Identitet i praktik - Identity in Practice

Recommendations

Info

i en framtida publikation som redogör för de fortsatta undersökningarna på platsen. Övriga lokaler som kan tolkas som offerplatser i Mälardalen utgörs främst av fynd påträffade av lekmän och få platser har undersökts arkeologiskt (se dock Welinder 1974b, Gustafsson 2003). Bristen på information kring flertalet offerplatser gör därför att jag lägger ämnet åt sidan för närvarande. 6.1 Landvända och strandvända boplatser Så som utvecklas i kapitel 7 har såväl åkerbruk, boskapsskötsel och fångst sedan länge diskuterats som komponenter i det tidigneolitiska näringsfånget i Mälardalen (Florin & Schnell 1950 s.18-20). Medan Florin tycks ha menat att fiske ofta bedrevs med jordbruksboplatserna som bas, införde Welinder en analytisk distinktion mellan kust och inlandslokaler, en indelning som innehöll kategorierna: 92 1. Inlandsboplatser för odling och boskapsskötsel 2. Kustboplatser för fångst, företrädesvis havsfångst Dessa båda boplatstyper har utgjort de fasta punkterna i ett blandekonomisystem, i vilken havsfångst och bondenäringar kompletterat varandra. (Welinder 1974a s.193) Med begreppet inlandsboplats avsåg Welinder inte lokaler belägna långt från havet, utan snarare lokaler som var inriktade mot landresurser och i synnerhet åkerbruk och boskapsskötsel. Som exempel på en inlandsboplats nämnde Welinder bland annat Florins Mogetorp, där pollenanalys, avtryck i keramik och osteologiskt material visar på ett inslag av jordbruksnäringar. Att Mogetorp under tidigneolitikum var beläget på 15 minuters promenad från havet påverkade inte klassifikationen. Jag har funnit terminologin användbar och har själv använt den i tidigare arbeten (Hallgren et al. 1997, Hallgren 1998). Segerberg har dock framfört en kritik mot denna analytiska klassifikation och menar att begreppet inlandslokal skall vara förbehållet boplatser som i stil med Frotorp i Närke är belägna en mil eller mer från havet (Segerberg 1999 s.197, jfr. Eriksson et al. 1994, Kihlstedt et al. 1997 s.119-120). Jag menar att Welinders analytiska distinktion mellan kust och inlandsboplatser är meningsfull, då lokaler inom respektive kategori uppvisar många gemensamma nämnare, som särskiljer dem från lokaler i den andra kategorin. Då framförallt begreppet inland tydligen kan missförstås har jag letat efter en alternativ begreppsapparat. Jag övervägde ett tag de klumpiga termerna stranbunden/icke strandbunden, men har slutligen fastnat för landvänd och strandvänd. Begreppen landvänd och Fr e d r i k HAllgren strandvänd är tänkta som operativa begrepp, användbara för att klassificera boplatser och andra lokaler i enlighet med tyngdpunkten hos de verksamheter och aktiviteter som utförts på – eller från – platsen. Det är uppenbart att en sådan klassificering är beroende av hur respektive lokal tolkas. Med landvända boplatser avses lokaler präglade av verksamheter knutna till fast land, som odling, boskapsskötsel, jakt på skogsvilt, färd längs åsar, och så vidare. Bland lokalerna i denna kategori låg flertalet utan direkt strandanknytning, även om stränder ofta fanns inom promenadavstånd. Strandvända lokaler har istället präglats av verksamheter som fiske, säljakt, färd i båt och över is, och så vidare. Alla lokaler i denna kategori låg direkt strandbundna under tidigneolitikum. Det skall understrykas att indelningen i landvänt och strandvänt är analytiska kategorier, jag menar inte att alla tidigneolitiska fornlämningar verkligen kan reduceras till dessa två kategorier. Inte desto mindre har jag funnit indelningen användbar för den fortsatta diskussionen och som jag hoppas kommer att framgå, så är begreppen relevanta för att belysa vissa mönster i det arkeologiska materialet från Mälardalen/Bergslagens tidigneolitikum. De fornlämningar från tidigneolitisk trattbägarkultur i Mälardalen/Bergslagen som kan klassificeras som landvända