i Mälardalen/Bergslagen (Uppsala, Gävle, Västerås, Örebro, Nyköping). Vid SHM har jag granskat lösfynd från hela Sverige samt boplatsfynd från i första hand Mälardalen. Jag har även sökt i ”katalogen över främmande samlingar” på SHM. Vid min genomgång har 230 yxor registrerats och klassificerats, hälften av dessa ingår i Zápotockýs katalog över norra Europas mångkantiga stridsyxor, från vilken jag även hämtat kompletterande information om stridsyxor som förvaras på museer i Malmö, Lund, Göteborg och Danmark. t r At t Bäg A r k u lt u r Diskussionen är baserad på Zápotockýs mycket omfattande katalog (Zápotocký 1992). Zápotocký delar in yxorna i två huvudgrupper, flacka (F) och knoppförsedda (K), vilka i sin tur fördelar sig på fyra respektive åtta typer. Sex typer av mångkantiga stridsyxor förekommer så gott som uteslutande i Norden (Danmark, södra Sverige, södra Norge) och benämns av Zápotocký som nordiska typer. Huvuddelen av de yxor som avsågs med begreppet svensk-norska (eller östskandinaviska) mångkantiga stridsyxor motsvaras i Zápotockýs typindelning av typerna KIII och KV (figur 9.15 och 9.16). Bägge varianterna är knoppförsedda och har U- eller V-formade rännor som löper längs yxkroppens ovan- och undersida (bredsidan). KIII yxorna är vanligen lätt böjda, smalsidorna har ett rombiskt eller spetsovalt tvärsnitt, och de har en accentuerad knopp (figur 9.15). KV yxorna är mer eller mindre raka, smalsidorna har ett ovalt tvärsnitt och de har en mindre accentuerad knopp (figur 9.16). Hinsch inkluderade också knopplösa yxor med djupa rännor i sin kategori raka östskandinaviska yxor. Dessa ingår i Zápotockýs typ FIII (figur 9.17). Den senare typen betecknas av Zápotocký som samnordisk då den är jämt spridd över hela det nordiska trattbägarområdet. Möjligen föreligger det likväl en skillnad i det att just djupa skåror är vanligare på FIII yxor i norr än i söder. De mångkantsyxor som kallats dansk-skånska eller sydskandinaviska benämns FIV, KII och KVI i Zápotockýs typologi (figur 9.18). Vid sidan av de nordiska mångkantiga stridsyxorna som kommer att diskuteras här, så förekommer ytterligare sex typer av mångkantsyxor i området mellan Skandinavien och Alperna. Även dessa tenderar att ha utpräglat regionala förekomster, med olika formgivning i skilda landsändar (Zápotocký 1992). Innan jag går vidare med diskussionen av regionala och överregionala aspekter i formgivningen av mångkantiga stridsyxor, ska jag kort omnämna yxorna som hittades på Skogsmossen och Skumparberget. Jag kommer även att skriva något om andra kontexter med fynd av mångkantsyxor i Mälardalen och Bergslagen, samt ta upp frågan om de mångkantiga stridsyxornas kronologi. Från Skogsmossen föreligger två fragmentariska mångkantiga stridsyxor, fnr 6678 och fnr 6686, bägge är funna i det offerkärr som fanns i anslutning till boplatsen och bägge är sönderslagna. Av stridsyxa 6678 hittades fem bitar som kan sammanfogas till en nackhalva som är bevarad från knopp till skafthål (figur 9.19). De fem fragmenten påträffades intill varandra i kärrets södra ände. Nackknoppen gör yxan till en K-yxa enligt Zápotockýs terminologi. Den bevarade delen av yxkroppen uppvisar ett rombiskt tvärsnitt, något som tillsammans med den markerade nackknoppen visar att det sannolikt rör sig om en KIII yxa. Yxan är tillverkad i en glimmerrik 215
Page 1 and 2:
Identitet i praktik Lokala, regiona
Page 3:
“A m i c u lt u r A y A l m ov i
Page 6 and 7:
8 En annorlunda trattbägarkeramik?
Page 8 and 9:
miljödeterminister var lika välko
Page 10 and 11:
10 Myggor svärmar kring vår bil p
Page 13 and 14:
1 Inledning ”Lost the culture, th
Page 15 and 16:
Att man i enlighet med Sandra Hardi
Page 17 and 18:
2 Kultur, praktik och identitet I i
Page 19 and 20:
att hans starka ställningstagande
Page 21 and 22:
exemplifierar bland annat med Ralph
Page 23 and 24:
...those elements of culture which
Page 25 and 26:
more than a mere biological given.
