Identitet i praktik - Identity in Practice

Recommendations

Info

14 C-daterad kontext med fynd av en KIII yxa vid Hylie Vattentorn (Brink & Hydén 2006 s.35-37, 115-123). Yxan är avslagen vid det ursprungliga skafthålet och har ett påbörjat men ej genomborrat nytt skafthål. Yxan påträffades i vad som tolkats som en offergrop, tillsammans med trattbägarkeramik, ben från nötboskap samt förkolnade sädeskorn och hasselnötskal. Ett av sädeskornen har daterats till övergången TNI/TNII (figur 9.23). Det är sämre ställt med 14 C-dateringar som kan associeras med den raka, knoppförsedda mångkantyxan av östskandinavisk typ (KV). Möjligtvis är eggfragmentet från Skumparberget av denna typ, men det kan inte uteslutas att det rör sig om en FIII eller en FIV yxa. Skumparberget har dateringar till ett långt avsnitt av tidigneolitikum. En av dateringarna (Ua-15588, 4925±75 BP) kan möjligen associeras med mångkantsyxan, då den kommer från en anläggning som tolkats som en del av samma kontext som yxan (Apel 1996 s.128-129). Då fragmentet inte kan bestämmas närmare än till KV/ FIII/FIV så är likväl denna datering föga belysande för yxornas kronologi. Från Älby föreligger vid sidan av ovannämnda KIII halvfabrikat också en halv KV yxa (figur 9.22). Den senare kommer från en odaterad kontext. Som helhet spänner dateringarna från Älby över 4950±85 – 4520±70 BP. Från Danmark känner jag till två 14 C-daterade kontexter med mångkantsyxor, en flatmarksgrav vid Dragsholm, Själland och en långhög vid Rustrup, Jylland (figur 9.23). Graven från Dragsholm innehöll ett skelett av en man som gravlagts bland annat med en yxa av FIII typ och en trattbägare av Kochs typ I. Graven daterades ursprungligen till slutet av TN I (Brinch-Petersen 1974), men har nyligen omdaterats och befunnits vara c. 100 år 222 Fr e d r i k HAllgren Figur 9.23. 14 C-dateringar associerade med mångkantga stridsyxor från Mälardalen och Bergslagen, Skåne och Danmark (Fischer 1976, Segerberg 1999, Brink & Hydén 2006 s.35-37, 115-123). Dateringarna från Dragsholm är korrigerade för en marin reservoareffekt (Price et al. 2007 s.218). Figure 9.23. 14 C dates associated with polygonal battle-axes from Mälardalen and Bergslagen, Skåne and Denmark (Fischer 1976, Segerberg 1999, Brink & Hydén 2006 p.35-37, 115-123). The dates from Dragsholm are corrected for a marine reservoir effect (Price et al. 2007 p.218). äldre (Price et al. 2007). Från primärgraven i långhögen vid Rustrup finns ett fynd av en yxa av typ FIVa. Det föreligger tre 14 C-dateringar av träkol från långhögens fasadränna (figur 9.23). Det yngsta av dessa (K-2253) består av kol från de yttre årsringarna av en fasadstolpe, de andra två proverna misstänks komma från kärnveden av en stolpe och har i så fall en viss egenålder (Fischer 1976 s.40). Dateringarna placerar graven och FIV yxan i mitten av TN I. Vid sidan av 14 C-daterade kontexter, så finns även fynd av mångkantsyxor från dösar i Danmark (Åberg 1937 s.25, 51, 140, Thorvildsen 1941 s.63-64, Zápotocký 1992). De två yxor som avbildas av Åberg är av KII typ, vilka alltså med hänvisning till dösarnas datering kan föras till TN II (1937 s.141). Zápotocký omnämner även en KIII yxa funnen i en dös (Zápotocký 1992 s.69). Enligt Zápotockýs relativa kronologi (som ej är baserad på 14 C-datering), uppträdde FIII yxorna något tidigare än de övriga, följt av en fas där FIII fanns parallellt med FIV, KII, KIII, KV och KVI (Zápotocký 1992 s. 205). Modellen motsägs inte av de tillgängliga dateringarna. Viktigt att notera är dock att både knoppförsedda och böjda, liksom flacka och raka mångkantiga stridsyxor är belagda från TN I kontexter i Danmark och Mälardalen. Från norra Europa finns två fynd av kopparyxor med former som minner om de mångkantiga stridsyxorna av sten (Zápotocký 1992 s.196-198). Från Śmierdnica- Mühlenbeck, Pommern, i norra Polen föreligger en böjd kopparyxa med mångkantigt tvärsnitt och nackknopp. Yxan skiljer sig avsevärt från mångkantiga stridsyxor i sten från samma område, men har likheter med stridsyxor av sten från Böhmen. Kopparyxan ingick i ett depå-