boplatser återfinns mellan några hundra meter (t.ex. Nyskottet, jfr. Hallgren & Sundström 2008) och 3-4 mil från havet (t.ex. Mariedamm, jfr. Pettersson 1997). I relation till nuvarande havsyta återfinns dessa landvända lokaler vanligen på nivåer mellan 45 och 130 möh, vilket betyder att de låg mellan 10 och 95 meter över den tidigneolitiska havsytan. Man kan möjligen argumentera för att även strandlokalen Trössla norra (35 möh) skall räknas till kategorin landvänd, då den domineras av ben från terresta tamdjur (se vidare kapitel 7.2). Tämligen genomgående återfinns de landvända boplatserna på sandiga jordarter, det klassiska läget är sandmoarna invid rullstensåsarna, men det förekommer också att boplatser ligger på svallsand och sandiga-siltiga moräner. Till följd av åsarnas raka, oftast N-S lopp tenderar boplatser längs åsarnas sandhedar att bilda rader. Exempel på sådana rader av boplatser kan hittas på Katrineholmsåsen: Forssjö Karosseriverkstäderna Luvsjö Nävertorp Mogetorp (Florin 1938, 1958, Olsson & Åkerlund 1987, Kihlstedt et. al. 1997 s.121, Kihlstedt 2004);
6 pl A t s A t t l e vA p l A t s A t t d ö – p l A t s e r F ö r k u lt u r e l l p r A k t i k i n o m mä l A r dA l e n s t r At t Bäg A r k u lt u r på Karlslundsåsen: Mariedamm Lövsta Smedstorp Mosås Stenstorp Hjulberga 2 Hjulberga 1 Vallby (Bagge 1949, Lindqvist 1963, Spång 1975, Jennbert- Spång 1980, Hulthén & Welinder 1981, Welinder 1984, Bergh 1994, Pettersson 1997, Graner et al. 2001, Holm 2007); på Badelundaåsen: Mortorp Götstorp Eka Kompanibacken Dalkarlstorp (Florin 1958 s.48, 1961 s.128, Welinder 1974a, 1974b, Åkerlund 1996c, Hallgren under arbete); på Strömholmsåsen: Malmahed södra Malmahed norra Domarhagen Barrsjö (Florin 1958, 1959, Olsson & Hulthén 1986, Ahlström 1988, Åkerlund 1996c, Svensson 2005) och på Enköpingsåsen: Nyskottet Åsboda Ål Arnebo Kallmossen (Hallgren under arbete). Typiska lägen är sandterrasser längs åsarnas sluttningar (t.ex. Östra Vrå, Mogetorp, Hjulberga, Kallmossen, figur 6.1), mera sällsynt är att boplatserna ligger på åsarnas krön (Skumparberget). Vanligt är också att boplatser är belägna på svallsand, ibland i direkt anslutning till isälvsstråken (Nyskottet, Ål, figur 6.1), ibland på något större avstånd från isälvssedimenten. Skogsmossen är till exempel belägen på svallsand i moränmark, c. 300 meter från ett blygsamt isälvsstråk. Frotorp ligger på sandig silt invid en drumlin (Erikson et al. 1994). Medan närmaste rullstensås i detta fall återfinns 3 km bort, präglas likväl området kring boplatsen av utsvallad glaci-fluvialt material (Karlsson & Risberg 1997 s.14-16). Även strandvända lokaler återfinns ofta på sandmark och inte sällan på de uddar och öar som formas av rullstensåsarna. Till denna kategori hör till exempel Fågelbacken på en ö formad av Badelundaåsen och Sköttedal och Strångnäs på öar formade av Enköpingsåsen (Welinder 1987, Apel et al. 1995, Åkerlund 1996c). Bland strandbundna lokaler förekommer också boplatser som ligger på andra marktyper än sand. Vid Anneberg utgörs exempelvis underlaget av morän och lera (Segerberg 1999). En strandvänd boplatstyp som ännu inte påträffats i Mälardalen, men som är välbelagd i Danmark, är fångstlokaler i mossar och våtmarksområden (jfr. Koch 1998, 2003, Fischer 2004). Den skenbara frånvaron av sådana i Mälardalen förklaras av att ingen letat efter trattbägarboplatser i dessa biotoper. Ur antikvarisk synvinkel är detta allvarligt, då industriell torvtäkt bedrivs i flera torvmarker i regionen. De landvända trattbägarboplatserna i Mälardalen är vanligen omkring 20 000 m 2 (Welinder 1974a s.191) eller större. Skogsmossen uppskattas vara 30 000 – 45 000 m 2 (Hallgren et al. 1997), Malmahed har en omfattning av c. 120 000 m 2 (Olsson & Åkerlund 1987). Östra Vrå har en utsträckning som omfattar mer än en kilometer längs åsens längdsträckning (Florin 1938 s.32, Kihlstedt 2006). Det