Identitet i praktik - Identity in Practice

Recommendations

Info

någonting annat än typisk kamkeramik (Edgren 1982 s.40, Räihälä 1996 s.101-103, Färjare 2000 s.26-27). Inom Ka II området i Estland avlöser kamkeramiken den tidigare narvatraditionen, kam-gropkeramik i Lettland tycks dock ofta förekomma vid sidan av narvakeramik på sena narvaboplatser, bland annat på den ovan omtalade Sarnate och Zvidze (Loze 1988). Möjligen finns det också fyndplatser som enbart innehåller kam-gropkeramik. Kam-gropkeramik beskrivs som i huvudsak oprofilerade kärl med rund botten, magrad med krossad sten och dekor av kamstämpel och gropintryck. Den tidigneolitiska fasen på gravfältet Zvejnieki i Lettland (mellanneolitikum enligt lettisk terminologi) räknas till kam-grop komplexet (Eriksson et al. 2003 s.3). Erikssons dietanalys omfattar två gravlagda individer som 14 Cdaterats till TN I, dessa bedöms ha levt på sötvattenfisk och jaktvilt, medan växter spelat en underordnad roll i dieten (Eriksson et al. 2003 s.4, 11-14). Det stora inslaget av sötvattenfisk gör att dateringarna av människoben från Zvejnieki kan vara behäftade med en reservoareffekt, de aktuella provernas verkliga ålder skulle i så fall vara yngre än vad som framgår av figur 10.37 (Eriksson 2003 s.24, Eriksson et al. 2003 s.16). Medan det finns inslag av tamdjur på boplatser från zedmarkultur och eventuellt även från narvakultur under TN, så lyser sädeskorn i form av makrofossil eller avtryck i keramik med sin frånvaro i såväl neman, zedmar, narva och kamkeramiska kontexter från TN. Då flera av de aktuella boplatserna är belägna i våtmarker med goda förhållanden för bevarandet av organiskt material är jag benägen att se denna frånvaro som reell. Likväl finns det flera pollendiagram från Baltikum som har spår av cerealiapollen från tidsperioden (Veski 1998 s.56, 66, Rimantienė 1999 s.276, Poska & Saarse 2001, 2006, Antanaitis-Jacobs & Girininkas 2002 s.13- 14). I flertalet av de diagram jag haft tillfälle att granska noggrannare, rör det sig om pollen av Avena- och Hordeum-typ, pollenslag som inkluderar arter av vilda gräs (Veski 1998 s.56, 66, Poska & Saarse 2001 s.6-7, jfr. Lang 1999b s.364), men i några fall har även pollen av Triticum-typ påträffats (Poska & Saarse 2001, 2006). Behre ställer sig tveksam också till de senare då även triticum-typ inkluderar några vildgräs (Behre 2007 s.204, 208). Det föreligger problem med att korrelera de geologiska dateringarna med en arkeologisk tidsskala, eftersom flertalet 14 C-prover från de aktuella lagerföljderna består av bulksediment (Veski 1998 s.52, 62, Poska 2001 paper VI, s.12). Reservoareffekten i torv från Estland beräknas vara mellan 200 och 600 år (Veski 1998 s.108). Pollendiagrammet från Akali (där Triticum dyker upp 5600 f.Kr. och Hordeum 4900 f.Kr) är daterat genom AMS dateringar på makrofossil, men här finns en järnåldersdatering i en stratigrafisk position mellan två prover som daterats till 4600 respektive 3100 f.Kr. Det är 270 Fr e d r i k HAllgren i dagsläget svårt att utvärdera betydelsen av de pollenanalytiska indikationerna. Frånvaron av makrofossil/avtryck av sädeskorn i de arkeologiska materialen antyder i alla händelser att eventuella försök med odling var av annan art och på en annan skala än inom trattbägarkulturen i nordvästra Polen (kapitel 10.1.3). Så som diskuterades i kapitel 4, började människor inom neman- och narvakultur att praktisera keramikhantverk redan före 5000 f.Kr., utan att för den skull ta upp det jordbruk som karaktäriserade deras samtida grannar inom bandkeramisk kultur i norra Polen och Tyskland. Under 1000 år levde de som jägare-samlare med keramik. Under den period som motsvarar Skandinaviens tidigneolitikum som diskuteras här, finns det en begränsad förekomst av tamdjur åtminstone inom delar av zedmar- och narvakomplexen. Timofeev har sett inslaget av tamdjur