Identitet i praktik - Identity in Practice

Recommendations

Info

På Kallmossen (figur 8.24b, c) och Tjugestatorp utgör Vrå I kärlen den enda identifierade trattbägarformen. På Skumparberget förekommer både Vrå I kärl (figur 8.24e) och kärl med högre halsar, de korthalsade trattbägarna tycks dock dominera. På Skogsmossen och Fågelbacken förekommer enstaka Vrå I kärl i material, som i övrigt domineras av höghalsade trattbägare. Troligtvis är typ I kärl också representerade på Mogetorp (Florin 1958 Pl. I:1), men det aktuella mynningspartiet var utställt när kärlformsstudien genomfördes. Keramikmaterialet från Frotorp, Närke, har beskrivits som av Oxiegrupps karaktär (Eriksson et al. 1994, Petersson 1998) och skulle därför möjligen vara relevant för en diskussion av formtyp Vrå I. Klassificeringen av materialet verkar dock vara grundat på den låga dekorfrekvensen (2-3%). Ett halsparti som avbildas i rapporten förefaller snarare komma från en höghalsad kruka (Blomqvist et al. 2006 168 Fr e d r i k HAllgren Figur 8.29. Trattbägare som troligen hör till kärlformstyp Vrå IV. Då kärlrekonstruktionerna är behäftade med viss osäkerhet har de ej inkluderats i kärlprofilsanalysen. Krukor från Skogsmossen. Kärlrekonstruktion och teckning av Gunlög Graner. Skala 1:2. Figure 8.29. Funnel beakers that probably belong to vessel shape type Vrå IV. Since these reconstructions are considered more uncertain, they have not been included in the vessel profile analysis. Pots from Skogsmossen. Reconstruction and drawings by Gunlög Graner. Scale 1:2. fig. 28). Om detta gäller hela materialet är ovisst, då övriga avbildade krukskärvor ej ger ledtrådar till trattbägarnas kärlform. Kärl av Vrå I typ har påträffats både i boplatskontext (Tjugestatorp, Skumparberget, Kallmossen), gravkontext (Fågelbacken) och offerkontext (Skogsmossen, Tjugestatorp). Kärlet med yttäckande halsdekor från Fågelbacken påträffades i vad som tolkats som en gravanläggning (anl. 425, jfr. kapitel 6.2.2). Vrå I kärlen på Skogsmossen ingick i det material som deponerats i en våtmark på lokalen, fynd som tolkats som rituella nedläggningar. En rituell deposition av ett Vrå I kärl föreligger också på Tjugestatorp där en Vrå I kruka deponerats i anslutning till en mindre huskonstruktion som tolkats som en rituell byggnad (Artursson 1996 s.31-34, 80-81). Det föreligger elva 14 C-dateringar som på goda grunder kan knytas till Vrå I kärl (figur 8.23). Från Skogsmos-
8 en A n n o r l u n dA t r At t Bäg A r k e r A m i k? tr At t Bäg A r e, k r A g F l A s k o r o c H l e r s k i v o r sen föreligger två daterade matskorpor av Vrå I krukor (figur 8.24f, g). Från Tjugestatorp finns en koldatering från den anläggning som innehöll kärlet i figur 8.24d (kärlet i figur 8.24a kommer från samma lokal, men kan ej knytas till en specifik datering). På boplatsen Kallmossen, Uppland är alla identifierade trattbägare av formtyp Vrå I, varför hela serien dateringar (hasselnötskal och djurben) bör vara relevanta för kärltypens datering. Sammantaget spänner dateringarna över intervallet c. 3900-3500 f.Kr. Formtyp Vrå II Formtyp Vrå II är representerad av tre kärl, varav endast ett är bevarat från mynning till skuldra (figur 8.21, 8.26). Kärltypen karaktäriseras av en mellanhög hals (c. 30% av mynningsdiametern). På den välbevarade krukan från Stora Toltorp (figur 8.26a) föreligger inga svårigheter att mäta halshöjd. Halsfragmentet från Skogsmossen (8.26b) har strax ovan brottet en knyck som bedöms markera övergången hals/buk (halsens snävaste punkt ligger dock ovan denna knyck). Halsfragmentet från Trössla södra (8.27c) har en undre rad med gropar strax ovan brottet, som bedöms markera halsens slut (jfr. Hallgren et al. 2004 s.28). Formmässigt finns vissa överensstämmelser mellan Vrå II och hals/skuldrepartiet hos vissa av kärlen inom Kochs typ II. Bland de tre identifierade Vrå II kärlen har krukan från Trössla södra yttäckande dekor av tandad stämpel, brutet av gropintryck, trattbägaren från Stora Toltorp har dekor av horisontellt och vertikalt applicerat snöre på