Identitet i praktik - Identity in Practice

9 lo k A l A, r e g i o n A l A o c H i m p o r t e r A d e s t e n r e d s k A p i n o m mä l A r dA l e n o c H Be r g s l A g e n s
flyende därför att de stundom förbisetts vid arkeologiska
undersökningar. Ändå uppmärksammades malstenarnas
närvaro i fyndmaterialet redan av Sten Florin:
...dessutom hittades ett slags stora, långsträckta stenar, som
ser ut som dåligt jästa limpor – tydligtvis malstenar av grov
sandsten, till vilka knytnävstora porfyr- och granitbollar
kanske utgjort löpare. (Florin & Schnell 1950 s.13, jfr.
Florin 1938 s.18-19, 34, 1958 s.91, 129)
Florin påpekade även, att en hel del av de föremål
från Brokvarn som av Bagge klassificerats som slipstenar
i själva verket var malstenar (Florin 1958 s.129). Florin
hade rätt i att de limpformade malstenarna var just malstenar,
däremot missbedömde han vilken del av malstenen
det var fråga om. Senare fynd av malstenar in situ
och experimentella försök med malning har visat att de
limpformade malstenarna är tvåhandsfattade överliggare
(figur 9.13) till sadelformade underliggare (figur 9.14), två
delar som tillsammans bildar en hand- eller sadelkvarn
(Lidström-Holmberg 1993, 1998, under arbete).
Experiment med användning av sadelkvarnar har
visat att de effektivt kan användas för att mala rostade
eller blötlagda sädeskorn till mjöl (Lidström-Holmberg
1993). I ett när detta skrivs pågående projekt arbetar
Lidström-Holmberg tillsammans med Jan Risberg med
fytolit- och stärkelseanalys av malstenar från bland annat
Skogsmossen, Skumparberget, Hjulberga och Kallmossen.
Enligt de preliminära resultaten visar flertalet spår av
att ha använts vid beredning av växter och fytoliter som
förekommer i sädesslag är förhållandevis vanliga (Lidström-Holmberg
under arbete, jfr. Risberg et al. 2002).
Som framgick av citatet av Florin ovan förekommer vid
sidan av sadelkvarnar även mindre, rundade stenar med
nöt- eller slipspår som ibland kallas malstenar eller löpare
i den arkeologiska litteraturen. Då det är mer osäkert
hur och till vad dessa föremål använts, kommer dessa
inte att behandlas i detta avsnitt och för att särskilja dem
från sadelformade/limpformade malstenar, benämns de
gnidstenar i denna text.
Medan Florin kan sägas ha varit en föregångsman
i det att han uppmärksammade malstenar, har denna
fyndkategori tidvis förbisetts i den arkeologiska forskningen
(Lidström-Holmberg 1998). Stundom kan det
vara svårt att känna igen malstenar, särskilt fragmentariska
exemplar, som riskerar att antingen bli klassificerade
som slipstenar eller att inte tillvaratas alls. På exempelvis
Skogsmossen var det vanligt med överliggare av glimmerskiffer.
Då glimmerskiffer är en vittringsbenägen bergart
kan malytorna ha förlorat en del av sina karaktäristiska
nötspår, vilket gör dem svåra att känna igen för den
icke initierade. Under utgrävningen var vi således osäkra
på vad de många fynden av ”glimmerskifferlimpor” representerade
och det var först när Lidström-Holmberg
t r At t Bäg A r k u lt u r
Figur 9.13. Limpformad överliggare av sandsten från Kallmossen,
Uppland. Tecknad av Alicja Grenberger. Efter Lidström-Holmberg
(2004).Skala 1:4.
Figure 9.13. Loaf-shaped runner of sandstone from Kallmossen,
Uppland. Drawing by Alicja Grenberger. After Lidström-Holmberg
(2004). Scale 1:4.
inspekterade fynden som det definitivt kunde slås fast
att det rörde sig om överliggare till malstenar.
Malstenar förekommer ofta i stort antal på landvända
trattbägarboplatser i Mälardalen. På Skogsmossen påträffades
mer än 50 hela och fragmentariska över och
underliggare, vid Nyskottet har ett tjugotal malstenar tillvaratagits
i samband med odling och från Brokvarn och
Stensborg har det samlats in något hundratal exemplar
(Florin 1958 s.129, Broström 1996, Lidström-Holmberg
muntlig uppgift). Vid min grävning på Kallmossen
i Norduppland påträffades ett stort antal fragment av
åtminstone ett tiotal malstenar, trots att endast 28 m 2 av
fornlämningen undersöktes. I Närke har amatörarkeologen
Hjalmar Andersson samlat in flera malstenar från
Hjulberga 1 (Rosenlund) och Vallby, värdefulla tillskott
då få malstenar tillvaratogs vid Bagges och Welinders
undersökningar av dessa lokaler. På en av Florins lokaler
där fynd av malstenar saknas från själva utgrävningen
(Stora Toltorp), har jag påträffat en halv underliggare av
sandsten som låg exponerad i kanten av det gamla grustaget
vid mitt besök. Även strandvända trattbägarlokaler
uppvisar fynd av sadelformade/limpformade malstenar,
men vanligen i färre antal än de landvända lokalerna,
till exempel omnämns fyra exemplar från Häggsta 3,
211