inom zedmarkultur som ett resultat av kontakt med trattbägarkultur snarare än en avspegling av lokal ekonomi (Timofeev 1991 s.22-23), men det är också möjligt att fädrift inkorporerades i en ekonomi som i övrigt präglades av kontinuitet vad gäller jakt, fiske och samlande. Om småskalig odling också bedrevs är mer tveksamt, men kan inte uteslutas utifrån nuvarande kunskapsläge. Dessa mindre inslag av jordbruk togs i så fall upp, utan att trattbägarkeramik, eller den övriga materiella kultur som kännetecknade jordbrukssamhället inom den polska trattbägarkulturen anammades. Utvecklingen skiljde sig därmed från den i Mälardalen, där både jordbruk och nya hantverkstraditioner introduceras sida vid sida (kapitel 5-9), men också från den på norska Vestlandet, där människor i allt väsentligt fortsatte att leva som jägare-samlare men ändå tog upp trattbägarkeramiken (kapitel 10.1.2). 10.2.4 Tidigneolitikum norr om trattbägarkulturen I kapitel 10.1 diskuterades nordlig trattbägarkultur i Mellansverige, södra Norge och norra Polen, arkeologiska material som kan ses som lokal variation på ett överregionalt tema. Även om TRB-materialet i Mälardalen och Pommern skiljer sig åt, så finns det gemensamma nämnare i det att den materiella kulturen i bägge områdena inkluderar varianter av exempelvis trattbägare, fyrsidiga yxor och mångkantiga stridsyxor. I bägge områdena tycks också anammandet av trattbägarkulturens materiella kultur vara förknippad med introduktionen av jordbruk som kulturell praktik. Det finns inga motsvarande drag som förenar de samhällen som diskuteras i föreliggande kapitel, inbördes skiljer de sig åt en hel del och deras främsta gemensamma nämnare är att de utgör exempel på tidigneolitiska lokalsamhällen som var samtida med, men inte en del av den tidigneolitiska trattbägarkulturen.
10 öv e r r e g i o n A l A s o c i A l A s A m m A n H A n g u n d e r tidigneolitikum När jag påbörjade arbetet med det som kom att bli kapitel 10.2 uppfattade jag de aktuella arkeologiska materialen som lämningar efter jägare-samlare. Detta första intryck tycks hålla för den skandinaviska skifferkulturen och för den kamkeramiska kulturen i Finland och Estland, medan det finns indikationer på fädrift och odling inom zedmar- och narvakultur. I Skandinavien tycks därför trattbägarkulturens nordgräns vara en gräns mellan jägare-odlare och jägare-samlare, medan trattbägarkulturens nordöstgräns i Polen kan ha varit en gräns mellan jordbrukare med jakt som bisyssla och jägare-samlare med jordbruk som bisyssla. Då nordlig trattbägarkultur i allmänhet och Mälardalens trattbägarkultur i synnerhet har varit fokus för föreliggande avhandlingsarbete, så blir studien av de tidigneolitiska materialet norr om trattbägarkulturen mera översiktligt. Av de komplex som tas upp till diskussion har den skandinaviska skifferkulturen getts mest utrymme. Även om skifferkulturens artefakter, traditioner och näringsekonomiska praktik ser helt annorlunda ut än trattbägarkulturens, så finns det en strukturell likhet dem emellan i det att också skifferkulturen kan förstås som en rad lokalt skapade variationer av en övergripande repertoar, en repertoar som inkluderar exempelvis skifferknivar och skifferhantverk, en cirkulation av exotisk skiffer och skifferföremål, byggandet av och boende i bostäder med ett försänkt golvplan omgärdat av vall, en näringsekonomisk praktik helt inriktad på vilda resurser, en rituell symbolik som ofta inkluderar älgfigurer (även i områden där älgar inte förekommit som villebråd), samt ett val att inte tillverka och bruka keramik. I likhet med TRB så kan skifferkulturen förstås som konstellationer av lokala, överlappande communities of practice. Den kulturell praktiken har skapats och reproducerats inom den lokala kontexten, men genom att ansluta till supralokala stilar och traditioner har man blivit en del av ett socialt