Page 27 and 28:
emergence of tribe as a primary fun
Page 29 and 30:
tur, så leder förändringar till
Page 31 and 32:
lärande inom ramen för det social
Page 33 and 34:
discipliner - Linton var kulturantr
Page 35 and 36:
that constitute our community. Our
Page 37 and 38:
Social interaction between agents o
Page 39 and 40:
Så som diskuterades i kapitel 2.7
Page 41:
practice som ingår i en konstellat
Page 44 and 45:
44 They liked to see lands; timidit
Page 46 and 47:
sten för tillverkning av stridsklu
Page 48 and 49:
kapitel 2.8 snuddade jag vid ett an
Page 50 and 51:
50 ...the chant-owner name places f
Page 52 and 53:
Figur 3.4. 14C-dateringar av skidor
Page 54 and 55:
54 Figur 3.6. Neolitiskt träförem
Page 57 and 58:
4 Den äldsta keramiken runt Öster
Page 59 and 60:
Figur 4.2. Åland under stenåldern
Page 61 and 62:
4 de n ä l d s t A k e r A m i k e
Page 63 and 64:
soderna med markant inflöde av sal
Page 65 and 66:
I Estland, Lettland, Litauen och de
Page 67 and 68:
41 kan hänföras till äldre bandk
Page 69 and 70:
Figur 4.15. Jämförelse mellan ert
Page 71 and 72:
5 Mälardalen och Bergslagens tidig
Page 73 and 74:
5 mä l A r dA l e n o c H Be r g s
Page 75 and 76:
Figur 5.3. Trattbägarlokaler i nor
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
Page 89:
Page 92 and 93:
i en framtida publikation som redog
Page 94 and 95:
94 Figur 6.1. Jordartskartor från
Page 96 and 97:
Figur 6.3. Lerklining med avtryck a
Page 98 and 99:
Figur 6.5. Spridningen av malstensu
Page 100 and 101:
mer jag att utförligt beskriva sp
Page 102 and 103:
Figur 6.8. Gravanläggningar på tr
Page 104 and 105:
Figur 6.13. Trattbägare som påtr
Page 106 and 107:
gaste gruppen av tidigneolitiska ku
Page 108 and 109:
Figur 6.16. Fynd från den timmerby
Page 110 and 111:
med ramverk av sten, till exempel d
Page 112 and 113:
uppfattas som boplatsaktiviteter sp
Page 115 and 116:
7 Näringsekonomi som kulturell pra
Page 117 and 118:
7 nä r i n g s e k o n o m i s o m
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 133:
Page 136 and 137:
ett något grövre gods och sparsam
Page 138 and 139:
Figur 8.3. Trattbägare från Hjulb
Page 140 and 141:
möjligt, fortsatt datera dekorerad
Page 142:
Figur 8.5. Direkt daterade krukskä
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Page 149 and 150:
Figur 8.10. Direkt daterade dekorer
Page 151 and 152:
8 en A n n o r l u n dA t r At t B
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Figur 8.21. Kärlprofiler av trattb
Page 163 and 164: 8 en A n n o r l u n dA t r At t B
Page 165 and 166: Figur 8.25. Snördekorerad mynnings
Page 168 and 169: På Kallmossen (figur 8.24b, c) och
Page 170 and 171: mer fragmentariska trattbägare som
Page 172 and 173: Vrå I kärl i dagsläget inte är
Page 174 and 175: hopning, som vid sidan av nämnda k
Page 176 and 177: 8.5 Vem offrade i kärret? Keramike
Page 178 and 179: skärv-/slipnummer. Hantverket I li
Page 180 and 181: Figur 8.39. Tunnslip av trattbägar
Page 182 and 183: tidig bondestenålder. Något, som
Page 184 and 185: Figur 8.45. Schematisk presentation
Page 186 and 187: Figur 8.46. Modell av en hypotetisk
Page 188 and 189: som en praktisk, funktionell prepar
Page 190 and 191: från rutgrävning/sållning med, v
Page 192 and 193: Bland trattbägarna från Skogsmoss
Page 194 and 195: snördekor eller rader av enkla int
Page 196 and 197: Stabiliteten och kontinuiteten i ut
Page 199 and 200: 9 Lokala, regionala och importerade
Page 201 and 202: 9 lo k A l A, r e g i o n A l A o c
Page 213: 9 lo k A l A, r e g i o n A l A o c
Page 217 and 218: Figur 9.16. Mångkantig stridsyxa a
Page 241 and 242: 10 Överregionala sociala sammanhan
Page 243 and 244: 10 öv e r r e g i o n A l A s o c
Page 245 and 246: Figur 10.5. Trattbägare från Lets
Page 251 and 252: Figur 10.15. Karta över de nordlig
Page 265 and 266:
10 öv e r r e g i o n A l A s o c
Page 267 and 268:
Page 269 and 270:
Page 271 and 272:
Page 273 and 274:
11 Kultur, praktik och identitet un
Page 275 and 276:
11 ku lt u r, p r A k t i k o c H i
Page 277 and 278:
Page 279 and 280:
Page 281 and 282:
Figur 11.3. Exempel på trindyxor m
Page 283 and 284:
Figur 11.4. Fyrsidig helslipad meso
Page 285 and 286:
Page 287:
Page 290 and 291:
On all these places and routes, eac
Page 292 and 293:
ger repertoire that signalled the d
Page 294 and 295:
Andersen, S. H. 1975. Ringkloster,
Page 296 and 297:
Bentley, R. A., Price, T. D. & Step
Page 298 and 299:
Christensen, C. 1990. Stone Age Dug
Page 300 and 301:
Ekholm, G. 1918. Två nyupptäckta
Page 302 and 303:
Gidlöf, K., Hammarstrand Dehman, K
Page 304 and 305:
Hallgren, F. under arbete. Skifferk
Page 306 and 307:
Hjolman, B. 1964. Arkivhandling ang
Page 308 and 309:
Kaul, F. 1994. Ritualer med mennesk
Page 310 and 311:
Lannerbro, R. 1976. Stenålder och
Page 312 and 313:
Lindqvist, C. 2001. Nämforsen, Åd
Page 314 and 315:
Moore, J. H. 2001. Ethnogenetic pat
Page 316 and 317:
Passey B. H., Robinson T. F., Aylif
Page 318 and 319:
Richards, M. P., Price, T. D. & Koc
Page 320 and 321:
Skjølsvold, A. 1977. Slettabøbopl
Page 322 and 323:
Trigger, B. G. 1969. The Huron, far
Page 324:
Zimmermann, W. 1999. Why was Cattle
show all

Identitet i praktik - Identity in Practice

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?