Identitet i praktik - Identity in Practice

Recommendations

Info

den lokala kontexten. Så som diskuterats i kapitel 2.6 så diskuterar Wenger sådana övergripande sociala sammanhang som förenar många lokala communities of practice i termer av konstellationer. Begreppets betydelse ligger nära termen kultur så som kultur definieras av Wenger (jfr. kapitel 2.6) och som begreppet arkeologisk kultur används i föreliggande arbete. En konstellation karaktäriseras av saker som: ”...sharing artifacts . . . having geographical relations of proximity or interaction . . . having overlapping styles or discourses...” (Wenger 1998 s.127). Genom att i den lokala praktiken anknyta till överregionala stilar och diskurser – genom att skapa reifikationer i form av trattbägare och mångkantiga stridsyxor – skapas en betydelse utöver det lokala, en betydelse som bidrar till att formera en identitet som också den sträcker sig bortom det lokala. I utövandet av det nyintroducerade keramikhantverkets praktik och i valet att anspela på den överregionala symboliken som fanns förborgad i trattbägarens specifika kärlform och dekor, så skapades en identitet som hade både lokala och överregionala associationer. 254 In the same way that a practice is not just local but connected to broader constallations, an identity – even in its aspects that are formed in a specific community of practice – is not just local to that community. (Wenger 1998 s. 162) Detta betyder inte att det var samma identitet som skapades inom skilda communities of practice inom en konstellation. Liksom mångkantiga stridsyxor gavs olika formgivning i skilda regioner kan de också ha getts skilda innebörder. Den gemensamma nämnaren ligger då i att det anspelar på ett sammanhang bortom det lokala, ett sammanhang som kan ha uttolkats på olika sätt på olika platser. De tidigneolitiska lämningarna vid Oslofjorden, i Mälardalen och i Chelmno kan alla uppfattas som varianter av trattbägarkultur, men det var inte samma trattbägarkultur, snarare annorlunda trattbägarkultur. Den faktiska kontakten mellan fjärran communities of practice i en konstellation diskuteras av Wenger i termer av mäklande – direkta kontakter och möten mellan människor som annars tillhörde skilda sociala sammanhang. I sådana möten finns potentialen att lära ut och ta upp främmande seder, situationer när element av en praktik kunde introduceras i en annan. I kapitel 3 gavs exempel Fr e d r i k HAllgren på långväga kontakter och möten bland sentida jägaresamlare och jordbrukare, kontakter som kunde ta formen av exogama giftermål, gåvoutbyte och bildandet av allianser, handel, krig, och fredsmäklande. Inom ramen för sådana möten finns alltid en potential för att nya traditioner kan tas upp och införlivas i den lokala praktiken, en potential som inte nödvändigtvis förverkligas, då det kan finnas kulturella konventioner och ett socialt tryck som motverkar en sådan utveckling (jfr. Wiessner 2002). Början av tidigneolitikum är ett exempel på en period när nya företeelser och traditioner skapades och spreds över en vidsträckt geografi. Den tidigneolitiska trattbägarkulturens geografi är likväl rumsligt begränsad. Strax norr om regionerna som avhandlats i föreliggande avsnitt levde människor som valde att inte anknyta till trattbägarkulturens repertoar. Norra Mälardalen/södra Bergslagen kan därmed förstås som en av många randbygder, en zon där människor med en kulturell repertoar regelbundet mötte människor som praktiserade andra kulturella konventioner. Så som utvecklas i nästföljande kapitel avstod jägare-samlare grupperna inom Dalarna och södra Norrlands skifferkultur från att ta upp odling och fädrift som näringsekonomisk praktik. De valde att inte tillverka keramik, tunnackiga yxor eller mångkantiga stridsyxor. Man skulle lika gärna kunna säga att människorna inom Mälardalen/Bergslagens trattbägarkultur avstod från att ta upp skifferhantverk och älgjakt, centrala element i det jag kallar tidigneolitisk skifferkultur i mellersta och norra Skandinavien. I Norge kan en motsvarande nord/syd gräns spåras mellan trattbägarkultur i söder och skifferkultur i norr, medan trattbägarkulturens gräns mot angränsande grupper av jägare-samlare i Polen snarare är en nordöst/sydväst gräns. I alla dessa gränsregioner förelåg förutsättningar för att människor gjordes medvetna om den oreflekterade kunskap (doxa) som präglades deras handlingar och val (kapitel 2.7). Ett möjligt utfall av en sådan process är formerandet av en gruppidentitet som sträcker sig bortom det lokala sammanhanget, en uppdelning av världen i kategorierna vi och dom, vad som skulle kunna kallas etnicitet (Jones 1997 s.95). I nästföljande avsnitt diskuteras tidigneolitiskt arkeologiskt material från området norr om trattbägarkulturen mer ingående. I slutsummeringen av kapitel 10 kommer jag att återvända till problematiken kring etnisk identitet.