9 lo k A l A, r e g i o n A l A o c H i m p o r t e r A d e s t e n r e d s k A p i n o m mä l A r dA l e n o c H Be r g s l A g e n s fynd som även innehöll en flatyxa av koppar av samma typ som flatyxorna i Bygholmfyndet i Danmark, vilket dateras till slutetav TN (Zápotocký 1992 s.196). Den andra nordeuropeiska stridsyxan av koppar förvaras på Malmö museum och är inköpt i en antikaffär i Malmö (Zápotocký 1992 s.196-198, Klassen 2000 s.143-147, 349). Yxan har förmodats vara påträffad i Skåne, det bör dock poängteras att ingenting är känt om dess ursprung. Yxan har en lätt böjd form, ett rundat rombiskt tvärsnitt och nackknopp. Trots några gemensamma nämnare så är den inte alls lik den polska kopparyxan, däremot har den en viss likhet med kopparyxor av Şiria/Tiszavalktyp från senare fasen av bodrogkeresztúrkultur i Ungern (Montelius 1893 s.228, Patay 1984 s.63-66, taf. 25-27, Zápotocký 1992 s.184-186). Bodrogkeresztúrkultur dateras till 5100±40 – 4820±140 BP (http://www.com-archaeology.org/ BodrogC14dates.gif, hemsida besökt 080409), dvs. en period samtida med TN I. Klassen betonar dock att yxan i Malmö museums samlingar avviker från de ungerska yxorna i flera detaljer, medan den däremot har typologiska likheter med stridsyxor av sten inom mondseegruppen, en variant av trattbägarkultur som finns i Österrike (jfr. figur 5.1). Då yxan dessutom är tillverkad av en typ av koppar som varit i bruk i Mondsee föreslår Klassen att den är av Österrikiskt ursprung (Klassen 2000 s.147). Mondseegruppen dateras till perioden 4940±120 – 4430±110 BP (http://www.comp-archaeology.org/ MondseeC14dates.gif, hemsida besökt 080409), dvs. de senare 2/3-delarna av TN och början av MN enligt sydskandinavisk terminologi. Det har stundom hävdats att mångkantiga stridsyxor av sten i allmänhet och de knoppförsedda i synnerhet, är kopior av kopparyxor. Dateringarna som indirekt kan associeras med de två kopparyxorna från norra Europa, pekar dock på att dessa är yngre, eller möjligtvis samtida med de svensk-norska yxorna i Mälardalen, men knappast äldre. Dateringarna från bodrogkeresztúrkultur placerar yxorna av Şiria-typ samtida med Annebergboplatsen och dess KIII yxa. Nils Åberg är den som kanske starkast vänt sig mot förklaringsmodeller som förutsatt att stridsyxor av sten är kopior av stridsyxor av koppar: Aldrig har väl tanken på kopparförebilder utövat ett så förlamande inflytande på forskningen som just inför de nordiska stridsyxorna. (Åberg 1949 s.64) Jag är benägen att hålla med. Kopparyxan från Śmierdnica- Mühlenbeck är inte lik stridsyxorna av sten från norra Polen (Zápotocký 1992 s.197, 438-464). Det är därför föga troligt att de senare tillverkats med den förra som förebild. Om yxan från antikaffären i Malmö verkligen kommer från Skåne, kan man konstatera samma mönster t r At t Bäg A r k u lt u r Figur 9.24. Nacken till en mångkantig stridsyxa av typ KIII från Anneberg, Uppland. Notera att yxkroppen är avbildad i en skev position vilket ger sken av att skåran på ryggsidan är asymmetriskt placerad, vilket alltså inte är fallet. Efter Segerberg (1999 fig. 61). Skala 1:1. Figure 9.24. Neck of polygonal battle-axe of type KIII, from the TRB site Anneberg, Uppland. Note that the drawing