Identitet i praktik - Identity in Practice

Recommendations

Info

möjligt, fortsatt datera dekorerade skärvor från de lokaler jag senare jobbat med (Skogsmossen, Älby, Trössla). Flertalet dateringar är utförda på organiska beläggningar (“matskorpor”) på kärlens in eller utsida och i ett fall har ett sädeskorn inneslutet i lergodset daterats. De principiella problemen kring 14 C-datering av matskorpor på keramik har diskuterats utförligt i kapitel 5.1.3 och skall inte upprepas här. Slutsatsen av diskussionen var att de aktuella dateringarna, med undantag för en matskorpa med en marin δ 13 C-signal, är tillförlitliga. Det kan likväl inte uteslutas att enskilda dateringar är missvisande, men denna risk föreligger också vid datering av andra provmaterial. De daterade skärvorna redovisas i figur 8.4 – 8.9, ordnade enligt dekortyp och kronologiskt från äldre till yngre inom respektive dekortyp. Två dekorerade, daterade krukskärvor som ingår i jämförelsen är ej avbildade som skärvor, för dessa återges istället bilder på kärlrekonstruktioner i figur 8.10. 14 C-dateringarna från de direkt daterade skärvorna sträcker sig från c. 5050 BP till 4500 BP (figur 8.11). Dateringarna omfattar således större delen av tidigneolitikum, men det bör betonas att det inte finns några direkt daterade skärvor från tidigneolitikums första århundrade (som nämts ovan finns två tidiga dateringar från Anneberg [Segerberg 1999] men dessa skärvor finns ej avbildade, så vitt jag förstår rör det sig om odekorerade skärvor från hals eller buk). Då de daterade skärvorna är förhållandevis få och kommer från än färre lokaler (Skogsmossen, Fågelbacken, Älby, Trössla), kan de knappast förväntas fånga upp den totala kronologiska variationen. Likväl antyder resultaten att dekorelement som snöre, tvärsnodd, kamstämpel, tandad stämpel och gropintryck förekommer parallellt under hela den aktuella perioden. Några dekortyper är bara representerade av enstaka daterade krukskärvor. I två fall kan dessa dekortypers ålder belysas genom dateringar av andra provmaterial från vad som bedöms som goda kontexter. På Skumparberget påträffades en stor hopning krukskärvor (2,5 kg) från en trattbägare dekorerad med knäckebrödsdekor tillsammans med en samling brända hasselnötskal som bedöms ha deponerats tillsammans med keramiken (jfr. Apel 1996 s.126). Ett av hasselnötskalen har 14 C-daterats till 4905±70 BP (Ua-15586). Dateringen är intressant då den antyder att knäckebrödsdekor har en äldre förekomst än vad den enstaka matskorpedateringen av dekortypen visar. Från Skumparberget föreligger även en motsvarande datering av ett hasselnötskal (Ua-15588 4925±75 BP) funnet tillsammans med en större mängd skärvor från en odekorerad trattbägare (1,2 kg keramik, jfr. Apel 1996 s.129). För bägge dessa dateringar är dock kopplingen mellan det daterade materialet och keramiken osäkrare, än vad är fallet med dateringar av organiska beläggningar på krukskärvor. 140 Fr e d r i k HAllgren Vid sidan av dateringar knutna till enskilda skärvor och kärl, finns några i sammanhanget intressanta boplatsmaterial som antingen är daterade till ett snävt intervall av tidigneolitikum, eller som har homogen keramik trots att dateringarna har en stor kronologisk spridning. Till den första kategorin hör Smällan 2, dateringarna härifrån spänner över 5130±100 – 5045±100 BP. För tre av kolproverna finns bestämningar av träets egenålder, som ligger mellan ≤50 och ≤20 år (jfr. figur 5.10), vilket antyder att keramiken kan dateras till århundradet före c. 5000 BP. Keramiken på Smällan 2 har en dekorfrekvens på 13%, vanligast dekorelement är en kamstämpel som liknar tvärsnoddsintryck, äkta tvärsnodd och snördekor förekommer också (figur 8.12). Dekor förekommer både på trattbägarnas mynningsrand, under mynning och på hals, på skuldra och möjligen också på bukskärvor (Olsson manuskript, Olsson personlig kommunikation, Kihlstedt 1996, Kihlstedt et al. 1997). Relativt korta dateringsintervall finns också på lokalerna Trössla norra (5105±45, 4955±45 BP) och Häggsta II (5040±100 – 4835±BP). Bägge lokalerna präglas av sparsam dekor av enkla intryck. Dateringarna från Trössla norra är utförda på