Identitet i praktik - Identity in Practice

Recommendations

Info

Figur 8.3. Trattbägare från Hjulberga, Närke, dekorerad med horisontell och vertikal tvärsnodd. Efter Hulthén & Welinder 1981. Skala 1:2. Figure 8.3. Funnel beaker from Hjulberga, Närke, decorated with horizontal and vertical cord stamp. After Hulthén & Welinder 1981. Scale 1:2. der 1974a, 1974b, 1977, 1982, 1984, 1985, 1987, 1988, Hulthén & Welinder 1981). Keramiken behandlades utförligast i en volym om undersökningarna på Hjulberga och Vallby i Närke som författades i samarbete med Birgitta Hulthén (Hulthén & Welinder 1981). Vid Hjulberga undersöktes två lokaler, Hjulberga 1 vilken är samma boplats som Bagge kallade Rosenlund, samt Hjulberga 2, belägen 200 m söder därom. Vallby återfinns 2,5 km längre åt NV längs samma åssträckning. Hjulberga 1 gav ett keramikmaterial om 20 kg, Hjulberga 2 c. 55 kg, medan utgrävningen vid Vallby endast gav ett mycket sparsamt material (Hulthén & Welinder 1981 s.219). Keramiken från Hjulberga 1 har en mycket hög dekorfrekvens, 23% (viktprocent), det vanligaste dekorelement är tvärsnoddsdekor, 43% (figur 8.3) följt av snöre, 9%. Keramiken från Hjulberga 2 har en dekorfrekvens av 11%, snöre och tvärsnodd förekommer även här (16% respektive 7%), dragna linjer är vanliga (18%), därtill förkommer kärl dekorerade med enkla intryck under mynningen (procent ej redovisad – Hulthén & Welinder 1981 s.219). Skillnaden i keramikdesign mellan Hjulberga 1 och 2 tolkades av Hulthén & Welinder som ett kronologiskt förlopp, där Hjulberga 2 sågs som äldre och Hjulberga 1 som yngre (Hulthén & Welinder 1981 s.57-61). Även om det föreligger 14 C-dateringar från den senare lokalen, så bör det noteras att resonemanget kring de två lokalernas inbördes kronologiska förhållande helt baserades på keramikens stilistiska drag (Hulthén & Welinder 1981 s.57-61, Welinder 1982 fig.1). Redan i samband med publiceringen av fyndet av en trattbägare från Dalkarlstorp i Västmanland samarbetade Welinder med Birgitta Hulthén, som utförde en keramlaboratorisk analys av den aktuella krukan (Welinder 1974b, Welinder 1977, Hulthén 1977b s.66-68) 138 Fr e d r i k HAllgren och i arbetet med Hjulberga och Vallby utfördes en omfattande keramlaboratorisk analys av skärvmaterialet (Hulthén & Welinder 1981 s.121-133). Trattbägarna visades vara tillverkade av järnhaltig, ej kalkhaltig lera med varierande inslag av silt, leror som vanligen förekommer i boplatsernas närhet. Som magring har man oftast använt krossad granit, med korn av pertit och fältspat med en storlek av upp till 7 mm. Vid sidan av de sneda fogar (N-teknik) som Almgren diskuterat som typiska för trattbägarkeramik, påvisade Hulthén även U-teknik i materialet från Hjulberga (jfr. Andersen 1975, Hulthén 1977a). Förutom trattbägare påvisas förekomsten av flaskor med profilerad skuldra, lerskivor med fingeravtryck längs randen, kärl med hål under mynningsranden för upphängning, hankkärl, kärl med knoppar och eventuellt skålar (Hulthén & Welinder 1981 s.54-55, 127). En viktig detalj med publiceringen av Hjulberga var att gropintryck i trattbägarkeramik omnämndes i ord och bild för kanske första gången i Mälardalen (Hulthén & Welinder 1981 s.127, 130). Som redan diskuterats kan således inte förekomst av gropintryck användas för att särskilja trattbägar- och gropkeramik. 