Identitet i praktik - Identity in Practice

8 en A n n o r l u n dA t r At t Bäg A r k e r A m i k? tr At t Bäg A r e, k r A g F l A s k o r o c H l e r s k i v o r
Figur 8.34. Karta över närområdet kring Vallby, Hjulberga, Skumparberget
och Skogsmossen med en ungefärlig tidigneolitisk strandlinje
(36 m.ö.h.). Höjdreliefen återges i gråskala med 3 m intervall 36-
102 m, sedan 25m intervall 125-325 m.ö.h.
Keramiklerornas struktur och dessas innehåll av föroreningar
som sand, silt, järnoxider och kalciumkarbonat
samt förekomsten av accessoriska mineral och glimmer
undersöktes. Registreringen av glimmerförekomst berör
endast fraktioner med kornstorlek >0.05 mm. Glimmer, i
det här fallet biotit och muskovit, kan dels finnas primärt
i leran och dels emanera från den krossade bergarten i
magringsmaterialet.
Grovfraktionernas innehåll av olika mineral studerades
liksom närvaron av diatomeer. Vidare fastställdes
magringens art, kornstorlekar och procentuella andel
av godset. Det bör noteras att endast partiklar >0.005
mm kan observeras vid denna typ av mikroskopering.
Karaktäristiska partiklar av isotropa mineral förekommer
relativt ofta i leran. Det är inte möjligt att under
mikroskopet (Petrografisk mikroskopering) bestämma
sammansättningen av mineral i dessa korn. Andra undersökningar
har dock visat, att de isotropa partiklarna till
övervägande del består av järnmalm, vanligen magnetit
(magnetiskt). I förenklande syfte benämns dessa mineralpartiklar
fortsättningsvis: ”malm”.
Närvaron av organiskt material i godsleror och lerprover
har undersökts. För jämförande analys har i några
fall skärvprofiler och lerprover planslipats för att därefter
studeras i stereomikroskop med påfallande ljus vid
förstoringar upp till 40 X.
i mä l A r dA l e n o c H Be r g s l A g e n
Figure 8.34. Map of the area around the TRB sites Vallby, Hjulberga,
Skumparberget and Skogsmossen in relation to an approximate
Early Neolithic shoreline of 36 m.a.p.s.l. Elevation between 36 and
195 m.a.p.s.l. is shown in shades of grey with a 3 m. interval at 36-
102 m., then a 25 m. interval at 125-325 m.a.p.s.l.
RESULTAT
Råmaterial
Materialmässigt (tabell XI) representerar den undersökta
keramiken ett enhetligt råmaterialval. Detta gäller såväl
keramiken från boplatsen som keramiken från mossen.
Grundmaterialet utgöras av sorterad, ej kalkhaltig
finlera, rik på järnhydroxid — ofta med anhopningar
av järnoxihydroxid — och med varierande innehåll av
glimmer. Som accessoriska mineral förekommer bl.a.
malm och zirkon (= zirkoniumsilikat). Naturligt förekommande
rester av växter har fastställts i några av proven.
Diatomeer i godsleran har däremot inte observerats
i något fall.
Strukturen i leran kan variera beroende på förekomst
av silt och i enstaka fall även något sand. Sådana variationer
av silt/sand och även glimmer, är en vanligt
förekommande konsekvens av skillnader mellan olika
djup i en och samma lertäkt.
Leran har magrats med mellan 12% och 25% krossad,
glimmerrik, granitisk bergart. I de flesta fall valdes en
omvandlad, vittrad (lättkrossad) granit. Den maximala
kornstorleken i det krossade magringsmaterialet är 6
mm. I två fall, när leran innehåller en högre halt av silt
(slip 16 & 17) har magringsandelen sänkts till 5% respektive
9%. I ett fall har även krossad sandsten ingått
som magring (slip 14).
177