depicts the axe rotated slightly to the right, giving the impression that groove on the back is placed in an asymmetrical position, this is however not the case. After Segerberg (1999 fig. 61). Scale 1:1. där, de lokalt producerade dansk-skånska yxorna (FIV, KVI) ser inte ut som den förmenta förlagan. Kopparyxan uppvisar istället, som nämnts, likheter med stenyxor från Mondsee och i någon mån med de svensk-norska yxorna av typ KIII. En av de ungerska kopparyxorna av Şiria-typ har påträffats i en grav, som även innehöll en skafthålsyxa av sten. Den senare skiljer sig dock helt från kopparyxan i sin design. Den saknar till exempel nackknopp och har en annorlunda form på yxkroppen (Patay 1978 s.21-22, taf. IX). Från samma gravfält, Tiszavalk-Kenderföld, finns ytterligare ett fynd av en stridsyxa av sten från en förstörd grav, inte heller denna ser ut som kopparyxan (den saknar bland annat nackknopp) (Patay 1978 s.33-34). Av detta framgår det att stenyxor inte behöver vara formgivna som kopior av kopparyxor och det måste anses minst lika sannolikt att förhållandet är det omvända, dvs. att kopparyxor inspirerats av förlagor i sten. Rimligt är att tänka sig en ömsesidig påverkan mellan stensmeder och kopparsmeder, ett synsätt som inte kräver ett ursprung för fenomenet skafthålsförsedd stridsyxa. I södra Norge och på svenska Västkusten förekom skafthålsförsedda hackor av sten redan under mesolitikum (Gräslund 1962, Olsen 1992 s.93, 98, Glørstad 1999, 2002). Flertalet skafthålshackor dateras till mellan- och senmesolitisk tid. Säkert daterade kontexter föreligger exempelvis på Kotedalen (6000 f.Kr.) och 223
Page 1 and 2:
Identitet i praktik Lokala, regiona
Page 3:
“A m i c u lt u r A y A l m ov i
Page 6 and 7:
8 En annorlunda trattbägarkeramik?
Page 8 and 9:
miljödeterminister var lika välko
Page 10 and 11:
10 Myggor svärmar kring vår bil p
Page 13 and 14:
1 Inledning ”Lost the culture, th
Page 15 and 16:
Att man i enlighet med Sandra Hardi
Page 17 and 18:
2 Kultur, praktik och identitet I i
Page 19 and 20:
att hans starka ställningstagande
Page 21 and 22:
exemplifierar bland annat med Ralph
Page 23 and 24:
...those elements of culture which
Page 25 and 26:
more than a mere biological given.
Page 27 and 28:
emergence of tribe as a primary fun
Page 29 and 30:
tur, så leder förändringar till
Page 31 and 32:
lärande inom ramen för det social
Page 33 and 34:
discipliner - Linton var kulturantr
Page 35 and 36:
that constitute our community. Our
Page 37 and 38:
Social interaction between agents o
Page 39 and 40:
Så som diskuterades i kapitel 2.7
Page 41:
practice som ingår i en konstellat
Page 44 and 45:
44 They liked to see lands; timidit
Page 46 and 47:
sten för tillverkning av stridsklu
Page 48 and 49:
kapitel 2.8 snuddade jag vid ett an
Page 50 and 51:
50 ...the chant-owner name places f
Page 52 and 53:
Figur 3.4. 14C-dateringar av skidor
Page 54 and 55:
54 Figur 3.6. Neolitiskt träförem
Page 57 and 58:
4 Den äldsta keramiken runt Öster
Page 59 and 60:
Figur 4.2. Åland under stenåldern
Page 61 and 62:
4 de n ä l d s t A k e r A m i k e
Page 63 and 64:
soderna med markant inflöde av sal
Page 65 and 66:
I Estland, Lettland, Litauen och de
Page 67 and 68:
41 kan hänföras till äldre bandk
Page 69 and 70:
Figur 4.15. Jämförelse mellan ert
Page 71 and 72:
5 Mälardalen och Bergslagens tidig
Page 73 and 74:
5 mä l A r dA l e n o c H Be r g s
Page 75 and 76:
Figur 5.3. Trattbägarlokaler i nor
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
Page 89:
Page 92 and 93:
i en framtida publikation som redog
Page 94 and 95:
94 Figur 6.1. Jordartskartor från
Page 96 and 97:
Figur 6.3. Lerklining med avtryck a