ben från nötboskap och har därmed låg egenålder (kapitel 5.1), dateringarna från Häggsta II är utförda på ej vedartsbestämt träkol, dessa kan således ge en skenbart för hög ålder. Keramik med sparsam dekor av enkla intryck dominerar även helt på Frotorp, en lokal med dateringar i ett större intervall, 5085±75 – 4655±65 BP, vilket indikerar att keramik med sparsam dekor förekommer över en stor del av tidigneolitikum Sammantaget ger således dateringar utförda på kol/ makrofossil/djurben från lokaler med snäva dateringsintervall eller enhetligt keramiskt material, samma bild som dateringar av matskorpor från enskilda skärvor. Sparsamt dekorerad keramik med enkla intryck och rikare dekorerad keramik med tvärsnodd och kamstämpel är samtida företeelser under större delen av TN. Från inledningen av tidigneolitikum, dvs. perioden kring 5150 BP, saknas direkt daterade krukskärvor med dekor och de lokaler som har 14 C-dateringar till perioden (Anneberg och Skumparberget) har också yngre dateringar. Anneberg har det snävaste intervallet av dessa båda lokaler, 5190±130 – 4850±110 BP (dateringar på säl och människa ej beaktade) (Segerberg 1999 s.111-115). Både den äldsta och den yngsta dateringen är utförd på hasselnötskal så egenålder är inte ett problem, men då dateringarna spänner över flera århundraden, finns likväl lite information att hämta om keramikdekor under tidigneolitikums initialskede. Keramiken från Anneberg har en dekorfrekvens av 2,6% (viktprocent), dekoren domineras av enkla intryck och stämplar, i övrigt förekommer dragna linjer/streck, kamstämpel och snöre, liksom ett fåtal skärvor med gropintryck (Segerberg 1999 s.84-88). Vanligen
Figur 8.4. Direkt daterade krukskärvor med snördekor. a. Ua-10970 5035±95 BP, b. Ua-10388 5020±100 BP, c. Ua-10387 4885±110 BP, d. Ua-10860 4845±60 BP, e. Ua-10855 4605±60 BP. Keramik från Skogsmossen, Västmanland. Teckningar av Alicja Grenberger. Skala 1:1. Figure 8.4. Directly dated potsherds with cord decoration. a. Ua- 10970 5035±95 BP, b. Ua-10388 5020±100 BP, c. Ua-10387 4885±110 BP, d. Ua-10860 4845±60 BP, e. Ua-10855 4605±60 BP. Pottery from Skogsmossen, Västmanland. Drawings by Alicja Grenberger. Scale 1:1. 141
Page 1 and 2:
Identitet i praktik Lokala, regiona
Page 3:
“A m i c u lt u r A y A l m ov i
Page 6 and 7:
8 En annorlunda trattbägarkeramik?
Page 8 and 9:
miljödeterminister var lika välko
Page 10 and 11:
10 Myggor svärmar kring vår bil p
Page 13 and 14:
1 Inledning ”Lost the culture, th
Page 15 and 16:
Att man i enlighet med Sandra Hardi
Page 17 and 18:
2 Kultur, praktik och identitet I i
Page 19 and 20:
att hans starka ställningstagande
Page 21 and 22:
exemplifierar bland annat med Ralph
Page 23 and 24:
...those elements of culture which
Page 25 and 26:
more than a mere biological given.
Page 27 and 28:
emergence of tribe as a primary fun
Page 29 and 30:
tur, så leder förändringar till
Page 31 and 32:
lärande inom ramen för det social
Page 33 and 34:
discipliner - Linton var kulturantr
Page 35 and 36:
that constitute our community. Our
Page 37 and 38:
Social interaction between agents o
Page 39 and 40:
Så som diskuterades i kapitel 2.7
Page 41:
practice som ingår i en konstellat
Page 44 and 45:
44 They liked to see lands; timidit
Page 46 and 47:
sten för tillverkning av stridsklu
Page 48 and 49:
kapitel 2.8 snuddade jag vid ett an
Page 50 and 51:
50 ...the chant-owner name places f
Page 52 and 53:
Figur 3.4. 14C-dateringar av skidor
Page 54 and 55:
54 Figur 3.6. Neolitiskt träförem
Page 57 and 58:
4 Den äldsta keramiken runt Öster
Page 59 and 60:
Figur 4.2. Åland under stenåldern
Page 61 and 62:
4 de n ä l d s t A k e r A m i k e
Page 63 and 64:
soderna med markant inflöde av sal
Page 65 and 66:
I Estland, Lettland, Litauen och de
Page 67 and 68:
41 kan hänföras till äldre bandk
Page 69 and 70:
Figur 4.15. Jämförelse mellan ert
Page 71 and 72:
5 Mälardalen och Bergslagens tidig
Page 73 and 74:
5 mä l A r dA l e n o c H Be r g s
Page 75 and 76:
Figur 5.3. Trattbägarlokaler i nor
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
Page 89: 5 mä l A r dA l e n o c H Be r g s
Page 92 and 93: i en framtida publikation som redog
