Identitet i praktik - Identity in Practice

Recommendations

Info

med början i Sydskandinavien. Få spetsnackiga/tunnackiga flintyxor har förts vidare norr om Mälardalen och Bergslagens trattbägarkultur (Clark 1948, Hallén & Ylinen 1990 s.51-52). Sundström har studerat längdvariation bland flintyxor utanför de flintförande regionen i Sydskandinavien och funnit att dessa bildar två grupper med avseende på längd, korta (c. 9-26 cm) och långa yxor (c. 27-44 cm). Bland gruppen korta yxor minskar medellängden med större avstånd till källområdet, vilket är i linje med att yxor som nyttjats som redskap gradvis vandrat vidare i ett down-the-line utbyte. Bland kategorin långa yxor förblir medellängden den samma och långa yxor blir proportionellt sett vanligare med ökat avstånd från källområdet. Sundström tolkar detta som att det funnits en särskild kategori “rituella” yxor, som cirkulerats utan att användas som redskap (Sundström 1992, 2003 s.146-149). 9.2.2 Skifferknivar från Nordskandinavien Så som diskuteras i kapitel 10.2 spelade skifferredskap en framträdande roll bland de tidigneolitiska jägare-samlare grupper som levde norr om trattbägarkulturen och de tidigneolitiska materialet från mellersta och norra Skandinavien sammanfattas därför ibland under benämningen skifferkultur (se vidare kapitel 10.2). Utmärkande för hela detta område var en lokal produktion av skifferredskap som knivar, pilspetsar, spjutspetsar, mejslar och yxor, men också en cirkulation av främmande skiffer som råmaterial och av färdiga skifferredskap med främmande ursprung. I geografiskt omfång motsvarar detta cirkulationsnätverk väl det för trattbägarkulturens flintyxor. Också på trattbägarboplatser i Mälardalen och Bergslagen förekommer spetsar och knivar av skiffer i fyndmaterialen, något som särskiljer regionen från andra TRB-områden längre söderut i Sverige (figur 9.30, 9.31) (Taffinder 1998 s.137). Bland skifferredskapen har de av röd skiffer pekats ut som importföremål från Nordskandinavien, då det saknas belägg för att materialet nyttjats för lokal produktion i södra och mellersta Sverige (Taffinder 1998 s.116-117, 125, 140). Skifferredskap kan också identifieras som importföremål utifrån stilistiska egenskaper, exempelvis har två knivar från Skogsmossen och Nyskottet karaktäristiska utskott som markerar övergång mellan skaft och blad (figur 9.31c), ett särdrag för skifferknivar från Mellannorrland och mellersta Norge (Hallgren et al. 1997 s.92, Taffinder 1998 s.134-136, Hallgren & Sundström 2008 s.208, jfr. Brøgger 1909 s.62, Gjessing 1945 s.312, 326ff, Jansson & Hvarfner 1960). Trots att skifferredskap således är tämligen vanliga inom Mälardalen/Bergslagens trattbägarkultur, så finns det få belägg för produktion av skifferredskap inom regionen. Det sammanlagda antalet skiffer-”avslag” på 236 Fr e d r i k HAllgren Figur 9.30. Förekomst av tidigneolitiska skifferredskap i Syd- och Mellansverige. Efter Taffinder (1998 fig. 5:25). Figure 9.30. The distribution of Early Neolithic slate tools in Southern and Central Sweden. After Taffinder (1998 fig. 5:25). Mälardalens och Bergslagens tidigneolitiska trattbägarboplatser är försvinnande litet och kan bättre förstås som fragment av trasiga eller ombearbetade redskap, snarare än som tecken på lokal produktion. Det enda möjliga undantaget utgörs av Anneberg, Uppland, där tre sågade förarbeten påträffats vid sidan av ett tjog färdiga redskap av skiffer (Taffinder 1998 s.122-124, Segerberg 1999 s.103-105). Också på denna lokal saknas avslag och övrigt debitage (Segerberg muntligen). Det är därför tveksamt om man verkligen kan tala om lokal produktion. Frånvaron av tydliga spår efter en lokal produktion av skifferredskap inom Mälardalen och Bergslagens trattbägarkultur, står i skarp kontrast till materialet från tidigneolitisk skifferkultur ett stenkast norrut, i Dalarna, Hälsingland och Ångermanland, där det vid sidan av färdiga redskap regelmässigt förekommer avfall och halvfabrikat i olika produktionsstadier. Få boplatser inom den sydliga delen av skifferkulturens område i Sverige har grävts ut, ändå överträffar de fynd som där tillvaratagits i strandhak och i markskador, vida mängden skiffer från Mälardalen och Bergslagens trattbägarkultur. En av de sydligare tidigneolitiska skifferboplatserna som undersökts arkeologiskt är Överveda, Nordingrå sn, i Ångermanland, där fyndmaterialet omfattar många