övre delen av halsen. Vrå II kärlet från Skogsmossen är enligt min bedömning odekorerat, de två linjer som finns på krukans hals är enligt mig oavsiktliga skrapmärken. Birgitta Hulthén är oense med mig på denna punkt och menar att linjerna troligtvis är avsiktlig dekor (jfr. kapitel 8). Liknande linjedekor är känd från Hjulberga 2 (Hulthén & Welinder 1981 s.219), men saknas i övrigt på Skogsmossen. Vrå II kärlen från Toltorp och Trössla södra kommer från vad som tolkats som boplatskontexter. Krukan från Skogsmossen påträffades i offerkärret på denna lokal. Formtyp Vrå II är ännu inte belagd i gravkontext. Det föreligger två dateringar som kan knytas till formtyp Vrå II (figur 8.23), en matskorpedatering av halsfragmentet från Skogsmossen, samt en matskorpedatering av en kruka som hittades tillsammans med Vrå II krukan på Trössla södra. Den daterade krukans kärlform kunde inte fastställas, jfr. figur 8.10b, men den bedöms ha deponerats tillsammans med Vrå II kärlet (Hallgren et al. 2004). Bägge dateringarna ligger i TN II. Formtyp Vrå III Formtyp Vrå III är för närvarande endast representerad av två kärl, dessa uppvisar mjukt s-formad profil med i mä l A r dA l e n o c H Be r g s l A g e n hög hals (figur 8.21, 8.27). Övergången hals/skuldra är diffus och framträder på de aktuella kärlen främst genom att hals och skuldra är dekorerade på olika sätt och att övergången mellan dessa zoner markerats med en rad stämplar/gropar. Mäts halshöjd utifrån dekorens zonering enligt ovan, har bägge kärlen en halshöjd på 38%. Mätning från halsens snävaste punkt ger däremot indexvärden på 19% respektive 30%. Bägge de identifierade kärlen är dekorerade med tvärsnodd, horisontellt applicerad på krukan från Fågelbacken, vertikalt applicerad på trattbägaren från Älby, den senare har även dekor på mynningsranden. Även inom denna grupp förekommer de för Mälardalen och Bergslagen så karaktäristiska groparna. Formtypen saknar motsvarigheter bland de typer Koch urskiljt i Östdanmark. Kärlet från Fågelbacken påträffades tillsammans med brända människoben i en gravkontext (jfr kapitel 6.2). Kontexten för krukan från Älby är svårbedömd då resultaten av utgrävningen, vid sidan av en kort notis i en hembygdsårsskrift, aldrig publicerats (von Heland 1962, jfr. Hallgren et al. 2004 s.14). På bägge lokalerna förekommer vid sidan av typ III även typ IV kärl och vad gäller Fågelbacken även typ I. Vrå III-krukan från Fågelbacken är daterad med tre 14 C-dateringar av matskorpor (beläggningar från två olika skärvor som visade sig komma från samma kärl, för den ena beläggningen har både INS och SOL fraktionen daterats). Medelvärdet för de tre dateringarna är 4905±50 BP. Ett människoben från samma anläggning har gett dateringen 4945±50 BP, vilket är i god överensstämmelse med matskorpedateringen. Matskorpan på krukan från Älby har en liknande datering, men då denna har en δ 13 C-halt av –16,8‰, finns det skäl att misstänka ett marint ursprung för den organiska beläggningen. Så som diskuteras i kapitel 5.1 har dateringar av tidigneolitiska sälben från Anneberg antytt närvaron av en reservoareffekt på omkring 115 år. Om beläggningen på krukan består av exempelvis sälspäck kan således en motsvarande korrigering behöva göras. Då andelen marina och terresta komponenter inte går att bedöma utifrån tillgängliga data (jfr. kapitel 5.1), har ingen korrigering av BP-värdet gjorts, men det bör understrykas att krukan från Älby förmodligen är något yngre än vad figur 8.23 ger sken av. Formtyp Vrå IV Formtyp Vrå IV karaktäriseras av trattbägare med mycket hög hals, skuldran är stundtals flack, ibland profilerad (figur 8.21, 8.28). Halsens höjd mätt utifrån halsens snävaste punkt är vanligen c. 40%, halshöjd mätt enligt dekorens zonering varierar mellan c. 40-55%. Vid urskiljandet av formtyp Vrå IV har de sex trattbägarna i figur 8.28 nyttjats, krukor vars kärlprofil och halshöjd kan fastställas tämligen väl. Vid sidan av dessa finns flera 169
Page 1 and 2:
Identitet i praktik Lokala, regiona
Page 3:
“A m i c u lt u r A y A l m ov i
Page 6 and 7:
8 En annorlunda trattbägarkeramik?
Page 8 and 9:
miljödeterminister var lika välko
Page 10 and 11:
10 Myggor svärmar kring vår bil p
Page 13 and 14:
1 Inledning ”Lost the culture, th
Page 15 and 16:
Att man i enlighet med Sandra Hardi
Page 17 and 18:
2 Kultur, praktik och identitet I i
Page 19 and 20:
att hans starka ställningstagande
Page 21 and 22:
exemplifierar bland annat med Ralph
Page 23 and 24:
...those elements of culture which
Page 25 and 26:
more than a mere biological given.
Page 27 and 28:
emergence of tribe as a primary fun
Page 29 and 30:
tur, så leder förändringar till
Page 31 and 32:
lärande inom ramen för det social
Page 33 and 34:
discipliner - Linton var kulturantr
Page 35 and 36:
that constitute our community. Our
Page 37 and 38:
Social interaction between agents o
Page 39 and 40:
Så som diskuterades i kapitel 2.7
Page 41:
practice som ingår i en konstellat
Page 44 and 45:
44 They liked to see lands; timidit
Page 46 and 47:
sten för tillverkning av stridsklu
Page 48 and 49:
kapitel 2.8 snuddade jag vid ett an
Page 50 and 51:
50 ...the chant-owner name places f
Page 52 and 53:
Figur 3.4. 14C-dateringar av skidor
Page 54 and 55:
54 Figur 3.6. Neolitiskt träförem
Page 57 and 58:
4 Den äldsta keramiken runt Öster
Page 59 and 60:
Figur 4.2. Åland under stenåldern
Page 61 and 62:
4 de n ä l d s t A k e r A m i k e
Page 63 and 64:
soderna med markant inflöde av sal
Page 65 and 66:
I Estland, Lettland, Litauen och de
Page 67 and 68:
41 kan hänföras till äldre bandk
Page 69 and 70:
Figur 4.15. Jämförelse mellan ert
Page 71 and 72:
5 Mälardalen och Bergslagens tidig
Page 73 and 74:
5 mä l A r dA l e n o c H Be r g s
Page 75 and 76:
Figur 5.3. Trattbägarlokaler i nor
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
Page 89:
Page 92 and 93:
i en framtida publikation som redog
Page 94 and 95:
94 Figur 6.1. Jordartskartor från
Page 96 and 97:
Figur 6.3. Lerklining med avtryck a
Page 98 and 99:
Figur 6.5. Spridningen av malstensu
Page 100 and 101:
mer jag att utförligt beskriva sp
Page 102 and 103:
Figur 6.8. Gravanläggningar på tr
Page 104 and 105:
Figur 6.13. Trattbägare som påtr
Page 106 and 107:
gaste gruppen av tidigneolitiska ku
Page 108 and 109:
Figur 6.16. Fynd från den timmerby
Page 110 and 111:
med ramverk av sten, till exempel d
Page 112 and 113:
uppfattas som boplatsaktiviteter sp
Page 115 and 116:
7 Näringsekonomi som kulturell pra
Page 117 and 118: 7 nä r i n g s e k o n o m i s o m
Page 133: 7 nä r i n g s e k o n o m i s o m
Page 136 and 137: ett något grövre gods och sparsam
Page 138 and 139: Figur 8.3. Trattbägare från Hjulb
Page 140 and 141: möjligt, fortsatt datera dekorerad
Page 142: Figur 8.5. Direkt daterade krukskä
Page 145 and 146: Figur 8.7. Direkt daterade krukskä
Page 147 and 148: Figur 8.8. Direkt daterade krukskä
Page 149 and 150: Figur 8.10. Direkt daterade dekorer
Page 151 and 152: 8 en A n n o r l u n dA t r At t B
Page 161 and 162: Figur 8.21. Kärlprofiler av trattb