är oklart om dessa ytstora fornlämningar är resultatet av en upprepad omlokalisering av bebyggelsen inom ett begränsat närområde, eller avspeglar bosättningar av en rad samtida gårdar i byliknande samfälligheter så som har föreslagits vara fallet inom södra Polens TRB (Kulczycka-Leciejewiczowa 2002). Strandvända lokaler är ofta mindre och kan variera mellan 300 m 2 (Västeräng) och 10000 m 2 (Trössla) (Björck 2000, Hallgren et al. 2004). Så som kommer att diskuteras i kapitel 7, så är inslaget av boskapsskötsel och odling ofta påtagligt i det arkeologiska materialen från de landvända boplatserna, i form av ben från tamdjur och indikationer på åkerbruk i form av avtryck i keramik och makrofossil av odlade växter och i förekomst av stora antal handkvarnar. Ben från tamdjur förekommer också på strandvända lokaler men dessa tenderar att vara dominerade av säl och fisk och det finns förhållandevis färre handkvarnar och avtryck/makrofossil av sädeskorn från strandvända lokaler. Medan det inte går att bedöma vilda och tama produkters roll i näringsekonomin, är det inte desto mindre möjligt att dra slutsatsen att aktiviteter kring dessa näringar spelat en viktig roll i det tidigneolitiska samhället. Vi vet inte i vilken mån människor åt sädprodukter, men vi vet att de röjde åkrar, sådde, skördade och malde på de landvända boplatserna. Vi vet inte hur stor andel av födan som utgjordes av kött och mjölk från tamdjur, men vi vet att människor höll nötboskap, får/getter och förmodligen svin, att de röjde betesmark eller drev djur på skogsbete, att de översåg betäckningar och kalvningar, att man försvarade sina djur mot rovdjur och att man ibland slaktade dem. Vi vet inte heller i vilken mån man åt 93
Page 1 and 2:
Identitet i praktik Lokala, regiona
Page 3:
“A m i c u lt u r A y A l m ov i
Page 6 and 7:
8 En annorlunda trattbägarkeramik?
Page 8 and 9:
miljödeterminister var lika välko
Page 10 and 11:
10 Myggor svärmar kring vår bil p
Page 13 and 14:
1 Inledning ”Lost the culture, th
Page 15 and 16:
Att man i enlighet med Sandra Hardi
Page 17 and 18:
2 Kultur, praktik och identitet I i
Page 19 and 20:
att hans starka ställningstagande
Page 21 and 22:
exemplifierar bland annat med Ralph
Page 23 and 24:
...those elements of culture which
Page 25 and 26:
more than a mere biological given.
Page 27 and 28:
emergence of tribe as a primary fun
Page 29 and 30:
tur, så leder förändringar till
Page 31 and 32:
lärande inom ramen för det social
Page 33 and 34:
discipliner - Linton var kulturantr
Page 35 and 36:
that constitute our community. Our
Page 37 and 38:
Social interaction between agents o
Page 39 and 40:
Så som diskuterades i kapitel 2.7
Page 41: practice som ingår i en konstellat
Page 44 and 45: 44 They liked to see lands; timidit
Page 46 and 47: sten för tillverkning av stridsklu
Page 48 and 49: kapitel 2.8 snuddade jag vid ett an
Page 50 and 51: 50 ...the chant-owner name places f
Page 52 and 53: Figur 3.4. 14C-dateringar av skidor
Page 54 and 55: 54 Figur 3.6. Neolitiskt träförem
Page 57 and 58: 4 Den äldsta keramiken runt Öster
Page 59 and 60: Figur 4.2. Åland under stenåldern
Page 61 and 62: 4 de n ä l d s t A k e r A m i k e
Page 63 and 64: soderna med markant inflöde av sal
Page 65 and 66: I Estland, Lettland, Litauen och de
Page 67 and 68: 41 kan hänföras till äldre bandk
Page 69 and 70: Figur 4.15. Jämförelse mellan ert
Page 71 and 72: 5 Mälardalen och Bergslagens tidig
Page 73 and 74: 5 mä l A r dA l e n o c H Be r g s
Page 75 and 76: Figur 5.3. Trattbägarlokaler i nor
Page 89: 5 mä l A r dA l e n o c H Be r g s
Page 94 and 95: 94 Figur 6.1. Jordartskartor från
Page 96 and 97: Figur 6.3. Lerklining med avtryck a
Page 98 and 99: Figur 6.5. Spridningen av malstensu
Page 100 and 101: mer jag att utförligt beskriva sp
Page 102 and 103: Figur 6.8. Gravanläggningar på tr
Page 104 and 105: Figur 6.13. Trattbägare som påtr