9 lo k A l A, r e g i o n A l A o c H i m p o r t e r A d e s t e n r e d s k A p i n o m mä l A r dA l e n o c H Be r g s l A g e n s Figur 9.31. Skifferredskap från Skogsmossen, Västmanland. a. fragment av kniv av röd skiffer, b. pilspets med avbruten tånge av gråsvart skiffer, c. kniv av bandad röd och grågrön skiffer. Knivfragmentet hittades på boplatsen, spetsen och den hela kniven påträffades i offerkärret. Teckningar av Alicja Grenberger. Skala 1:1. hundra redskap och förarbeten och mer än tusen avslag av skiffer (se vidare kapitel 10.2). På Anneberg är 16 av de 23 skifferföremålen tillverkade av röd skiffer, ett material som inte fanns att tillgå lokalt i Mälardalen under tidigneolitikum (Taffinder 1998 s.116-117 ,125, 140). Taffinder har låtit analysera två av dessa (en kniv och en spets), med röntgendiffraktion och har jämfört dem med råvaruprov från olika skifferförekomster i Sverige. Analysen visade att redskapen var tillverkade av en typ av jotnisk skiffer, som förekommer vid Nordingrå i Ångermanland, i Dalarna och i Småland. Det finns inga fynd av tidigneolitiska skifferföremål i Småland (Taffinder 1998 s.137), varför denna förekomst kan uteslutas i sammanhanget. I Dalarna finns en rik tidigneolitisk skifferindustri, men att döma av debitaget på de tidigneolitiska boplatserna har inte den röda skiffern nyttjats för lokal produktion under perioden ifråga (Hallgren under arbete). Av detta kan man sluta sig till att den röda skiffern på Anneberg kommer från Nordingrå i Ångermanland, dvs. samma område där den ovan nämnda boplatsen Överveda, med sitt rikhaltiga fyndmaterial av bland annat just röd skiffer återfinns. Således har man också på denna den enda trattbägarboplats där det med tveksamhet kan argumenteras för att viss lokal t r At t Bäg A r k u lt u r Figure 9.31. Slate tools from the TRB site Skogsmossen, Västmanland. a. fragment of knife in red slate, b. Arrow head of dark grey slate, c. Knife of banded red and grey-green slate. Drawings by Alicja Grenberger. Scale 1:1. produktion av skifferredskap ägt rum, även importerats främmande skiffer. Taffinder har vidare låtit analysera två skifferföremål av grå skiffer från trattbägarboplatser i Mälardalen, en kniv från Hjulberga och en spets från Anneberg. I likhet med de röda redskapen från Anneberg var även dessa tillverkade av jotnisk skiffer, dock av varianter som inte fanns representerade i referensmaterialet (Taffinder 1998 s.119). Även om dessa föremål således inte kan ursprungsbestämmas geografiskt, så är det av intresse att notera att kniven från Hjulberga, Närke, inte är tillverkad av skiffer från de närbelägna skifferförekomsterna vid Grythyttan och Garphyttan i samma landskap. När man så småningom under mellanneolitikum började med lokal tillverkning av skifferföremål i området, till exempel på den gropkeramiska boplatsen Körartorpet, var det tvärtom just skiffer från dessa förekomster som utnyttjades (Nyberg 1987 s.50, Taffinder 1998 s.116-120). Det finns därför skäl att betrakta flertalet skifferredskap som påträffats på tidigneolitiska trattbägarlokaler i Mälardalen och Bergslagen som importföremål. Vid sidan av de initialt utpekade importföremålen i röd skiffer och knivar med utskott, vill jag alltså hävda att även övriga former av knivar men också pilspetsar, i de 237
Page 1 and 2:
Identitet i praktik Lokala, regiona
Page 3:
“A m i c u lt u r A y A l m ov i
Page 6 and 7:
