Identitet i praktik - Identity in Practice

Recommendations

Info

10.3 Kulturell gruppidentitet och etnicitet i området kring trattbägarkulturens nordliga randbygder 272 ”everything I’m not, made me everything I am” Kanye West – Everything I am (Graduation, 2007) I de föregående avsnitten har jag diskuterat arkeologiska material från bland annat trattbägarkultur, skifferkultur, kamkeramisk kultur och nemankultur i området väster och öster om Östersjön. Analytiska konstruktioner som arkeologiska kulturer gör det möjligt att föra en diskussion på denna översiktliga nivå. Det är viktigt att påminna sig om att det rör sig om just analytiska konstruktioner, enheter som skapats av forskare som systematiserat det arkeologiska fyndmaterialet. Samtidigt är det en gruppering som utgår från faktiska likheter och skillnader i materiell kultur, det rör sig inte om godtyckliga konstruktioner. De likheter och skillnader som arkeologer ser i materialen kan ha varit mer eller mindre framträdande också för dåtida aktörer. Även om en arkeologisk konstruktionen som exempelvis skifferkultur aldrig har existerat i medvetandet hos tidigneolitiska människor, så kan kulturella skillnader mellan Dalarna/södra Norrlands skifferkultur och Mälardalen/Bergslagens trattbägarkultur likväl ha blivit betydelsebärande i konstruktionen av gruppidentiteter. I ett gränsområde som Bergslagen måste många normalt oreflekterade kulturella val ha medvetandegjorts genom att människor regelbundet träffade på personer som valt annorlunda. Så som diskuterades i kapitel 2.6 så formas identitet inte enbart genom deltagande i praktik, valet att inte deltaga, att inte utöva en praktik kan vara lika avgörande (Wenger 1998 s. 164). I mötet med människor som tog upp och började praktisera jordbruk, var valet att hålla fast vid ett liv som jägare-samlare således inte enbart en fråga om näringspraktik utan också en fråga om identitet. Akten att utöva eller att avstå från att utöva specifika hantverk som skiffersmide eller keramikhantverk kan både ha skapat identitet och styrts Fr e d r i k HAllgren av identitet. Gränsen mellan trattbägarkultur och skifferkultur i Bergslagen kan således ha varit en gräns mellan grupper av människor som betraktade sig själva och varandra som av olika gruppidentitet, en situation där både reifikativa processer (att identifieras som något av andra) och deltagande processer (att identifiera sig med något) samverkat till att skapa etniciteter. I kapitel 2 återgavs Richard Jenkins resonemang kring hur en person som lever i Swansea (Wales) i mötet med någon från västra Swansea definierar sig som ’från East Swansea’, i mötet med någon från Cardiff betraktar sig som ’från Swansea’, i mötet med någon från England karaktäriserar sig som ’från Wales’, och så vidare (Jenkins 1997 s.40-43). I varje sådan situation aktualiseras specifika associationer, starkare eller svagare, som blir betydelsebärande i konstruktionen av annorlundahet. I definierandet av skillnaden mellan olika stadsdelar inom samma stad kan till exempel klasstillhörighet betonas, i mötet med någon från ett annat språkområde som i exemplet Wales och England kan språket ges betydelse. Som nämnts kan aspekter av det vi kallar trattbägarkultur och skifferkultur på ett motsvarande sätt ha getts betydelse i konstruktionen av gruppidentitet i mötet mellan jägare från Siljan och jordbrukare från Mälardalen. I andra situationer, till exempel i mötet mellan jägaresamlare från Siljan och personer från Nordnorges skifferkultur, så kan stilistiska skillnader i en delad kulturell repertoar (exempelvis skillnader i skiffersmidet) ha legat till grund för formerandet av andra identiteter. Jenkins särskiljer mellan ’local identity’ och ’communal identity’, men konstaterar samtidigt att ”...the communal, the local, the national . . . are to be understood as historically and contextually specific social constructions on the basic ethnic theme...” (Jenkins 1997 s.43). Även om de gruppidentiteter som aktualiserades i mötet mellan människor från Mälardalen och Bergslagens trattbägarkultur och Dalarna och södra Norrlands skifferkultur således kan betraktas som exempel på etnicitet, så är de likväl inte de enda eller primära etniciteterna, samma människor har definierat sig annorlunda i andra situationer. I det avslutande kapitel 11 försöker jag ta ett samlat grepp på problematiken kring situationsberoende lokala, regionala och överregionala identiteter.
