Identitet i praktik - Identity in Practice

Recommendations

Info

Vrå I kärl i dagsläget inte är kända från TN II kontexter i Mälardalen/Bergslagen, bör det påpekas att snarlika trattbägare var i bruk under slutet av tidigneolitikum i Skåne (Gidlöf et al. 2006 s.90-91) och i Östdanmark (Koch 1998 s.86-87, jfr. ovan). Både de föreslagna formtyperna och deras kronologiska förhållande till varandra, har vissa likheter med Kochs bild av tidigneolitisk trattbägarkeramik i Östdanmark. Det finns också skillnader, särskilt gäller detta keramikens dekor där trattbägarna från Mälardalen/Bergslagen uppvisar flera drag som inte känns igen i östdanskt material från TN I, till exempel yttäckande snör- och tvärsnoddsdekor, dekor på mynningsrand, dekor på kärlväggens insida samt gropintryck. Just gropintryck är kanske det drag som i högst grad förenar mälardalskeramiken, då sådana återfinns inom såväl Vrå I, II, III och IV, likväl förekommer gropintryck långtifrån på alla kärl. Så som nämndes i det forskningshistoriska avsnittet pekade Almgren (1967) på en skillnad mellan danska och mälardalska trattbägare vad gäller kärlbyggnadsteknik. Halspartiet på de danska trattbägarna var oftast formade genom fallande fogar, medan Östra Vrå och Mogetorp uppvisade trattbägare vars halspartier var byggda med stigande fogar. Almgrens exempel på danska kärl var främst trattbägare från övergången TN/MN. En granskning av fogteknik, som den återges i de tecknade kärlprofilerna i Kochs katalog över mossfunna kärl från Östdanmark, antyder att samma mönster även gäller början och mitten av TN. Av omkring 80 trattbägare och hankkärl av typer 0 – III med avbildad fogteknik har 4/5 halspartier i fallande teknik, 1/5 i stigande teknik (Koch 1998). Jag har inte genomfört någon systematisk granskning av denna detalj för Mälardalen och Bergslagens trattbägare, men har en känsla av att Almgrens observation kan vara giltig för fler material än Mogetorp och Östra Vrå. Det vore av intresse att granska denna aspekt systematiskt i framtiden. I tidigare arbeten har jag i enlighet med Kihlstedt (1996, 1997) föreslagit en tudelning av det tidigneolitiska keramikmaterialet från Mälardalen/Bergslagen i två grupper, en tudelning som motsvarar den östdanska indelningen i oxie vs. svaleklintgruppen (Hallgren & Possnert 1997, Hallgren 2000a). Jag har gradvis omvärderat denna sak och jag är nu tveksam till om det verkligen finns två polariserade ”grupper” i materialet från östra Mellansverige. Visserligen kan enskilda kärl bestämmas till en av flera formtyper och boplatsmaterial kan beskrivas som rikt eller sparsamt dekorerade uttryckt i viktprocent, men jag ser inget utfall i två grupper i detta. Snarare tycker jag mig ana att många trattbägarlokaler i Mälardalen/Bergslagen karaktäriseras av sin egen kompott av ingredienser som kärlform och dekor. I kapitel 8.6 utvecklar jag denna tankegång. 172 Fr e d r i k HAllgren 8.4 Kragflaskor och lerskivor Vid sidan av trattbägare är kragflaskor och lerskivor regelbundet förekommande inslag i kärlinventariet på Mälardalen/Bergslagens trattbägarboplatser. Fragment av flaskor förekommer på de flesta trattbägarboplatser i regionen, i de fall flasktyp kan preciseras närmare rör det sig med få undantag om kragflaskor. Flaskor av andra typer, kända från trattbägarkontexter i Sydskandinavien, har oftast hankar (jfr. Thorvildsen 1941, Nielsen 1984) och då krukskärvor med hankar förekommer mycket sparsamt i Mälardalen/Bergslagen är det osäkert om dessa flasktyper är företrädda i regionen (de enstaka hankfragmenten kan komma från hankbägare, dvs. trattbägare med hankar). Ett undantag utgörs av en märklig liten flaska från Eklundshov i Södermanland, som troligtvis haft en rund buk och kort hals, med en (eller flera) avlånga knoppar på skuldran. Kärlet har yttäckande dekor av horisontellt och vertikalt applicerade nagelintryck på hela flaskkroppen, medan den korta halsen är odekorerad (Eva Olsson manuskript, muntligen). Kragflaskorna i Mälardalen/Bergslagen kan delas in i tre huvudtyper, flaskor med rundad buk och skarpt vinklad skuldra, flaskor med rund buk och rund skuldra samt