Page 165 and 166: Figur 8.25. Snördekorerad mynnings
Page 170 and 171: mer fragmentariska trattbägare som
Page 172 and 173: Vrå I kärl i dagsläget inte är
Page 174 and 175: hopning, som vid sidan av nämnda k
Page 176 and 177: 8.5 Vem offrade i kärret? Keramike
Page 178 and 179: skärv-/slipnummer. Hantverket I li
Page 180 and 181: Figur 8.39. Tunnslip av trattbägar
Page 182 and 183: tidig bondestenålder. Något, som
Page 184 and 185: Figur 8.45. Schematisk presentation
Page 186 and 187: Figur 8.46. Modell av en hypotetisk
Page 188 and 189: som en praktisk, funktionell prepar
Page 190 and 191: från rutgrävning/sållning med, v
Page 192 and 193: Bland trattbägarna från Skogsmoss
Page 194 and 195: snördekor eller rader av enkla int
Page 196 and 197: Stabiliteten och kontinuiteten i ut
Page 199 and 200: 9 Lokala, regionala och importerade
Page 201 and 202: 9 lo k A l A, r e g i o n A l A o c
Page 217 and 218:
Figur 9.16. Mångkantig stridsyxa a
Page 219 and 220:
9 lo k A l A, r e g i o n A l A o c
Page 221 and 222:
Page 223 and 224:
Page 225 and 226:
Page 227 and 228:
Page 229 and 230:
Page 231 and 232:
Page 233 and 234:
Page 235 and 236:
Page 237 and 238:
Page 239 and 240:
Page 241 and 242:
10 Överregionala sociala sammanhan
Page 243 and 244:
10 öv e r r e g i o n A l A s o c
Page 245 and 246:
Figur 10.5. Trattbägare från Lets
Page 247 and 248:
Page 249 and 250:
Page 251 and 252:
Figur 10.15. Karta över de nordlig
Page 253 and 254:
Page 255 and 256:
Page 257 and 258:
Page 259 and 260:
Page 261 and 262:
Page 263 and 264:
Page 265 and 266:
Page 267 and 268:
Page 269 and 270:
Page 271 and 272:
Page 273 and 274:
11 Kultur, praktik och identitet un
Page 275 and 276:
11 ku lt u r, p r A k t i k o c H i
Page 277 and 278:
Page 279 and 280:
Page 281 and 282:
Figur 11.3. Exempel på trindyxor m
Page 283 and 284:
Figur 11.4. Fyrsidig helslipad meso
Page 285 and 286:
Page 287:
Page 290 and 291:
On all these places and routes, eac
Page 292 and 293:
ger repertoire that signalled the d
Page 294 and 295:
Andersen, S. H. 1975. Ringkloster,
Page 296 and 297:
Bentley, R. A., Price, T. D. & Step
Page 298 and 299:
Christensen, C. 1990. Stone Age Dug
Page 300 and 301:
Ekholm, G. 1918. Två nyupptäckta
Page 302 and 303:
Gidlöf, K., Hammarstrand Dehman, K
Page 304 and 305:
Hallgren, F. under arbete. Skifferk
Page 306 and 307:
Hjolman, B. 1964. Arkivhandling ang
Page 308 and 309:
Kaul, F. 1994. Ritualer med mennesk
Page 310 and 311:
Lannerbro, R. 1976. Stenålder och
Page 312 and 313:
Lindqvist, C. 2001. Nämforsen, Åd
Page 314 and 315:
Moore, J. H. 2001. Ethnogenetic pat
Page 316 and 317:
Passey B. H., Robinson T. F., Aylif
Page 318 and 319:
Richards, M. P., Price, T. D. & Koc
Page 320 and 321:
Skjølsvold, A. 1977. Slettabøbopl
Page 322 and 323:
Trigger, B. G. 1969. The Huron, far
Page 324:
Zimmermann, W. 1999. Why was Cattle
show all

Identitet i praktik - Identity in Practice

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?