Page 94 and 95: 94 Figur 6.1. Jordartskartor från
Page 96 and 97: Figur 6.3. Lerklining med avtryck a
Page 98 and 99: Figur 6.5. Spridningen av malstensu
Page 100 and 101: mer jag att utförligt beskriva sp
Page 102 and 103: Figur 6.8. Gravanläggningar på tr
Page 104 and 105: Figur 6.13. Trattbägare som påtr
Page 106 and 107: gaste gruppen av tidigneolitiska ku
Page 108 and 109: Figur 6.16. Fynd från den timmerby
Page 110 and 111: med ramverk av sten, till exempel d
Page 112 and 113: uppfattas som boplatsaktiviteter sp
Page 115 and 116: 7 Näringsekonomi som kulturell pra
Page 117 and 118: 7 nä r i n g s e k o n o m i s o m
Page 133: 7 nä r i n g s e k o n o m i s o m
Page 136 and 137: ett något grövre gods och sparsam
Page 138 and 139: Figur 8.3. Trattbägare från Hjulb
Page 142: Figur 8.5. Direkt daterade krukskä
Page 145 and 146: Figur 8.7. Direkt daterade krukskä
Page 147 and 148: Figur 8.8. Direkt daterade krukskä
Page 149 and 150: Figur 8.10. Direkt daterade dekorer
Page 151 and 152: 8 en A n n o r l u n dA t r At t B
Page 161 and 162: Figur 8.21. Kärlprofiler av trattb
Page 165 and 166: Figur 8.25. Snördekorerad mynnings
Page 168 and 169: På Kallmossen (figur 8.24b, c) och
Page 170 and 171: mer fragmentariska trattbägare som
Page 172 and 173: Vrå I kärl i dagsläget inte är
Page 174 and 175: hopning, som vid sidan av nämnda k
Page 176 and 177: 8.5 Vem offrade i kärret? Keramike
Page 178 and 179: skärv-/slipnummer. Hantverket I li
Page 180 and 181: Figur 8.39. Tunnslip av trattbägar
Page 182 and 183: tidig bondestenålder. Något, som
Page 184 and 185: Figur 8.45. Schematisk presentation
Page 186 and 187: Figur 8.46. Modell av en hypotetisk
Page 188 and 189: som en praktisk, funktionell prepar
Page 190 and 191:
från rutgrävning/sållning med, v
Page 192 and 193:
Bland trattbägarna från Skogsmoss
Page 194 and 195:
snördekor eller rader av enkla int
Page 196 and 197:
Stabiliteten och kontinuiteten i ut
Page 199 and 200:
9 Lokala, regionala och importerade
Page 201 and 202:
9 lo k A l A, r e g i o n A l A o c
Page 203 and 204:
Page 205 and 206:
Page 207 and 208:
Page 209 and 210:
Page 211 and 212:
Page 213 and 214:
Page 215 and 216:
Page 217 and 218:
Figur 9.16. Mångkantig stridsyxa a
Page 219 and 220:
Page 221 and 222:
Page 223 and 224:
Page 225 and 226:
Page 227 and 228:
Page 229 and 230:
Page 231 and 232:
Page 233 and 234:
Page 235 and 236:
Page 237 and 238:
Page 239 and 240:
Page 241 and 242:
10 Överregionala sociala sammanhan
Page 243 and 244:
10 öv e r r e g i o n A l A s o c
Page 245 and 246:
Figur 10.5. Trattbägare från Lets
Page 247 and 248:
Page 249 and 250:
Page 251 and 252:
Figur 10.15. Karta över de nordlig
Page 253 and 254:
Page 255 and 256:
Page 257 and 258:
Page 259 and 260:
Page 261 and 262:
Page 263 and 264:
Page 265 and 266:
Page 267 and 268:
Page 269 and 270:
Page 271 and 272:
Page 273 and 274:
11 Kultur, praktik och identitet un
Page 275 and 276:
11 ku lt u r, p r A k t i k o c H i
Page 277 and 278:
Page 279 and 280:
Page 281 and 282:
Figur 11.3. Exempel på trindyxor m
Page 283 and 284:
Figur 11.4. Fyrsidig helslipad meso
Page 285 and 286:
Page 287:
Page 290 and 291:
On all these places and routes, eac
Page 292 and 293:
ger repertoire that signalled the d
Page 294 and 295:
Andersen, S. H. 1975. Ringkloster,
Page 296 and 297:
Bentley, R. A., Price, T. D. & Step
Page 298 and 299:
Christensen, C. 1990. Stone Age Dug
Page 300 and 301:
Ekholm, G. 1918. Två nyupptäckta
Page 302 and 303:
Gidlöf, K., Hammarstrand Dehman, K
Page 304 and 305:
Hallgren, F. under arbete. Skifferk
Page 306 and 307:
Hjolman, B. 1964. Arkivhandling ang
Page 308 and 309:
Kaul, F. 1994. Ritualer med mennesk
Page 310 and 311:
Lannerbro, R. 1976. Stenålder och
Page 312 and 313:
Lindqvist, C. 2001. Nämforsen, Åd
Page 314 and 315:
Moore, J. H. 2001. Ethnogenetic pat
Page 316 and 317:
Passey B. H., Robinson T. F., Aylif
Page 318 and 319:
Richards, M. P., Price, T. D. & Koc
Page 320 and 321:
Skjølsvold, A. 1977. Slettabøbopl
Page 322 and 323:
Trigger, B. G. 1969. The Huron, far
Page 324:
Zimmermann, W. 1999. Why was Cattle
show all

Identitet i praktik - Identity in Practice

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?