1986 publicerades Eva Olssons undersökningar på Malmahed, Södermanland (Olsson & Hulthén 1986). Trattbägarboplatsen på Malmahed påträffades och delundersöktes av Ivar Schnell redan på 1930-talet. Schnell publicerade aldrig sina resultat, men materialet diskuterades av Olsson som jämförelse till fynden från den nya undersökningen. Olssons utgrävning berörde en yta 200 m söder om det område Schnell undersökt och gav ett keramikmaterial på c. 5.5 kg (Malmahed södra), medan de tidigare utgrävningarna gett c. 3.5 kg keramik (Malmahed norra). Materialet från Malmahed södra har en dekorfrekvens av 5.4% (antalsprocent). De vanligaste dekorelementen är rader av enkla intryck under mynningen, snöre och tvärsnodd saknas helt (Olsson & Hulthén 1986 s.22, 27). Hulthén utförde en laboratorieanalys av materialet och påvisade att keramiken vanligen är tillverkad av en järnhaltig, kalkfri mellanlera, magrad med krossad granit med en kornstorlek av upp till 5 mm, kärlen är uppbyggda med N-teknik och kärlväggstjocklek varierar mellan 4 och 18 mm (Olsson & Hulthén 1986 s.15-22). Vad gäller kärlformer konstaterades närvaro av trattbägare med skarpvinklad övergång mellan buk och hals, halsens höjd gick ej att bedöma. Vid sidan av trattbägare identifierades ett litet koppformat kärl (Olsson & Hulthén 1986 s.17-19). Keramiken från Malmahed norra särskiljer sig genom en högre dekorfrekvens, c. 15% och genom närvaro av snör- och tvärsnoddsdekor (Olsson & Hulthén 1986 s.27). Om man sammanfattar vad forskningen före 1990 beskrev som tidigneolitisk trattbägarkeramik från Mälardalen, rör det sig oftast om kärl tillverkade av kalkfri fineller mellanlera, magrad med krossad granit i tämligen
8 en A n n o r l u n dA t r At t Bäg A r k e r A m i k? tr At t Bäg A r e, k r A g F l A s k o r o c H l e r s k i v o r grova fraktioner, byggda av lerringlar som sammanfogats i N- eller U-teknik. Keramiken är oftast välbränd, hård och har en fin ytbehandling. Trattbägarna har vanligen en mjukt s-formad profil, ibland mer skarpvinklad, både höga och låga halspartier förekommer, rundade bottnar tycks vanligast. Det förekommer både odekorerade krukor och kärl med yttäckande halsdekor. Vanliga dekorelement är grunda gropintryck i rader, snöre och tvärsnodd, kamstämplar och djupa gropintryck. Vid sidan av trattbägare nämns kragflaskor, lerskivor, samt ospecificierade hankkärl. De kronologiska tolkningar som lades fram före 1990 var främst baserade på typologiska resonemang och analogier med Beckers system för sydskandinavisk trattbägarkeramik (jfr. Becker 1948). Liksom 14 C-datering under de senaste decennierna förändrat synen på dansk och skånsk keramikkronologi (Skaarup 1973, Ebbesen & Mahler 1979, Larsson 1984, 1992, Madsen & Petersen 1984, Nielsen 1985, Becker 1990, Liversage 1992, Koch 1998), så har 14 C-dateringar under 1990-talet även förändrat bilden av de kronologiska förhållandena inom Mälardalen/Bergslagens trattbägarkultur (Eriksson et al. 1994, Apel et al. 1995, Olsson 1996, Kihlstedt 1996, Hallgren & Possnert 1997, Kihlstedt et al.1997, Segerberg 1999). I följande två avsnitt kommer kronologi att diskuteras mer ingående i relation till dekor och kärlform. 8.2 Trattbägarnas dekor Revisionen av Beckers typologiska system för sydskandinavisk trattbägarkeramik under 1980- och 90-talen fokuserade i hög grad på dekor som bas för indelning av keramiken i regionala och kronologiska stilar, med namn som oxie, volling, svaleklint/svenstorp, mossby, virum och siretorpgrupperna (Ebbesen & Mahler 1980, Larsson 1982, 1984, 1992, Madsen & Petersen 1984, Becker 1990, Liversage 1992, Midgley 1992, Ebbesen 1994, Petersson 1998). När Mälardalens trattbägarkeramik först beskrevs i sammanfattande ordalag under beteckningen vråkeramik (Florin 1938, 1958) eller vrågruppen (Becker 1948) fanns flera