sammanhang som sträckt sig bortom det lokala. Liksom trattbägarkulturens mångkantiga stridsyxor både kan ses som ett förenande drag (de förekommer inom hela TRB-komplexet) och som särskiljande för olika regioner inom trattbägarkulturen (genom den regionspecifika formgivningen, jfr. kapitel 9.1.3), så anas att skifferknivarna kan ha samma dubbeltydiga associationer. Som allmän typ är skifferknivarna en gemensam nämnare för hela den tidigneolitiska skifferkulturen, samtidigt så tycks knivar med specifik formgivning utmärka skilda regioner, en tråd jag inte haft möjlighet att följa upp inom ramen för detta avhandlingsarbete. Cirkulation och utbyte av exotisk skiffer som råmaterial och som färdiga föremål med annorlunda formgivning, visar på hur skifferkulturen genomkorsades av långväga sociala kontaktnät som geografiskt mäter sig med trattbägarkulturens cirkulationsnät för slipade fyrsidiga yxor. I Bergslagen och Hedmark har trattbägarkulturens och skifferkulturens utbytessystem mötts och här har stundom skifferknivar och trattbägaryxor cirkulerats vidare utanför respektive kulturella ursprungskontext. Som diskuterats ovan, ingår färdiga skifferknivar i fyndmaterialet från flera tidigneolitiska trattbägarlokaler i norra Mälardalen/södra Bergslagen, och spets- och tunnackiga yxor har hittats på flera skifferlokaler i Dalarna. Trattbägarkeramik och jordbruksprodukter har däremot inte påträffats inom skifferkulturens område och i detta skiljer sig bilden i Skandinavien från förhållandena i sydöstra Östersjöområdet, då importerad trattbägarkeramik och ben från (eventuellt importerade) tamdjur har hittats på flera zedmar- och narvalokaler i Polen och Lettland. Det är således särskilt utvalda kategorier av främmande föremål som valts ut och hanterats i mötet med människor från ett annat kulturellt sammanhang. Skifferknivar och tunnackiga yxor kan ha fungerat som gränsobjekt (jfr. kapitel 2.6-2.7) i dessa möten, reifikationer som symboliserat det annorlunda men också det gränsöverskridande i kontakterna med människor av andra traditioner. Området öster om Östersjön med neman, zedmar, narva, och kamkeramisk kultur ägnas förhållandevis mindre utrymme i föreliggande avhandling. Även om analysen här blir grundare och mer av sammanfattande karaktär, så tjänar beskrivningen av dessa annorlunda traditioner som ett viktigt ramverk för förståelsen av Mälardalens trattbägarkultur och Nordskandinaviens skifferkultur. Vid fiske och säljakt i haven och på isarna kring Mälardalens vidsträckta skärgård måste människor från Mälardalens trattbägarkultur regelbundet ha kommit i kontakt med säljägare och fiskare från den kamkeramiska bosättningen på Åland, blott en dagsfärd i kanot fjärran. De akeramiska jägare-samlarna inom nordskandinavisk skifferkultur levde sida vid sida med keramiknyttjande jägare-samlare ett stenkast längre österut i nordöstra Norrbotten och Finland, en öst/västgräns som ger perspektiv på den stundom mer uppmärksammade nord/sydgränsen mellan fångstkultur utan keramik och jordbrukskultur med keramik längre söderut. Bilden från sydöstra Östersjöområdet är återigen en annan, här finns grupper som nyttjat keramik i ett årtusende utan att ta upp odling, för att under tidigneolitikum inkorporera småskalig fädrift, eller cirkulationen av produkter från tamdjur i en näringsekonomisk praktik som annars var helt inriktad på jakt av skogsvilt och fiske i sjöar och vattendrag. I mötet mellan trattbägarkulturen i nordvästra Polen och nemankultur, zedmarkultur och narvakultur i nordöstra Polen skapades efterhand en ny typ av keramik med drag av både TRB och de skogsneolitiska traditionerna. Det är troligt att även den kulturella identiteten omförhandlades när handlingsreceptet för keramikhantverket förändrades. 271
Page 1 and 2:
Identitet i praktik Lokala, regiona
Page 3:
“A m i c u lt u r A y A l m ov i
Page 6 and 7:
8 En annorlunda trattbägarkeramik?
Page 8 and 9:
miljödeterminister var lika välko
Page 10 and 11:
10 Myggor svärmar kring vår bil p
Page 13 and 14:
1 Inledning ”Lost the culture, th
Page 15 and 16:
Att man i enlighet med Sandra Hardi
Page 17 and 18:
2 Kultur, praktik och identitet I i
Page 19 and 20:
att hans starka ställningstagande
Page 21 and 22:
exemplifierar bland annat med Ralph
Page 23 and 24:
...those elements of culture which
Page 25 and 26:
more than a mere biological given.
Page 27 and 28:
emergence of tribe as a primary fun
Page 29 and 30:
tur, så leder förändringar till
Page 31 and 32:
lärande inom ramen för det social
Page 33 and 34:
discipliner - Linton var kulturantr
Page 35 and 36:
that constitute our community. Our
Page 37 and 38:
Social interaction between agents o
Page 39 and 40:
Så som diskuterades i kapitel 2.7
Page 41:
practice som ingår i en konstellat
Page 44 and 45:
44 They liked to see lands; timidit
Page 46 and 47:
sten för tillverkning av stridsklu
Page 48 and 49:
kapitel 2.8 snuddade jag vid ett an
Page 50 and 51:
50 ...the chant-owner name places f
Page 52 and 53:
Figur 3.4. 14C-dateringar av skidor
Page 54 and 55:
54 Figur 3.6. Neolitiskt träförem
Page 57 and 58:
4 Den äldsta keramiken runt Öster
Page 59 and 60:
Figur 4.2. Åland under stenåldern
Page 61 and 62:
4 de n ä l d s t A k e r A m i k e
Page 63 and 64:
soderna med markant inflöde av sal
Page 65 and 66:
I Estland, Lettland, Litauen och de
Page 67 and 68:
41 kan hänföras till äldre bandk
Page 69 and 70:
Figur 4.15. Jämförelse mellan ert
Page 71 and 72:
5 Mälardalen och Bergslagens tidig
Page 73 and 74:
5 mä l A r dA l e n o c H Be r g s
Page 75 and 76:
Figur 5.3. Trattbägarlokaler i nor
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
Page 89:
Page 92 and 93:
i en framtida publikation som redog
Page 94 and 95:
94 Figur 6.1. Jordartskartor från
Page 96 and 97:
Figur 6.3. Lerklining med avtryck a
Page 98 and 99:
Figur 6.5. Spridningen av malstensu
Page 100 and 101:
mer jag att utförligt beskriva sp
Page 102 and 103:
Figur 6.8. Gravanläggningar på tr
Page 104 and 105:
Figur 6.13. Trattbägare som påtr
Page 106 and 107:
gaste gruppen av tidigneolitiska ku
Page 108 and 109:
Figur 6.16. Fynd från den timmerby
Page 110 and 111:
med ramverk av sten, till exempel d
Page 112 and 113:
uppfattas som boplatsaktiviteter sp
Page 115 and 116:
7 Näringsekonomi som kulturell pra
Page 117 and 118:
7 nä r i n g s e k o n o m i s o m
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 133:
Page 136 and 137:
ett något grövre gods och sparsam
Page 138 and 139:
Figur 8.3. Trattbägare från Hjulb
Page 140 and 141:
möjligt, fortsatt datera dekorerad
Page 142:
Figur 8.5. Direkt daterade krukskä
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Page 149 and 150:
Figur 8.10. Direkt daterade dekorer
Page 151 and 152:
8 en A n n o r l u n dA t r At t B