11 Kultur, praktik och identitet under tidigneolitikum Föreliggande avhandlingsarbete diskuterar introduktionen av kulturella praktiker som odling, fädrift, keramikhantverk och stensmide kring Östersjön under stenåldern. Huvudfokus ligger på tidigneolitisk trattbägarkultur (c. 4000-3300 f.Kr.) och regionen Mälardalen och Bergslagen i östra Mellansverige. Mer översiktligt diskuteras även material från övriga Skandinavien, Finland, Baltikum, norra Polen och norra Tyskland. Skrifter som diskuterar introduktionen av jordbruk fokuserar ofta på frågan varför odling och fädrift spreds vid en bestämd tidpunkt, en fråga som har besvarats bland annat med hänvisning till ekologiska omständigheter eller faktorer som social tävlan och begynnande stratifiering. Här ligger istället fokus på hur företeelser som näringsekonomisk praktik och hantverkstraditioner skapades, spreds och reproducerades. För att ge perspektiv på tidigneolitikum föregås diskussionen av Mälardalens trattbägarkultur av en genomgång av keramikhantverkets första uppdykande öster om Östersjön, en teknologi som spreds och omskapades bland jägare-samlare grupper i bland annat Nordnorge, Finland och Baltikum redan 1000 år innan lerkärlstillverkning togs upp i Mälardalen. Störst utrymme ägnas åt Mälardalen och Bergslagens tidigneolitiska trattbägarkultur. Det arkeologiska materialet från region diskuteras som spår av aktiviteter som boende, gravritual, odling, fädrift, hantverk – kulturella praktiker som skapades och omformades i utövandet och som bidrog till att forma de förhistoriska aktörernas identitet. Avhandlingen avslutas med en diskussion av trattbägarkulturens nordgräns, en företeelse som ofta förklarats med hänvisning till ekologiska faktorer men som här diskuteras i termer av kultur, identitet och historia. Perspektivet på kultur har bland annat hämtat inspiration från Ralph Linton (1936), som betonade deltagande och förmedling som centrala aspekter av kultur. Således kan kultur ses som en aktivitet eller en produkt av en aktivitet, som man utövar, praktiserar, deltager i. Linton visade på den mångfald av sociala sammanhang inom ett samhälle där kultur skapas och förmedlas. Särskilt betonade han den lokala, interaktionsdefinierade kontexten. Linton diskuterade också hur aspekter av kultur kan reproduceras inom segment av ett lokalsamhälle där till exempel kön eller åldersgrupp definierar de sammanhang inom vilka kultur skapas. Snarare än homogen och enhetlig är därför kultur heterogen och spretig till sin natur (Linton 1936 s.271-283). Lintons betoning på kultur som deltagande och lärande har en sentida parallell i teoribildningen kring communities of practice som formulerats av Etienne Wenger och Janet Lave (Lave & Wenger 1991, Wenger 1998). Teorin kring communities of practice lyfter fram lärande genom deltagande i interaktions-definierade sociala sammanhang, som platsen där mening och identitet skapas. Genom att lära och utöva en kulturell praktik, till exempel att bereda säd eller tillverka lerkärl, så blir deltagaren en del av praktiken och det sammanhang som definieras av den gemensamma aktiviteten. I deltagande i ett hantverk anknyter utövaren till människor som tidigare praktiserat samma värv och blir därmed en del av den sociala gemenskapens historia. Genom att (selektivt) lära ut ett hantverk så påverkar läraren hantverkstraditionens och det sociala sammanhangets vidare utveckling. I utövandet av praktik i specifika communities of practice så formeras aspekter av identitet, men man kan också säga att den form praktiken tar i någon mån dikteras av denna identitet. 273
Page 1 and 2:
Identitet i praktik Lokala, regiona
Page 3:
“A m i c u lt u r A y A l m ov i
Page 6 and 7:
8 En annorlunda trattbägarkeramik?
Page 8 and 9:
miljödeterminister var lika välko
Page 10 and 11:
10 Myggor svärmar kring vår bil p
Page 13 and 14:
1 Inledning ”Lost the culture, th
Page 15 and 16:
Att man i enlighet med Sandra Hardi
Page 17 and 18:
2 Kultur, praktik och identitet I i
Page 19 and 20:
att hans starka ställningstagande
Page 21 and 22:
exemplifierar bland annat med Ralph
Page 23 and 24:
...those elements of culture which
Page 25 and 26:
more than a mere biological given.
Page 27 and 28:
emergence of tribe as a primary fun
Page 29 and 30:
tur, så leder förändringar till
Page 31 and 32:
lärande inom ramen för det social
Page 33 and 34:
discipliner - Linton var kulturantr
Page 35 and 36:
that constitute our community. Our
Page 37 and 38:
Social interaction between agents o
Page 39 and 40:
Så som diskuterades i kapitel 2.7
Page 41:
practice som ingår i en konstellat
Page 44 and 45:
44 They liked to see lands; timidit
Page 46 and 47:
sten för tillverkning av stridsklu
Page 48 and 49:
kapitel 2.8 snuddade jag vid ett an
Page 50 and 51:
50 ...the chant-owner name places f
Page 52 and 53:
Figur 3.4. 14C-dateringar av skidor
Page 54 and 55:
54 Figur 3.6. Neolitiskt träförem
Page 57 and 58:
4 Den äldsta keramiken runt Öster
Page 59 and 60:
Figur 4.2. Åland under stenåldern
Page 61 and 62:
4 de n ä l d s t A k e r A m i k e
Page 63 and 64:
soderna med markant inflöde av sal
Page 65 and 66:
I Estland, Lettland, Litauen och de
Page 67 and 68:
41 kan hänföras till äldre bandk
Page 69 and 70:
Figur 4.15. Jämförelse mellan ert
Page 71 and 72:
5 Mälardalen och Bergslagens tidig
Page 73 and 74:
5 mä l A r dA l e n o c H Be r g s
Page 75 and 76:
Figur 5.3. Trattbägarlokaler i nor
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
Page 89:
Page 92 and 93:
i en framtida publikation som redog
Page 94 and 95:
94 Figur 6.1. Jordartskartor från
Page 96 and 97:
Figur 6.3. Lerklining med avtryck a
Page 98 and 99:
Figur 6.5. Spridningen av malstensu
Page 100 and 101:
mer jag att utförligt beskriva sp
Page 102 and 103:
Figur 6.8. Gravanläggningar på tr
Page 104 and 105:
Figur 6.13. Trattbägare som påtr
Page 106 and 107:
gaste gruppen av tidigneolitiska ku
Page 108 and 109:
Figur 6.16. Fynd från den timmerby
Page 110 and 111:
med ramverk av sten, till exempel d
Page 112 and 113:
uppfattas som boplatsaktiviteter sp
Page 115 and 116:
7 Näringsekonomi som kulturell pra
Page 117 and 118:
7 nä r i n g s e k o n o m i s o m
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 133:
Page 136 and 137:
ett något grövre gods och sparsam
Page 138 and 139:
Figur 8.3. Trattbägare från Hjulb
Page 140 and 141:
möjligt, fortsatt datera dekorerad
Page 142:
Figur 8.5. Direkt daterade krukskä
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Page 149 and 150:
Figur 8.10. Direkt daterade dekorer
Page 151 and 152:
8 en A n n o r l u n dA t r At t B
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Figur 8.21. Kärlprofiler av trattb
Page 163 and 164:
Page 165 and 166:
Figur 8.25. Snördekorerad mynnings
Page 168 and 169:
På Kallmossen (figur 8.24b, c) och
Page 170 and 171:
mer fragmentariska trattbägare som
Page 172 and 173:
Vrå I kärl i dagsläget inte är
Page 174 and 175:
hopning, som vid sidan av nämnda k
Page 176 and 177:
8.5 Vem offrade i kärret? Keramike
Page 178 and 179:
skärv-/slipnummer. Hantverket I li
Page 180 and 181:
Figur 8.39. Tunnslip av trattbägar
Page 182 and 183:
tidig bondestenålder. Något, som
Page 184 and 185:
Figur 8.45. Schematisk presentation
Page 186 and 187:
Figur 8.46. Modell av en hypotetisk
Page 188 and 189:
som en praktisk, funktionell prepar
Page 190 and 191:
från rutgrävning/sållning med, v
Page 192 and 193:
Bland trattbägarna från Skogsmoss
Page 194 and 195:
snördekor eller rader av enkla int
Page 196 and 197:
Stabiliteten och kontinuiteten i ut
Page 199 and 200:
9 Lokala, regionala och importerade
Page 201 and 202:
9 lo k A l A, r e g i o n A l A o c
Page 203 and 204:
Page 205 and 206:
Page 207 and 208:
Page 209 and 210:
Page 211 and 212:
Page 213 and 214:
Page 215 and 216:
Page 217 and 218:
Figur 9.16. Mångkantig stridsyxa a
Page 219 and 220:
Page 221 and 222: 9 lo k A l A, r e g i o n A l A o c
Page 241 and 242: 10 Överregionala sociala sammanhan
Page 243 and 244: 10 öv e r r e g i o n A l A s o c
Page 245 and 246: Figur 10.5. Trattbägare från Lets
Page 251 and 252: Figur 10.15. Karta över de nordlig
Page 271: 10 öv e r r e g i o n A l A s o c
Page 275 and 276: 11 ku lt u r, p r A k t i k o c H i
Page 281 and 282: Figur 11.3. Exempel på trindyxor m
Page 283 and 284: Figur 11.4. Fyrsidig helslipad meso
Page 287: 11 ku lt u r, p r A k t i k o c H i
Page 290 and 291: On all these places and routes, eac
Page 292 and 293: ger repertoire that signalled the d
Page 294 and 295: Andersen, S. H. 1975. Ringkloster,
Page 296 and 297: Bentley, R. A., Price, T. D. & Step
Page 298 and 299: Christensen, C. 1990. Stone Age Dug
Page 300 and 301: Ekholm, G. 1918. Två nyupptäckta
Page 302 and 303: Gidlöf, K., Hammarstrand Dehman, K
Page 304 and 305: Hallgren, F. under arbete. Skifferk
Page 306 and 307: Hjolman, B. 1964. Arkivhandling ang
Page 308 and 309: Kaul, F. 1994. Ritualer med mennesk
Page 310 and 311: Lannerbro, R. 1976. Stenålder och
Page 312 and 313: Lindqvist, C. 2001. Nämforsen, Åd
Page 314 and 315: Moore, J. H. 2001. Ethnogenetic pat
Page 316 and 317: Passey B. H., Robinson T. F., Aylif
Page 318 and 319: Richards, M. P., Price, T. D. & Koc
Page 320 and 321: Skjølsvold, A. 1977. Slettabøbopl
Page 322 and 323:
Trigger, B. G. 1969. The Huron, far
Page 324:
Zimmermann, W. 1999. Why was Cattle
show all

Identitet i praktik - Identity in Practice

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?