Page 106 and 107: gaste gruppen av tidigneolitiska ku
Page 108 and 109: Figur 6.16. Fynd från den timmerby
Page 110 and 111: med ramverk av sten, till exempel d
Page 112 and 113: uppfattas som boplatsaktiviteter sp
Page 115 and 116: 7 Näringsekonomi som kulturell pra
Page 117 and 118: 7 nä r i n g s e k o n o m i s o m
Page 133: 7 nä r i n g s e k o n o m i s o m
Page 136 and 137: ett något grövre gods och sparsam
Page 138 and 139: Figur 8.3. Trattbägare från Hjulb
Page 140 and 141: möjligt, fortsatt datera dekorerad
Page 142:
Figur 8.5. Direkt daterade krukskä
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Page 149 and 150:
Figur 8.10. Direkt daterade dekorer
Page 151 and 152:
8 en A n n o r l u n dA t r At t B
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Figur 8.21. Kärlprofiler av trattb
Page 163 and 164:
Page 165 and 166:
Figur 8.25. Snördekorerad mynnings
Page 168 and 169:
På Kallmossen (figur 8.24b, c) och
Page 170 and 171:
mer fragmentariska trattbägare som
Page 172 and 173:
Vrå I kärl i dagsläget inte är
Page 174 and 175:
hopning, som vid sidan av nämnda k
Page 176 and 177:
8.5 Vem offrade i kärret? Keramike
Page 178 and 179:
skärv-/slipnummer. Hantverket I li
Page 180 and 181:
Figur 8.39. Tunnslip av trattbägar
Page 182 and 183:
tidig bondestenålder. Något, som
Page 184 and 185:
Figur 8.45. Schematisk presentation
Page 186 and 187:
Figur 8.46. Modell av en hypotetisk
Page 188 and 189:
som en praktisk, funktionell prepar
Page 190 and 191:
från rutgrävning/sållning med, v
Page 192 and 193:
Bland trattbägarna från Skogsmoss
Page 194 and 195:
snördekor eller rader av enkla int
Page 196 and 197:
Stabiliteten och kontinuiteten i ut
Page 199 and 200:
9 Lokala, regionala och importerade
Page 201 and 202:
9 lo k A l A, r e g i o n A l A o c
Page 203 and 204:
Page 205 and 206:
Page 207 and 208:
Page 209 and 210:
Page 211 and 212:
Page 213 and 214:
Page 215 and 216:
Page 217 and 218:
Figur 9.16. Mångkantig stridsyxa a
Page 219 and 220:
Page 221 and 222:
Page 223 and 224:
Page 225 and 226:
Page 227 and 228:
Page 229 and 230:
Page 231 and 232:
Page 233 and 234:
Page 235 and 236:
Page 237 and 238:
Page 239 and 240:
Page 241 and 242:
10 Överregionala sociala sammanhan
Page 243 and 244:
10 öv e r r e g i o n A l A s o c
Page 245 and 246:
Figur 10.5. Trattbägare från Lets
Page 247 and 248:
Page 249 and 250:
Page 251 and 252:
Figur 10.15. Karta över de nordlig
Page 253 and 254:
Page 255 and 256:
Page 257 and 258:
Page 259 and 260:
Page 261 and 262:
Page 263 and 264:
Page 265 and 266:
Page 267 and 268:
Page 269 and 270:
Page 271 and 272:
Page 273 and 274:
11 Kultur, praktik och identitet un
Page 275 and 276:
11 ku lt u r, p r A k t i k o c H i
Page 277 and 278:
Page 279 and 280:
Page 281 and 282:
Figur 11.3. Exempel på trindyxor m
Page 283 and 284:
Figur 11.4. Fyrsidig helslipad meso
Page 285 and 286:
Page 287:
Page 290 and 291:
On all these places and routes, eac
Page 292 and 293:
ger repertoire that signalled the d
Page 294 and 295:
Andersen, S. H. 1975. Ringkloster,
Page 296 and 297:
Bentley, R. A., Price, T. D. & Step
Page 298 and 299:
Christensen, C. 1990. Stone Age Dug
Page 300 and 301:
Ekholm, G. 1918. Två nyupptäckta
Page 302 and 303:
Gidlöf, K., Hammarstrand Dehman, K
Page 304 and 305:
Hallgren, F. under arbete. Skifferk
Page 306 and 307:
Hjolman, B. 1964. Arkivhandling ang
Page 308 and 309:
Kaul, F. 1994. Ritualer med mennesk
Page 310 and 311:
Lannerbro, R. 1976. Stenålder och
Page 312 and 313:
Lindqvist, C. 2001. Nämforsen, Åd
Page 314 and 315:
Moore, J. H. 2001. Ethnogenetic pat
Page 316 and 317:
Passey B. H., Robinson T. F., Aylif
Page 318 and 319:
Richards, M. P., Price, T. D. & Koc
Page 320 and 321:
Skjølsvold, A. 1977. Slettabøbopl
Page 322 and 323:
Trigger, B. G. 1969. The Huron, far
Page 324:
Zimmermann, W. 1999. Why was Cattle
show all

Identitet i praktik - Identity in Practice

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?