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Figur 8.21. Kärlprofiler av trattb
Page 163 and 164:
Page 165 and 166:
Figur 8.25. Snördekorerad mynnings
Page 168 and 169:
På Kallmossen (figur 8.24b, c) och
Page 170 and 171:
mer fragmentariska trattbägare som
Page 172 and 173:
Vrå I kärl i dagsläget inte är
Page 174 and 175:
hopning, som vid sidan av nämnda k
Page 176 and 177:
8.5 Vem offrade i kärret? Keramike
Page 178 and 179:
skärv-/slipnummer. Hantverket I li
Page 180 and 181:
Figur 8.39. Tunnslip av trattbägar
Page 182 and 183:
tidig bondestenålder. Något, som
Page 184 and 185:
Figur 8.45. Schematisk presentation
Page 186 and 187:
Figur 8.46. Modell av en hypotetisk
Page 188 and 189:
som en praktisk, funktionell prepar
Page 190 and 191:
från rutgrävning/sållning med, v
Page 192 and 193:
Bland trattbägarna från Skogsmoss
Page 194 and 195:
snördekor eller rader av enkla int
Page 196 and 197:
Stabiliteten och kontinuiteten i ut
Page 199 and 200:
9 Lokala, regionala och importerade
Page 201 and 202:
9 lo k A l A, r e g i o n A l A o c
Page 203 and 204:
Page 205 and 206:
Page 207 and 208:
Page 209 and 210:
Page 211 and 212:
Page 213 and 214:
Page 215 and 216:
Page 217 and 218:
Figur 9.16. Mångkantig stridsyxa a
Page 219 and 220: 9 lo k A l A, r e g i o n A l A o c
Page 241 and 242: 10 Överregionala sociala sammanhan
Page 243 and 244: 10 öv e r r e g i o n A l A s o c
Page 245 and 246: Figur 10.5. Trattbägare från Lets
Page 251 and 252: Figur 10.15. Karta över de nordlig
Page 269: 10 öv e r r e g i o n A l A s o c
Page 273 and 274: 11 Kultur, praktik och identitet un
Page 275 and 276: 11 ku lt u r, p r A k t i k o c H i
Page 281 and 282: Figur 11.3. Exempel på trindyxor m
Page 283 and 284: Figur 11.4. Fyrsidig helslipad meso
Page 287: 11 ku lt u r, p r A k t i k o c H i
Page 290 and 291: On all these places and routes, eac
Page 292 and 293: ger repertoire that signalled the d
Page 294 and 295: Andersen, S. H. 1975. Ringkloster,
Page 296 and 297: Bentley, R. A., Price, T. D. & Step
Page 298 and 299: Christensen, C. 1990. Stone Age Dug
Page 300 and 301: Ekholm, G. 1918. Två nyupptäckta
Page 302 and 303: Gidlöf, K., Hammarstrand Dehman, K
Page 304 and 305: Hallgren, F. under arbete. Skifferk
Page 306 and 307: Hjolman, B. 1964. Arkivhandling ang
Page 308 and 309: Kaul, F. 1994. Ritualer med mennesk
Page 310 and 311: Lannerbro, R. 1976. Stenålder och
Page 312 and 313: Lindqvist, C. 2001. Nämforsen, Åd
Page 314 and 315: Moore, J. H. 2001. Ethnogenetic pat
Page 316 and 317: Passey B. H., Robinson T. F., Aylif
Page 318 and 319: Richards, M. P., Price, T. D. & Koc
Page 320 and 321:
Skjølsvold, A. 1977. Slettabøbopl
Page 322 and 323:
Trigger, B. G. 1969. The Huron, far
Page 324:
Zimmermann, W. 1999. Why was Cattle
show all

Identitet i praktik - Identity in Practice

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?