10 öv e r r e g i o n A l A s o c i A l A s A m m A n H A n g u n d e r tidigneolitikum 10.2 Norr om trattbägarkulturen I föregående avsnitt diskuterade jag de nordligaste lämningarna som kan förstås som trattbägarkultur i Mellansverige, södra Norge och norra Polen. I föreliggande kapitel skall jag behandla tidigneolitikum i området norr om den nordliga trattbägarkulturen, det vill säga mellersta och norra Skandinavien, Finland, Baltikum och nordöstra Polen. Genomgången görs med ett mälardalsperspektiv. Med begreppet ”tidigneolitikum” avses i detta sammanhang en period som är samtida med tidigneolitisk trattbägarkultur i Mälardalen, ungefär intervallet 4000 – 3300 f.Kr. I stora delar av området levde man som jägare-samlare vid denna tid. 10.2.1 Tidigneolitisk skifferkultur i mellersta och norra Skandinavien I äldre arkeologisk litteratur där Nordskandinaviens stenålder diskuterades användes stundom begreppet skif- Figur 10.19. Skifferredskap från den tidigneolitiska skifferkulturlokalen Överveda, Ångermanland. Efter Bakka (1976 fig. 2, 3). ferkultur (Brøgger 1909 s.244 ff, Almgren 1912 s.59-60, Ekholm 1915 s.85-90, Europaeus 1921, Santesson 1941 s.18, Gjessing 1945 s.324-327) och termen ses sporadiskt även i nyare verk (Baudou 1992 s.62, Lindqvist 1994, Carlsson 1998 s.44ff). Mellersta och norra Skandinaviens tidigneolitikum kännetecknas mycket riktigt av ett utbrett bruk av skifferredskap såsom skifferknivar, skifferspetsar och skifferyxor/mejslar (figur 10.19). Viktigt ur mitt perspektiv är att hela området förenas inte bara i bruk av skifferredskap utan också i lokal produktion, att det rör sig om hantverkstraditioner som upprätthålls och förmedlas över generationsgränser. Skiffer har cirkulerat vida omkring inom hela detta område, ibland har utbytet gällt färdiga redskap, ibland har även råmaterial hanterats över avsevärda distanser (Simonsen 1954 s.306, 1996 s.139-142, Søborg 1988). I exempelvis Dalarna förekommer röd skiffer enbart som färdiga redskap på de tidigneolitiska boplatserna, alla restprodukter från redskapstillverkningen är av grå, svart och blågrå skiffer (Hallgren manuskript). Människor som tillverkat egna skifferknivar och spetsar har således genom utbytesrelationer bytt till sig tillsynes likvärdiga redskap av andra färger. Röd skiffer förekom- Figure 10.19. Slate tools from the Early Neolithic Slate Culture site Överveda, Ångermanland. After Bakka (1976 fig. 2, 3). 255
Page 1 and 2:
Identitet i praktik Lokala, regiona
Page 3:
“A m i c u lt u r A y A l m ov i
Page 6 and 7:
8 En annorlunda trattbägarkeramik?
Page 8 and 9:
miljödeterminister var lika välko
Page 10 and 11:
10 Myggor svärmar kring vår bil p
Page 13 and 14:
1 Inledning ”Lost the culture, th
Page 15 and 16:
Att man i enlighet med Sandra Hardi
Page 17 and 18:
2 Kultur, praktik och identitet I i
Page 19 and 20:
att hans starka ställningstagande
Page 21 and 22:
exemplifierar bland annat med Ralph
Page 23 and 24:
...those elements of culture which
Page 25 and 26:
more than a mere biological given.
Page 27 and 28:
emergence of tribe as a primary fun
Page 29 and 30:
tur, så leder förändringar till
Page 31 and 32:
lärande inom ramen för det social
Page 33 and 34:
discipliner - Linton var kulturantr
Page 35 and 36:
that constitute our community. Our
Page 37 and 38:
Social interaction between agents o
Page 39 and 40:
Så som diskuterades i kapitel 2.7
Page 41:
practice som ingår i en konstellat
Page 44 and 45:
44 They liked to see lands; timidit
Page 46 and 47:
sten för tillverkning av stridsklu
Page 48 and 49:
kapitel 2.8 snuddade jag vid ett an
Page 50 and 51:
50 ...the chant-owner name places f
Page 52 and 53:
Figur 3.4. 14C-dateringar av skidor
Page 54 and 55:
54 Figur 3.6. Neolitiskt träförem
Page 57 and 58:
4 Den äldsta keramiken runt Öster
Page 59 and 60:
Figur 4.2. Åland under stenåldern
Page 61 and 62:
4 de n ä l d s t A k e r A m i k e
Page 63 and 64:
soderna med markant inflöde av sal
Page 65 and 66:
I Estland, Lettland, Litauen och de
Page 67 and 68:
41 kan hänföras till äldre bandk
Page 69 and 70:
Figur 4.15. Jämförelse mellan ert
Page 71 and 72:
5 Mälardalen och Bergslagens tidig
Page 73 and 74:
5 mä l A r dA l e n o c H Be r g s
Page 75 and 76:
Figur 5.3. Trattbägarlokaler i nor
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
Page 89:
Page 92 and 93:
i en framtida publikation som redog
Page 94 and 95:
94 Figur 6.1. Jordartskartor från
Page 96 and 97:
Figur 6.3. Lerklining med avtryck a
Page 98 and 99:
Figur 6.5. Spridningen av malstensu
Page 100 and 101:
mer jag att utförligt beskriva sp
Page 102 and 103:
Figur 6.8. Gravanläggningar på tr
Page 104 and 105:
Figur 6.13. Trattbägare som påtr
Page 106 and 107:
gaste gruppen av tidigneolitiska ku
Page 108 and 109:
Figur 6.16. Fynd från den timmerby
Page 110 and 111:
med ramverk av sten, till exempel d
Page 112 and 113:
uppfattas som boplatsaktiviteter sp
Page 115 and 116:
7 Näringsekonomi som kulturell pra
Page 117 and 118:
7 nä r i n g s e k o n o m i s o m
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 133:
Page 136 and 137:
ett något grövre gods och sparsam
Page 138 and 139:
Figur 8.3. Trattbägare från Hjulb
Page 140 and 141:
möjligt, fortsatt datera dekorerad
Page 142:
Figur 8.5. Direkt daterade krukskä
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Page 149 and 150:
Figur 8.10. Direkt daterade dekorer
Page 151 and 152:
8 en A n n o r l u n dA t r At t B
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Figur 8.21. Kärlprofiler av trattb
Page 163 and 164:
Page 165 and 166:
Figur 8.25. Snördekorerad mynnings
Page 168 and 169:
På Kallmossen (figur 8.24b, c) och
Page 170 and 171:
mer fragmentariska trattbägare som
Page 172 and 173:
Vrå I kärl i dagsläget inte är
Page 174 and 175:
hopning, som vid sidan av nämnda k
Page 176 and 177:
8.5 Vem offrade i kärret? Keramike
Page 178 and 179:
skärv-/slipnummer. Hantverket I li
Page 180 and 181:
Figur 8.39. Tunnslip av trattbägar
Page 182 and 183:
tidig bondestenålder. Något, som
Page 184 and 185:
Figur 8.45. Schematisk presentation
Page 186 and 187:
Figur 8.46. Modell av en hypotetisk
Page 188 and 189:
som en praktisk, funktionell prepar
Page 190 and 191:
från rutgrävning/sållning med, v
Page 192 and 193:
Bland trattbägarna från Skogsmoss
Page 194 and 195:
snördekor eller rader av enkla int
Page 196 and 197:
Stabiliteten och kontinuiteten i ut
Page 199 and 200:
9 Lokala, regionala och importerade
Page 201 and 202:
9 lo k A l A, r e g i o n A l A o c
Page 203 and 204: 9 lo k A l A, r e g i o n A l A o c
Page 217 and 218: Figur 9.16. Mångkantig stridsyxa a
Page 241 and 242: 10 Överregionala sociala sammanhan
Page 243 and 244: 10 öv e r r e g i o n A l A s o c
Page 245 and 246: Figur 10.5. Trattbägare från Lets
Page 251 and 252: Figur 10.15. Karta över de nordlig
Page 253: 10 öv e r r e g i o n A l A s o c
Page 273 and 274: 11 Kultur, praktik och identitet un
Page 275 and 276: 11 ku lt u r, p r A k t i k o c H i
Page 281 and 282: Figur 11.3. Exempel på trindyxor m
Page 283 and 284: Figur 11.4. Fyrsidig helslipad meso
Page 287: 11 ku lt u r, p r A k t i k o c H i
Page 290 and 291: On all these places and routes, eac
Page 292 and 293: ger repertoire that signalled the d
Page 294 and 295: Andersen, S. H. 1975. Ringkloster,
Page 296 and 297: Bentley, R. A., Price, T. D. & Step
Page 298 and 299: Christensen, C. 1990. Stone Age Dug
Page 300 and 301: Ekholm, G. 1918. Två nyupptäckta
Page 302 and 303: Gidlöf, K., Hammarstrand Dehman, K
Page 304 and 305:
Hallgren, F. under arbete. Skifferk
Page 306 and 307:
Hjolman, B. 1964. Arkivhandling ang
Page 308 and 309:
Kaul, F. 1994. Ritualer med mennesk
Page 310 and 311:
Lannerbro, R. 1976. Stenålder och
Page 312 and 313:
Lindqvist, C. 2001. Nämforsen, Åd
Page 314 and 315:
Moore, J. H. 2001. Ethnogenetic pat
Page 316 and 317:
Passey B. H., Robinson T. F., Aylif
Page 318 and 319:
Richards, M. P., Price, T. D. & Koc
Page 320 and 321:
Skjølsvold, A. 1977. Slettabøbopl
Page 322 and 323:
Trigger, B. G. 1969. The Huron, far
Page 324:
Zimmermann, W. 1999. Why was Cattle
show all

Identitet i praktik - Identity in Practice

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?