gemensamma nämnare för de då kända boplatsmaterialen. Begreppet vrå kom således att omfatta både en region (Mälardalen) och dekortyper som kännetecknade keramiken i denna region (rik förekomst av snöre, tvärsnodd och tandade stämplar). Vråkeramiken kunde, åtminstone vid denna tid, diskuteras som en lokalgrupp på samma sätt som de sydskandinaviska grupperna. Under 1980- och 90-talen har flera lokaler undersökts i Mälardalen/Bergslagen som faller utanför vråstilen som den först uppfattades. Keramiken i dessa material saknar snöre och tvärsnoddsdekor och präglas i mä l A r dA l e n o c H Be r g s l A g e n istället av dekor av enkla intryck under mynningsranden på trattbägarna (Olsson & Hulthén 1986, Eriksson et al 1994, Olsson 1996, Artursson 1996). Då dessa material ändå brukar omfattas under begreppet vråkeramik har vrågruppen mist sin status som stilbeteckning och brukas numera helt enkelt som begrepp för trattbägarkeramik inom regionen Mälardalen. Som beteckning på de stilar som kan anas inom regionen har istället Kihlstedt återanvänt Florins gamla fasnamn, mogetorp och östra vrå (Kihlstedt 1996, jfr. Hallgren 1997 s.120-121), med tillägget frotorp för den keramik som enligt ovan faller utanför den traditionella definitionen av vråkeramik (Kihlstedt 1997 s.113-116). Med mogetorpsgruppen avses keramik med sparsam dekor (c. 5% av skärvorna) av snöre och enkla intryck, men ej tvärsnodd, östra vrågruppen har rikare dekorerad keramik (c. 10% eller mer) och vid sidan av mogetorpsgruppens dekor också tvärsnodd och flertandade stämplar. Frotorpgruppen avser keramikmaterial med låg dekorfrekvens (2-3%) som saknar snöre och tvärsnodd. Allteftersom fler lokaler grävs tillkommer regelbundet nya material som faller utanför de föreslagna stilarna, till exempel lokalen Nävertorp, belägen några hundra meter från Mogetorp och med en motsvarande låg dekorfrekvens (5%), men med tvärsnoddsdekor (Kihlstedt 2004 s.11). Mer om detta nedan. Keramikens dekor har länge brukats i försök att dela in Mälardalsmaterialet i en kronologisk sekvens. Florin såg lokaler präglade av sparsam snördekor som äldre och lokaler med keramik med yttäckande snöre, tvärsnodd och stämpeldekor som yngre (Florin 1958). Det kronologiska schemat elaborerades av Welinder och Hulthén (Hulthén & Welinder 1981 s.57-61, Welinder 1982, 1984). Dessa modeller konstruerades innan det fanns relevanta 14 C-dateringar som underlag för kronologin och i ljuset av det växande antalet 14 C-dateringar har mycket av det som tidigare sågs som en kronologisk följd, visats vara samtida variation (Apel et al. 1995, Kihlstedt 1996, Kihlstedt et al. 1997, Hallgren et al. 1997). Ända sedan 1960-talet har direkt datering av krukskärvor utförts i Sverige (Linder 1966), men det var först i och med att AMS-metoden introducerades som det blev möjligt att datera matskorpor på neolitiska krukskärvor (Segerberg 1986, Segerberg et al. 1991, Segerberg 1999 s.108-109, jfr. kapitel 5.1). Segerberg var först med att datera matskorpor på trattbägarkeramik i Mälardalen/ Bergslagen. De daterade skärvorna från Anneberg var dock odekorerade och dateringarna kunde därmed inte knytas till specifika dekortyper (Segerberg 1988 [opublicerat PM inför forskarseminarium], 1999 s.111-113). I samband med undersökningen på Fågelbacken 1993 daterades dekorerade skärvor med det uttalade syftet att belysa keramikstilars kronologiska ställning (Apel et al. 1995, Lekberg 1997). I samma syfte har jag, när det varit 139
Page 1 and 2:
Identitet i praktik Lokala, regiona
Page 3:
“A m i c u lt u r A y A l m ov i
Page 6 and 7:
8 En annorlunda trattbägarkeramik?
Page 8 and 9:
miljödeterminister var lika välko
Page 10 and 11:
10 Myggor svärmar kring vår bil p
Page 13 and 14:
1 Inledning ”Lost the culture, th
Page 15 and 16:
Att man i enlighet med Sandra Hardi
Page 17 and 18:
2 Kultur, praktik och identitet I i
Page 19 and 20:
att hans starka ställningstagande
Page 21 and 22:
exemplifierar bland annat med Ralph
Page 23 and 24:
...those elements of culture which
Page 25 and 26:
more than a mere biological given.
Page 27 and 28:
emergence of tribe as a primary fun
Page 29 and 30:
tur, så leder förändringar till
Page 31 and 32:
lärande inom ramen för det social
Page 33 and 34:
discipliner - Linton var kulturantr
Page 35 and 36:
that constitute our community. Our
Page 37 and 38:
Social interaction between agents o
Page 39 and 40:
Så som diskuterades i kapitel 2.7
Page 41:
practice som ingår i en konstellat
Page 44 and 45:
44 They liked to see lands; timidit
Page 46 and 47:
sten för tillverkning av stridsklu
Page 48 and 49:
kapitel 2.8 snuddade jag vid ett an
Page 50 and 51:
50 ...the chant-owner name places f
Page 52 and 53:
Figur 3.4. 14C-dateringar av skidor
Page 54 and 55:
54 Figur 3.6. Neolitiskt träförem
Page 57 and 58:
4 Den äldsta keramiken runt Öster
Page 59 and 60:
Figur 4.2. Åland under stenåldern
Page 61 and 62:
4 de n ä l d s t A k e r A m i k e
Page 63 and 64:
soderna med markant inflöde av sal
Page 65 and 66:
I Estland, Lettland, Litauen och de
Page 67 and 68:
41 kan hänföras till äldre bandk
Page 69 and 70:
Figur 4.15. Jämförelse mellan ert
Page 71 and 72:
5 Mälardalen och Bergslagens tidig
Page 73 and 74:
5 mä l A r dA l e n o c H Be r g s
Page 75 and 76:
Figur 5.3. Trattbägarlokaler i nor
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 87 and 88: 5 mä l A r dA l e n o c H Be r g s
Page 89: 5 mä l A r dA l e n o c H Be r g s
Page 92 and 93: i en framtida publikation som redog
Page 94 and 95: 94 Figur 6.1. Jordartskartor från
Page 96 and 97: Figur 6.3. Lerklining med avtryck a
Page 98 and 99: Figur 6.5. Spridningen av malstensu
Page 100 and 101: mer jag att utförligt beskriva sp
Page 102 and 103: Figur 6.8. Gravanläggningar på tr
Page 104 and 105: Figur 6.13. Trattbägare som påtr
Page 106 and 107: gaste gruppen av tidigneolitiska ku
Page 108 and 109: Figur 6.16. Fynd från den timmerby
Page 110 and 111: med ramverk av sten, till exempel d
Page 112 and 113: uppfattas som boplatsaktiviteter sp
Page 115 and 116: 7 Näringsekonomi som kulturell pra
Page 117 and 118: 7 nä r i n g s e k o n o m i s o m
Page 133: 7 nä r i n g s e k o n o m i s o m
Page 136 and 137: ett något grövre gods och sparsam
Page 140 and 141: möjligt, fortsatt datera dekorerad
Page 142: Figur 8.5. Direkt daterade krukskä
Page 145 and 146: Figur 8.7. Direkt daterade krukskä
Page 147 and 148: Figur 8.8. Direkt daterade krukskä
Page 149 and 150: Figur 8.10. Direkt daterade dekorer
Page 151 and 152: 8 en A n n o r l u n dA t r At t B
Page 161 and 162: Figur 8.21. Kärlprofiler av trattb
Page 165 and 166: Figur 8.25. Snördekorerad mynnings