flaskor med bikonisk buk. De karaktäristiska skärvfragmenten från kragflaskor är mynningsskärvor med liten diameter, kragfragment, skärvor från midjan (partiet mellan krage och skuldra) med veckning på skärvans insida, samt de ofta skarpt vinklade skuldrorna (figur 8.32). Bukskärvor från kragflaskor är däremot svåra att skilja från bukskärvor från små trattbägare. Den karaktäristiska veckningen på midjeskärvornas insida noterades redan av Bagge (1941 s.46) och är en följd av att midjan formats genom tryck från kärlets utsida. Medan mynningsfragmenten vanligen har ett tunt gods, har skärvor från midja och skuldra från samma flaska betydligt kraftigare godstjocklek. Ofta är kragflaskorna rikt dekorerade på skuldra, midja och ibland krage och mynning, men odekorerade kragflaskor förekommer också. Dekoren är ibland utförd med finare intryck än motsvarande dekor på trattbägare, dvs. att exempelvis snördekor är utförd med tunnare snöre och skårstreck med en smalare stämpel. Detta gör att man stundom kan känna igen skärvor från kragflaskor också utifrån den karaktäristiska dekoren. Kragflaskor ingår i fyndinventariet redan på de äldsta trattbägarboplatserna i Mälardalen/Bergslagen som Anneberg, Häggsta 2 och Skumparberget (jfr. figur 5.5 – 5.10). Kragflaskor har också påträffats i tre kontexter med snävare dateringar. På Trössla norra påträffades flera fragment av en flaska i en grävruta som också innehöll ben från nötboskap varav ett daterats till 5105±45 BP (Ua-22409). Fynden var del av en homogen fynd-
8 en A n n o r l u n dA t r At t Bäg A r k e r A m i k? tr At t Bäg A r e, k r A g F l A s k o r o c H l e r s k i v o r Figur 8.32. Skärvor av kragflaskor från Skogsmossen (de två övre raderna), Skumparberget (nästföljande tre rader), Fågelbacken (nederst vänster) och Trössla norra (nederst höger). Teckningar av Gunlög Graner, Jonas Wikborg och Jan Jäger. Skala 1:2. i mä l A r dA l e n o c H Be r g s l A g e n Figure 8.32. Sherds of collared flasks from Skogsmossen (row 1-2), Skumparberget (row 3-5), Fågelbacken (bottom left) and Trössla north (bottom right). Drawings by Gunlög Graner, Jonas Wikborg and Jan Jäger. Scale 1:2. 173
Page 1 and 2:
Identitet i praktik Lokala, regiona
Page 3:
“A m i c u lt u r A y A l m ov i
Page 6 and 7:
8 En annorlunda trattbägarkeramik?
Page 8 and 9:
miljödeterminister var lika välko
Page 10 and 11:
10 Myggor svärmar kring vår bil p
Page 13 and 14:
1 Inledning ”Lost the culture, th
Page 15 and 16:
Att man i enlighet med Sandra Hardi
Page 17 and 18:
2 Kultur, praktik och identitet I i
Page 19 and 20:
att hans starka ställningstagande
Page 21 and 22:
exemplifierar bland annat med Ralph
Page 23 and 24:
...those elements of culture which
Page 25 and 26:
more than a mere biological given.
Page 27 and 28:
emergence of tribe as a primary fun
Page 29 and 30:
tur, så leder förändringar till
Page 31 and 32:
lärande inom ramen för det social
Page 33 and 34:
discipliner - Linton var kulturantr
Page 35 and 36:
that constitute our community. Our
Page 37 and 38:
Social interaction between agents o
Page 39 and 40:
Så som diskuterades i kapitel 2.7
Page 41:
practice som ingår i en konstellat
Page 44 and 45:
44 They liked to see lands; timidit
Page 46 and 47:
sten för tillverkning av stridsklu
Page 48 and 49:
kapitel 2.8 snuddade jag vid ett an
Page 50 and 51:
50 ...the chant-owner name places f
Page 52 and 53:
Figur 3.4. 14C-dateringar av skidor
Page 54 and 55:
54 Figur 3.6. Neolitiskt träförem
Page 57 and 58:
4 Den äldsta keramiken runt Öster
Page 59 and 60:
Figur 4.2. Åland under stenåldern
Page 61 and 62:
4 de n ä l d s t A k e r A m i k e
Page 63 and 64:
soderna med markant inflöde av sal
Page 65 and 66:
I Estland, Lettland, Litauen och de
Page 67 and 68:
41 kan hänföras till äldre bandk
Page 69 and 70:
Figur 4.15. Jämförelse mellan ert
Page 71 and 72:
5 Mälardalen och Bergslagens tidig
Page 73 and 74:
5 mä l A r dA l e n o c H Be r g s
Page 75 and 76:
Figur 5.3. Trattbägarlokaler i nor
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
Page 89:
Page 92 and 93:
i en framtida publikation som redog
Page 94 and 95:
94 Figur 6.1. Jordartskartor från
