Identitet i praktik - Identity in Practice
Identitet i praktik - Identity in Practice
Identitet i praktik - Identity in Practice
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Figur 5.2. Trattbägarlokaler i Mälardalen och Bergslagen i relation<br />
till en tidigneolitisk (4800 BP) strandl<strong>in</strong>je. 1. Vallby, 2. Hjulberga, 3.<br />
Stenstorp, 4. Tjugestatorp, 5. Skumparberget, 6. Skogsmossen, 7. Fågelbacken,<br />
8. Dalkarlstorp, 9. Nyskottet, 10. Kallmossen, 11. Anneberg,<br />
12. Bålmyren, 13. Västeräng, 14. Norrfäbovägen, 15. Lilla Gävsjö, 16.<br />
Sanna, 17. Frotorp, 18. Mariedamm, 19. Toltorp, 20. Mogetorp, 21.<br />
Nävertorp, 22. Östra Vrå, 23. Fagervik, 24. Malmahed, 25. Mortorp,<br />
26. Brokvarn, 27. Pärlängsberget, 28. Trössla, 29. Smällan, 30.<br />
Eklundshov, 31. Älby, 32. Lisseläng. Notera att Ålands fornstrandl<strong>in</strong>jer<br />
ej är utritade på kartan (jfr. figur 4.2). Strandl<strong>in</strong>jekarta framställd av<br />
Lars Andersson och Tore Påsse (jfr. Påsse & Andersson 2005).<br />
täckte Mälaren och Hjälmaren i östra Mellansverige samt<br />
kuststräckan och <strong>in</strong>landet omedelbart norr därom. Detta<br />
område skär tvärs gränsen mellan Svealand och Norrland<br />
och sammanfaller bara delvis med landskapsgränser. Jag<br />
har därför valt att använda de traditionella men vagt<br />
def<strong>in</strong>ierade namnen Mälardalen och Bergslagen som<br />
rubrik för mitt undersökn<strong>in</strong>gsområde (figur 5.2-5.4).<br />
Mälardalen används i detta sammanhang som begrepp<br />
för Södermanland och de lägre liggande, södra delarna<br />
74<br />
Fr e d r i k HAllgren<br />
Figure 5.2. Funnel Beaker Culture sites <strong>in</strong> Mälardalen and Bergslagen<br />
<strong>in</strong> relation to an Early Neolithic (4800 BP) coastl<strong>in</strong>e. 1.<br />
Vallby, 2. Hjulberga, 3. Stenstorp, 4. Tjugestatorp, 5. Skumparberget,<br />
6. Skogsmossen, 7. Fågelbacken, 8. Dalkarlstorp, 9. Nyskottet, 10.<br />
Kallmossen, 11. Anneberg, 12. Bålmyren, 13. Västeräng, 14. Norrfäbovägen,<br />
15. Lilla Gävsjö, 16. Sanna, 17. Frotorp, 18. Mariedamm, 19.<br />
Toltorp, 20. Mogetorp, 21. Nävertorp, 22. Östra Vrå, 23. Fagervik, 24.<br />
Malmahed, 25. Mortorp, 26. Brokvarn, 27. Pärlängsberget, 28. Trössla,<br />
29. Smällan, 30. Eklundshov, 31. Älby, 32. Lisseläng. Note that the<br />
ancient shorel<strong>in</strong>es of Åland are not depicted on the map (cf. figure<br />
4.2). Shorel<strong>in</strong>e map produced by Lars Andersson and Tore Påsse (cf.<br />
Påsse & Andersson 2005).<br />
av Närke, Västmanland och Uppland. Bergslagen används<br />
som namn på de högre liggande landen omedelbart<br />
norr om Mälardalen och omfattar norra delarna av<br />
Närke, Västmanland och Uppland samt södra Dalarna<br />
och Gästrikland. (Delar av Värmland räknas vanligen<br />
också till Bergslagen, men <strong>in</strong>går <strong>in</strong>te i det här behandlade<br />
området). Gränsen mellan Mälardalen och Bergslagen<br />
är i hög grad flytande och en och samma socken kan<br />
stundom sorteras under båda begreppen beroende på