Page 168 and 169: På Kallmossen (figur 8.24b, c) och
Page 170 and 171: mer fragmentariska trattbägare som
Page 172 and 173: Vrå I kärl i dagsläget inte är
Page 174 and 175: hopning, som vid sidan av nämnda k
Page 176 and 177: 8.5 Vem offrade i kärret? Keramike
Page 178 and 179: skärv-/slipnummer. Hantverket I li
Page 180 and 181: Figur 8.39. Tunnslip av trattbägar
Page 182 and 183: tidig bondestenålder. Något, som
Page 184 and 185: Figur 8.45. Schematisk presentation
Page 186 and 187: Figur 8.46. Modell av en hypotetisk
Page 188 and 189:
som en praktisk, funktionell prepar
Page 190 and 191:
från rutgrävning/sållning med, v
Page 192 and 193:
Bland trattbägarna från Skogsmoss
Page 194 and 195:
snördekor eller rader av enkla int
Page 196 and 197:
Stabiliteten och kontinuiteten i ut
Page 199 and 200:
9 Lokala, regionala och importerade
Page 201 and 202:
9 lo k A l A, r e g i o n A l A o c
Page 203 and 204:
Page 205 and 206:
Page 207 and 208:
Page 209 and 210:
Page 211 and 212:
Page 213 and 214:
Page 215 and 216:
Page 217 and 218:
Figur 9.16. Mångkantig stridsyxa a
Page 219 and 220:
Page 221 and 222:
Page 223 and 224:
Page 225 and 226:
Page 227 and 228:
Page 229 and 230:
Page 231 and 232:
Page 233 and 234:
Page 235 and 236:
Page 237 and 238:
Page 239 and 240:
Page 241 and 242:
10 Överregionala sociala sammanhan
Page 243 and 244:
10 öv e r r e g i o n A l A s o c
Page 245 and 246:
Figur 10.5. Trattbägare från Lets
Page 247 and 248:
Page 249 and 250:
Page 251 and 252:
Figur 10.15. Karta över de nordlig
Page 253 and 254:
Page 255 and 256:
Page 257 and 258:
Page 259 and 260:
Page 261 and 262:
Page 263 and 264:
Page 265 and 266:
Page 267 and 268:
Page 269 and 270:
Page 271 and 272:
Page 273 and 274:
11 Kultur, praktik och identitet un
Page 275 and 276:
11 ku lt u r, p r A k t i k o c H i
Page 277 and 278:
Page 279 and 280:
Page 281 and 282:
Figur 11.3. Exempel på trindyxor m
Page 283 and 284:
Figur 11.4. Fyrsidig helslipad meso
Page 285 and 286:
Page 287:
Page 290 and 291:
On all these places and routes, eac
Page 292 and 293:
ger repertoire that signalled the d
Page 294 and 295:
Andersen, S. H. 1975. Ringkloster,
Page 296 and 297:
Bentley, R. A., Price, T. D. & Step
Page 298 and 299:
Christensen, C. 1990. Stone Age Dug
Page 300 and 301:
Ekholm, G. 1918. Två nyupptäckta
Page 302 and 303:
Gidlöf, K., Hammarstrand Dehman, K
Page 304 and 305:
Hallgren, F. under arbete. Skifferk
Page 306 and 307:
Hjolman, B. 1964. Arkivhandling ang
Page 308 and 309:
Kaul, F. 1994. Ritualer med mennesk
Page 310 and 311:
Lannerbro, R. 1976. Stenålder och
Page 312 and 313:
Lindqvist, C. 2001. Nämforsen, Åd
Page 314 and 315:
Moore, J. H. 2001. Ethnogenetic pat
Page 316 and 317:
Passey B. H., Robinson T. F., Aylif
Page 318 and 319:
Richards, M. P., Price, T. D. & Koc
Page 320 and 321:
Skjølsvold, A. 1977. Slettabøbopl
Page 322 and 323:
Trigger, B. G. 1969. The Huron, far
Page 324:
Zimmermann, W. 1999. Why was Cattle
show all

Identitet i praktik - Identity in Practice

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?