Page 96 and 97:
Figur 6.3. Lerklining med avtryck a
Page 98 and 99:
Figur 6.5. Spridningen av malstensu
Page 100 and 101:
mer jag att utförligt beskriva sp
Page 102 and 103:
Figur 6.8. Gravanläggningar på tr
Page 104 and 105:
Figur 6.13. Trattbägare som påtr
Page 106 and 107:
gaste gruppen av tidigneolitiska ku
Page 108 and 109:
Figur 6.16. Fynd från den timmerby
Page 110 and 111:
med ramverk av sten, till exempel d
Page 112 and 113:
uppfattas som boplatsaktiviteter sp
Page 115 and 116:
7 Näringsekonomi som kulturell pra
Page 117 and 118:
7 nä r i n g s e k o n o m i s o m
Page 119 and 120:
7 nä r i n g s e k o n o m i s o m
Page 121 and 122: 7 nä r i n g s e k o n o m i s o m
Page 133: 7 nä r i n g s e k o n o m i s o m
Page 136 and 137: ett något grövre gods och sparsam
Page 138 and 139: Figur 8.3. Trattbägare från Hjulb
Page 140 and 141: möjligt, fortsatt datera dekorerad
Page 142: Figur 8.5. Direkt daterade krukskä
Page 145 and 146: Figur 8.7. Direkt daterade krukskä
Page 147 and 148: Figur 8.8. Direkt daterade krukskä
Page 149 and 150: Figur 8.10. Direkt daterade dekorer
Page 151 and 152: 8 en A n n o r l u n dA t r At t B
Page 161 and 162: Figur 8.21. Kärlprofiler av trattb
Page 165 and 166: Figur 8.25. Snördekorerad mynnings
Page 168 and 169: På Kallmossen (figur 8.24b, c) och
Page 170 and 171: mer fragmentariska trattbägare som
Page 174 and 175: hopning, som vid sidan av nämnda k
Page 176 and 177: 8.5 Vem offrade i kärret? Keramike
Page 178 and 179: skärv-/slipnummer. Hantverket I li
Page 180 and 181: Figur 8.39. Tunnslip av trattbägar
Page 182 and 183: tidig bondestenålder. Något, som
Page 184 and 185: Figur 8.45. Schematisk presentation
Page 186 and 187: Figur 8.46. Modell av en hypotetisk
Page 188 and 189: som en praktisk, funktionell prepar
Page 190 and 191: från rutgrävning/sållning med, v
Page 192 and 193: Bland trattbägarna från Skogsmoss
Page 194 and 195: snördekor eller rader av enkla int
Page 196 and 197: Stabiliteten och kontinuiteten i ut
Page 199 and 200: 9 Lokala, regionala och importerade
Page 201 and 202: 9 lo k A l A, r e g i o n A l A o c
Page 217 and 218: Figur 9.16. Mångkantig stridsyxa a
Page 223 and 224:
9 lo k A l A, r e g i o n A l A o c
Page 225 and 226:
Page 227 and 228:
Page 229 and 230:
Page 231 and 232:
Page 233 and 234:
Page 235 and 236:
Page 237 and 238:
Page 239 and 240:
Page 241 and 242:
10 Överregionala sociala sammanhan
Page 243 and 244:
10 öv e r r e g i o n A l A s o c
Page 245 and 246:
Figur 10.5. Trattbägare från Lets
Page 247 and 248:
Page 249 and 250:
Page 251 and 252:
Figur 10.15. Karta över de nordlig
Page 253 and 254:
Page 255 and 256:
Page 257 and 258:
Page 259 and 260:
Page 261 and 262:
Page 263 and 264:
Page 265 and 266:
Page 267 and 268:
Page 269 and 270:
Page 271 and 272:
Page 273 and 274:
11 Kultur, praktik och identitet un
Page 275 and 276:
11 ku lt u r, p r A k t i k o c H i
Page 277 and 278:
Page 279 and 280:
Page 281 and 282:
Figur 11.3. Exempel på trindyxor m
Page 283 and 284:
Figur 11.4. Fyrsidig helslipad meso
Page 285 and 286:
Page 287:
Page 290 and 291:
On all these places and routes, eac
Page 292 and 293:
ger repertoire that signalled the d
Page 294 and 295:
Andersen, S. H. 1975. Ringkloster,
Page 296 and 297:
Bentley, R. A., Price, T. D. & Step
Page 298 and 299:
Christensen, C. 1990. Stone Age Dug
Page 300 and 301:
Ekholm, G. 1918. Två nyupptäckta
Page 302 and 303:
Gidlöf, K., Hammarstrand Dehman, K
Page 304 and 305:
Hallgren, F. under arbete. Skifferk
Page 306 and 307:
Hjolman, B. 1964. Arkivhandling ang
Page 308 and 309:
Kaul, F. 1994. Ritualer med mennesk
Page 310 and 311:
Lannerbro, R. 1976. Stenålder och
Page 312 and 313:
Lindqvist, C. 2001. Nämforsen, Åd
Page 314 and 315:
Moore, J. H. 2001. Ethnogenetic pat
Page 316 and 317:
Passey B. H., Robinson T. F., Aylif
Page 318 and 319:
Richards, M. P., Price, T. D. & Koc
Page 320 and 321:
Skjølsvold, A. 1977. Slettabøbopl
Page 322 and 323:
Trigger, B. G. 1969. The Huron, far
Page 324:
Zimmermann, W. 1999. Why was Cattle
show all

Identitet i praktik - Identity in Practice

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?