20.09.2013 Views

Identitet i praktik - Identity in Practice

Identitet i praktik - Identity in Practice

Identitet i praktik - Identity in Practice

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

9 lo k A l A, r e g i o n A l A o c H i m p o r t e r A d e s t e n r e d s k A p i n o m mä l A r dA l e n o c H Be r g s l A g e n s<br />

fynd som även <strong>in</strong>nehöll en flatyxa av koppar av samma<br />

typ som flatyxorna i Bygholmfyndet i Danmark, vilket<br />

dateras till slutetav TN (Zápotocký 1992 s.196). Den<br />

andra nordeuropeiska stridsyxan av koppar förvaras på<br />

Malmö museum och är <strong>in</strong>köpt i en antikaffär i Malmö<br />

(Zápotocký 1992 s.196-198, Klassen 2000 s.143-147,<br />

349). Yxan har förmodats vara påträffad i Skåne, det bör<br />

dock poängteras att <strong>in</strong>gent<strong>in</strong>g är känt om dess ursprung.<br />

Yxan har en lätt böjd form, ett rundat rombiskt tvärsnitt<br />

och nackknopp. Trots några gemensamma nämnare så<br />

är den <strong>in</strong>te alls lik den polska kopparyxan, däremot har<br />

den en viss likhet med kopparyxor av Şiria/Tiszavalktyp<br />

från senare fasen av bodrogkeresztúrkultur i Ungern<br />

(Montelius 1893 s.228, Patay 1984 s.63-66, taf. 25-27,<br />

Zápotocký 1992 s.184-186).<br />

Bodrogkeresztúrkultur dateras till 5100±40 –<br />

4820±140 BP (http://www.com-archaeology.org/<br />

BodrogC14dates.gif, hemsida besökt 080409), dvs. en<br />

period samtida med TN I. Klassen betonar dock att yxan<br />

i Malmö museums saml<strong>in</strong>gar avviker från de ungerska<br />

yxorna i flera detaljer, medan den däremot har typologiska<br />

likheter med stridsyxor av sten <strong>in</strong>om mondseegruppen,<br />

en variant av trattbägarkultur som f<strong>in</strong>ns i Österrike<br />

(jfr. figur 5.1). Då yxan dessutom är tillverkad av en typ<br />

av koppar som varit i bruk i Mondsee föreslår Klassen<br />

att den är av Österrikiskt ursprung (Klassen 2000<br />

s.147). Mondseegruppen dateras till perioden 4940±120<br />

– 4430±110 BP (http://www.comp-archaeology.org/<br />

MondseeC14dates.gif, hemsida besökt 080409), dvs. de<br />

senare 2/3-delarna av TN och början av MN enligt sydskand<strong>in</strong>avisk<br />

term<strong>in</strong>ologi.<br />

Det har stundom hävdats att mångkantiga stridsyxor<br />

av sten i allmänhet och de knoppförsedda i synnerhet,<br />

är kopior av kopparyxor. Dater<strong>in</strong>garna som <strong>in</strong>direkt kan<br />

associeras med de två kopparyxorna från norra Europa,<br />

pekar dock på att dessa är yngre, eller möjligtvis samtida<br />

med de svensk-norska yxorna i Mälardalen, men<br />

knappast äldre. Dater<strong>in</strong>garna från bodrogkeresztúrkultur<br />

placerar yxorna av Şiria-typ samtida med Annebergboplatsen<br />

och dess KIII yxa.<br />

Nils Åberg är den som kanske starkast vänt sig mot<br />

förklar<strong>in</strong>gsmodeller som förutsatt att stridsyxor av sten<br />

är kopior av stridsyxor av koppar:<br />

Aldrig har väl tanken på kopparförebilder utövat ett så<br />

förlamande <strong>in</strong>flytande på forskn<strong>in</strong>gen som just <strong>in</strong>för de<br />

nordiska stridsyxorna. (Åberg 1949 s.64)<br />

Jag är benägen att hålla med. Kopparyxan från Śmierdnica-<br />

Mühlenbeck är <strong>in</strong>te lik stridsyxorna av sten från norra<br />

Polen (Zápotocký 1992 s.197, 438-464). Det är därför<br />

föga troligt att de senare tillverkats med den förra som<br />

förebild. Om yxan från antikaffären i Malmö verkligen<br />

kommer från Skåne, kan man konstatera samma mönster<br />

t r At t Bäg A r k u lt u r<br />

Figur 9.24. Nacken till en mångkantig stridsyxa av typ KIII från Anneberg,<br />

Uppland. Notera att yxkroppen är avbildad i en skev position<br />

vilket ger sken av att skåran på ryggsidan är asymmetriskt placerad,<br />

vilket alltså <strong>in</strong>te är fallet. Efter Segerberg (1999 fig. 61). Skala 1:1.<br />

Figure 9.24. Neck of polygonal battle-axe of type KIII, from the<br />

TRB site Anneberg, Uppland. Note that the draw<strong>in</strong>g depicts the axe<br />

rotated slightly to the right, giv<strong>in</strong>g the impression that groove on the<br />

back is placed <strong>in</strong> an asymmetrical position, this is however not the<br />

case. After Segerberg (1999 fig. 61). Scale 1:1.<br />

där, de lokalt producerade dansk-skånska yxorna (FIV,<br />

KVI) ser <strong>in</strong>te ut som den förmenta förlagan. Kopparyxan<br />

uppvisar istället, som nämnts, likheter med stenyxor från<br />

Mondsee och i någon mån med de svensk-norska yxorna<br />

av typ KIII. En av de ungerska kopparyxorna av Şiria-typ<br />

har påträffats i en grav, som även <strong>in</strong>nehöll en skafthålsyxa<br />

av sten. Den senare skiljer sig dock helt från kopparyxan i<br />

s<strong>in</strong> design. Den saknar till exempel nackknopp och har en<br />

annorlunda form på yxkroppen (Patay 1978 s.21-22, taf.<br />

IX). Från samma gravfält, Tiszavalk-Kenderföld, f<strong>in</strong>ns<br />

ytterligare ett fynd av en stridsyxa av sten från en förstörd<br />

grav, <strong>in</strong>te heller denna ser ut som kopparyxan (den saknar<br />

bland annat nackknopp) (Patay 1978 s.33-34). Av detta<br />

framgår det att stenyxor <strong>in</strong>te behöver vara formgivna<br />

som kopior av kopparyxor och det måste anses m<strong>in</strong>st<br />

lika sannolikt att förhållandet är det omvända, dvs. att<br />

kopparyxor <strong>in</strong>spirerats av förlagor i sten. Rimligt är att<br />

tänka sig en ömsesidig påverkan mellan stensmeder och<br />

kopparsmeder, ett synsätt som <strong>in</strong>te kräver ett ursprung<br />

för fenomenet skafthålsförsedd stridsyxa.<br />

I södra Norge och på svenska Västkusten förekom<br />

skafthålsförsedda hackor av sten redan under mesolitikum<br />

(Gräslund 1962, Olsen 1992 s.93, 98, Glørstad<br />

1999, 2002). Flertalet skafthålshackor dateras till mellan-<br />

och senmesolitisk tid. Säkert daterade kontexter<br />

föreligger exempelvis på Kotedalen (6000 f.Kr.) och<br />

223

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!