8 En annorlunda trattbägarkeramik?
Page 8 and 9:
miljödeterminister var lika välko
Page 10 and 11:
10 Myggor svärmar kring vår bil p
Page 13 and 14:
1 Inledning ”Lost the culture, th
Page 15 and 16:
Att man i enlighet med Sandra Hardi
Page 17 and 18:
2 Kultur, praktik och identitet I i
Page 19 and 20:
att hans starka ställningstagande
Page 21 and 22:
exemplifierar bland annat med Ralph
Page 23 and 24:
...those elements of culture which
Page 25 and 26:
more than a mere biological given.
Page 27 and 28:
emergence of tribe as a primary fun
Page 29 and 30:
tur, så leder förändringar till
Page 31 and 32:
lärande inom ramen för det social
Page 33 and 34:
discipliner - Linton var kulturantr
Page 35 and 36:
that constitute our community. Our
Page 37 and 38:
Social interaction between agents o
Page 39 and 40:
Så som diskuterades i kapitel 2.7
Page 41:
practice som ingår i en konstellat
Page 44 and 45:
44 They liked to see lands; timidit
Page 46 and 47:
sten för tillverkning av stridsklu
Page 48 and 49:
kapitel 2.8 snuddade jag vid ett an
Page 50 and 51:
50 ...the chant-owner name places f
Page 52 and 53:
Figur 3.4. 14C-dateringar av skidor
Page 54 and 55:
54 Figur 3.6. Neolitiskt träförem
Page 57 and 58:
4 Den äldsta keramiken runt Öster
Page 59 and 60:
Figur 4.2. Åland under stenåldern
Page 61 and 62:
4 de n ä l d s t A k e r A m i k e
Page 63 and 64:
soderna med markant inflöde av sal
Page 65 and 66:
I Estland, Lettland, Litauen och de
Page 67 and 68:
41 kan hänföras till äldre bandk
Page 69 and 70:
Figur 4.15. Jämförelse mellan ert
Page 71 and 72:
5 Mälardalen och Bergslagens tidig
Page 73 and 74:
5 mä l A r dA l e n o c H Be r g s
Page 75 and 76:
Figur 5.3. Trattbägarlokaler i nor
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
Page 89:
Page 92 and 93:
i en framtida publikation som redog
Page 94 and 95:
94 Figur 6.1. Jordartskartor från
Page 96 and 97:
Figur 6.3. Lerklining med avtryck a
Page 98 and 99:
Figur 6.5. Spridningen av malstensu
Page 100 and 101:
mer jag att utförligt beskriva sp
Page 102 and 103:
Figur 6.8. Gravanläggningar på tr
Page 104 and 105:
Figur 6.13. Trattbägare som påtr
Page 106 and 107:
gaste gruppen av tidigneolitiska ku
Page 108 and 109:
Figur 6.16. Fynd från den timmerby
Page 110 and 111:
med ramverk av sten, till exempel d
Page 112 and 113:
uppfattas som boplatsaktiviteter sp
Page 115 and 116:
7 Näringsekonomi som kulturell pra
Page 117 and 118:
7 nä r i n g s e k o n o m i s o m
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 133:
Page 136 and 137:
ett något grövre gods och sparsam
Page 138 and 139:
Figur 8.3. Trattbägare från Hjulb
Page 140 and 141:
möjligt, fortsatt datera dekorerad
Page 142:
Figur 8.5. Direkt daterade krukskä
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Page 149 and 150:
Figur 8.10. Direkt daterade dekorer
Page 151 and 152:
8 en A n n o r l u n dA t r At t B
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Figur 8.21. Kärlprofiler av trattb
Page 163 and 164:
Page 165 and 166:
Figur 8.25. Snördekorerad mynnings
Page 168 and 169:
På Kallmossen (figur 8.24b, c) och
Page 170 and 171:
mer fragmentariska trattbägare som
Page 172 and 173:
Vrå I kärl i dagsläget inte är
Page 174 and 175:
hopning, som vid sidan av nämnda k
Page 176 and 177:
8.5 Vem offrade i kärret? Keramike
Page 178 and 179:
skärv-/slipnummer. Hantverket I li
Page 180 and 181:
Figur 8.39. Tunnslip av trattbägar
Page 182 and 183:
tidig bondestenålder. Något, som
Page 184 and 185:
Figur 8.45. Schematisk presentation
Page 186 and 187: Figur 8.46. Modell av en hypotetisk
Page 188 and 189: som en praktisk, funktionell prepar
Page 190 and 191: från rutgrävning/sållning med, v
Page 192 and 193: Bland trattbägarna från Skogsmoss
Page 194 and 195: snördekor eller rader av enkla int
Page 196 and 197: Stabiliteten och kontinuiteten i ut
Page 199 and 200: 9 Lokala, regionala och importerade
Page 201 and 202: 9 lo k A l A, r e g i o n A l A o c
Page 217 and 218: Figur 9.16. Mångkantig stridsyxa a
Page 235: 9 lo k A l A, r e g i o n A l A o c
Page 241 and 242: 10 Överregionala sociala sammanhan
Page 243 and 244: 10 öv e r r e g i o n A l A s o c
Page 245 and 246: Figur 10.5. Trattbägare från Lets
Page 251 and 252: Figur 10.15. Karta över de nordlig
Page 273 and 274: 11 Kultur, praktik och identitet un
Page 275 and 276: 11 ku lt u r, p r A k t i k o c H i
Page 281 and 282: Figur 11.3. Exempel på trindyxor m
Page 283 and 284: Figur 11.4. Fyrsidig helslipad meso
Page 287:
11 ku lt u r, p r A k t i k o c H i
Page 290 and 291:
On all these places and routes, eac
Page 292 and 293:
ger repertoire that signalled the d
Page 294 and 295:
Andersen, S. H. 1975. Ringkloster,
Page 296 and 297:
Bentley, R. A., Price, T. D. & Step
Page 298 and 299:
Christensen, C. 1990. Stone Age Dug
Page 300 and 301:
Ekholm, G. 1918. Två nyupptäckta
Page 302 and 303:
Gidlöf, K., Hammarstrand Dehman, K
Page 304 and 305:
Hallgren, F. under arbete. Skifferk
Page 306 and 307:
Hjolman, B. 1964. Arkivhandling ang
Page 308 and 309:
Kaul, F. 1994. Ritualer med mennesk
Page 310 and 311:
Lannerbro, R. 1976. Stenålder och
Page 312 and 313:
Lindqvist, C. 2001. Nämforsen, Åd
Page 314 and 315:
Moore, J. H. 2001. Ethnogenetic pat
Page 316 and 317:
Passey B. H., Robinson T. F., Aylif
Page 318 and 319:
Richards, M. P., Price, T. D. & Koc
Page 320 and 321:
Skjølsvold, A. 1977. Slettabøbopl
Page 322 and 323:
Trigger, B. G. 1969. The Huron, far
Page 324:
Zimmermann, W. 1999. Why was Cattle
show all

Identitet i praktik - Identity in Practice

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?