Identitet i praktik - Identity in Practice
Identitet i praktik - Identity in Practice
Identitet i praktik - Identity in Practice
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
8 en A n n o r l u n dA t r At t Bäg A r k e r A m i k? tr At t Bäg A r e, k r A g F l A s k o r o c H l e r s k i v o r<br />
Figur 8.17. Jämförelse mellan tvärsnoddsdekorerad sperr<strong>in</strong>gs 1 keramik<br />
från Östra Jansmyra I, Åland (a), Vargstensslätten II, Åland (b)<br />
och trattbägarkeramik från Skogsmossen, Västmanland (c). Keramik<strong>in</strong>ventariet<br />
från Östra Jansmyra (ÅM 635:2) <strong>in</strong>kluderar även skärvor<br />
dekorerad med alternerande horisontellt och vertikalt applicerad<br />
tvärsnodd, i stil med Skogsmossen-skärvan. Sperr<strong>in</strong>gs 1 skärvorna är<br />
daterade till 6185±120 BP (a) och 5990±75 BP (b), jfr. kapitel 4,<br />
trattbägarskärvan är daterad till 4560±70 BP. Teckn<strong>in</strong>gar av Alicja<br />
Grenberger. Skala 1:2.<br />
Figure 8.17. Comparison between cord stamp decorated Sperr<strong>in</strong>gs 1<br />
pottery from Östra Jansmyra I (a) and Vargstensslätten II (b), Åland,<br />
and Funnel Beaker pottery from Skogsmossen, Västmanland (c). The<br />
ceramic assemblage from Östra Jansmyra (ÅM 635:2) also <strong>in</strong>clude<br />
sherds with cord stamp applied alternate <strong>in</strong> horizontal and vertical<br />
positions rem<strong>in</strong>iscent of the Skogsmossen sherd. The Sperr<strong>in</strong>gs 1<br />
sherds are dated to 6185±120 BP (a) and 5990±75 BP (b), cf.<br />
chapter 4, the TRB sherd is dated to 4560±70 BP. Draw<strong>in</strong>gs by Alicja<br />
Grenberger. Scale 1:2.<br />
i mä l A r dA l e n o c H Be r g s l A g e n<br />
diagonal applikation (figur 8.12, 8.13) nära motsvarigheter<br />
i kamkeramik från F<strong>in</strong>land (t.ex. Europaeus 1927<br />
s.46). Bland trattbägare från Mälardalen/Bergslagen är<br />
det mycket vanligt med dekor på mynn<strong>in</strong>gsrandens kant,<br />
en företeelse som <strong>in</strong>te förekommer på trattbägare från<br />
Jylland (Madsen & Petersen 1984 s.94) och är mycket sällsynt<br />
på trattbägare från Själland (Koch 1998) men vanligt<br />
på tidigneolitisk kamkeramik (”typisk kamkeramik” eller<br />
Ka II, jfr. Dreijer 1941, Färjare 2000). Dekor på kärlväggens<br />
<strong>in</strong>sida är också det ett drag med motsvarigheter på<br />
kamkeramik (Färjare 2000 s.18), men saknas mig veterligt<br />
<strong>in</strong>om sydskand<strong>in</strong>avisk och kont<strong>in</strong>ental TRB.<br />
Det ska samtidigt betonas att Mälardalen och Bergslagens<br />
trattbägare <strong>in</strong>te är kopior av kamkeramiska kärl,<br />
snarare har man genom lån av enskilda stilistiska element,<br />
skapat vad som skulle kunna kallas annorlunda trattbägare,<br />
en design som (under TN I) är specifik för trattbägarkulturens<br />
norra randbygder. Några av dessa särdrag,<br />
alternerande tvärsnoddsdekor och dekor på kärlväggens<br />
<strong>in</strong>sida, utmärker också den tidigneolitiska keramiken på<br />
norska Vestlandet, en keramiktradition som <strong>in</strong>om norsk<br />
arkeologi betraktas som ”lokal keramik” snarare än trattbägarkeramik,<br />
men som i m<strong>in</strong> förståelse blir (ännu en)<br />
lokal variant av trattbägarkeramik. Liksom Mälardalen/<br />
Bergslagen utgör trattbägarkulturens norra randbygd i<br />
östra Skand<strong>in</strong>avien, kan Vestlandet förstås som trattbägarkulturens<br />
norra randbygd i västra Skand<strong>in</strong>avien, ett<br />
tema som diskuteras mer <strong>in</strong>gående i kapitel 10.<br />
155