Identitet i praktik - Identity in Practice

6 pl A t s A t t l e vA p l A t s A t t d ö – p l A t s e r F ö r k u lt u r e l l p r A k t i k i n o m mä l A r dA l e n s t r At t Bäg A r k u lt u r
Figur 6.17. En jämförelse mellan den “husgrund” från Mogetorp, Södermanland,
som här tolkas som en långhög (överst) och en långhög
från Lupawa, Pommern i norra Polen (underst). Efter Florin (1958),
Wierzbicki (1992).
att finna i den bevarade delen av fornlämningen sydöst
om graven.
I Steinekes tolkning av den timmerbyggda graven på
Fågelbacken som ett döds- eller kulthus som diskuterats
ovan, föreslog han även att den lämning på Mogetorp
som Florin tolkat som en bostad (Florin 1958) skall
omtolkas till ett dödshus. ”Husgrunden” på Mogetorp,
utgörs av en stenpackning, som formar en något oregelbunden
rektangel 18 x 7,5 m, vilken delas i två halvor av
en ”mellanvägg” (figur 6.17) (Florin 1938 s.34-39, 1958
s.52-56). Området som innesluts av stenkretsen har en
avvikande fyllning av finkornigare material (mellansand/
grovmo), vilket Florin tolkade som ett anlagt golvlager
(Florin 1958 s.30, 53). Under golvlagret påträffades sex
något lutande stolphål (1 – 2 dm i diameter och 0,5 m
djupa, jfr. figur 6.17), samt ”rader av smärre, rakt stående
Figure 6.17. A structure from the TRB site Mogetorp, Södermanland,
that previously was interpreted as a house, but here is re-interpreted
as the remains of a long barrow (above). For comparison a long
barrow from Lupawa, Pomerania in Northern Poland is displayed
(below). After Florin (1958), Wierzbicki (1992).
stolphål” längs stenpackningens insida (Florin 1938 s.35).
Hela anläggningen överlagrades av ett 0,4 – 0,5 m tjockt
lager av grovsand, ett lager som bör vara påfört.
Steinekes tolkningen utgår från en likhet i form med
danska döds/kulthus samt den gemensamma nämnaren
att stora mängder keramik påträffats i anslutning till de
aktuella lämningarna (Apel et al. 1995 s.82, Steineke 1997b,
1997d). Stenkretsen från Mogetorp är dock avsevärt större
än de danska kulthusen och detaljgranskas fyndspridningen
i det aktuella schaktet, framgår det att huvuddelen av
keramiken hittats invid härdarna norr om konstruktionen
och således inte i direkt anslutning till stenkretsen. Likväl
kan det vara värt att ifrågasätta om lämningen på Mogetorp
verkligen är rester efter ett hus.
Florins tolkning av stenkretsen som ett hus, var föranledd
av likheten med bland annat danska trattbägarhus
109