Page 98 and 99:
Figur 6.5. Spridningen av malstensu
Page 100 and 101:
mer jag att utförligt beskriva sp
Page 102 and 103:
Figur 6.8. Gravanläggningar på tr
Page 104 and 105:
Figur 6.13. Trattbägare som påtr
Page 106 and 107:
gaste gruppen av tidigneolitiska ku
Page 108 and 109:
Figur 6.16. Fynd från den timmerby
Page 110 and 111:
med ramverk av sten, till exempel d
Page 112 and 113:
uppfattas som boplatsaktiviteter sp
Page 115 and 116:
7 Näringsekonomi som kulturell pra
Page 117 and 118:
7 nä r i n g s e k o n o m i s o m
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 133:
Page 136 and 137:
ett något grövre gods och sparsam
Page 138 and 139:
Figur 8.3. Trattbägare från Hjulb
Page 140 and 141:
möjligt, fortsatt datera dekorerad
Page 142:
Figur 8.5. Direkt daterade krukskä
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Page 149 and 150:
Figur 8.10. Direkt daterade dekorer
Page 151 and 152:
8 en A n n o r l u n dA t r At t B
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Figur 8.21. Kärlprofiler av trattb
Page 163 and 164:
Page 165 and 166:
Figur 8.25. Snördekorerad mynnings
Page 168 and 169:
På Kallmossen (figur 8.24b, c) och
Page 170 and 171:
mer fragmentariska trattbägare som
Page 172 and 173: Vrå I kärl i dagsläget inte är
Page 174 and 175: hopning, som vid sidan av nämnda k
Page 176 and 177: 8.5 Vem offrade i kärret? Keramike
Page 178 and 179: skärv-/slipnummer. Hantverket I li
Page 180 and 181: Figur 8.39. Tunnslip av trattbägar
Page 182 and 183: tidig bondestenålder. Något, som
Page 184 and 185: Figur 8.45. Schematisk presentation
Page 186 and 187: Figur 8.46. Modell av en hypotetisk
Page 188 and 189: som en praktisk, funktionell prepar
Page 190 and 191: från rutgrävning/sållning med, v
Page 192 and 193: Bland trattbägarna från Skogsmoss
Page 194 and 195: snördekor eller rader av enkla int
Page 196 and 197: Stabiliteten och kontinuiteten i ut
Page 199 and 200: 9 Lokala, regionala och importerade
Page 201 and 202: 9 lo k A l A, r e g i o n A l A o c
Page 217 and 218: Figur 9.16. Mångkantig stridsyxa a
Page 221: 9 lo k A l A, r e g i o n A l A o c
Page 241 and 242: 10 Överregionala sociala sammanhan
Page 243 and 244: 10 öv e r r e g i o n A l A s o c
Page 245 and 246: Figur 10.5. Trattbägare från Lets
Page 251 and 252: Figur 10.15. Karta över de nordlig
Page 273 and 274:
11 Kultur, praktik och identitet un
Page 275 and 276:
11 ku lt u r, p r A k t i k o c H i
Page 277 and 278:
Page 279 and 280:
Page 281 and 282:
Figur 11.3. Exempel på trindyxor m
Page 283 and 284:
Figur 11.4. Fyrsidig helslipad meso
Page 285 and 286:
Page 287:
Page 290 and 291:
On all these places and routes, eac
Page 292 and 293:
ger repertoire that signalled the d
Page 294 and 295:
Andersen, S. H. 1975. Ringkloster,
Page 296 and 297:
Bentley, R. A., Price, T. D. & Step
Page 298 and 299:
Christensen, C. 1990. Stone Age Dug
Page 300 and 301:
Ekholm, G. 1918. Två nyupptäckta
Page 302 and 303:
Gidlöf, K., Hammarstrand Dehman, K
Page 304 and 305:
Hallgren, F. under arbete. Skifferk
Page 306 and 307:
Hjolman, B. 1964. Arkivhandling ang
Page 308 and 309:
Kaul, F. 1994. Ritualer med mennesk
Page 310 and 311:
Lannerbro, R. 1976. Stenålder och
Page 312 and 313:
Lindqvist, C. 2001. Nämforsen, Åd
Page 314 and 315:
Moore, J. H. 2001. Ethnogenetic pat
Page 316 and 317:
Passey B. H., Robinson T. F., Aylif
Page 318 and 319:
Richards, M. P., Price, T. D. & Koc
Page 320 and 321:
Skjølsvold, A. 1977. Slettabøbopl
Page 322 and 323:
Trigger, B. G. 1969. The Huron, far
Page 324:
Zimmermann, W. 1999. Why was Cattle
show all

Identitet i praktik - Identity in Practice

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?