Identitet i praktik - Identity in Practice
Identitet i praktik - Identity in Practice
Identitet i praktik - Identity in Practice
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
med början i Sydskand<strong>in</strong>avien. Få spetsnackiga/tunnackiga<br />
fl<strong>in</strong>tyxor har förts vidare norr om Mälardalen och<br />
Bergslagens trattbägarkultur (Clark 1948, Hallén & Yl<strong>in</strong>en<br />
1990 s.51-52). Sundström har studerat längdvariation<br />
bland fl<strong>in</strong>tyxor utanför de fl<strong>in</strong>tförande regionen i<br />
Sydskand<strong>in</strong>avien och funnit att dessa bildar två grupper<br />
med avseende på längd, korta (c. 9-26 cm) och långa<br />
yxor (c. 27-44 cm). Bland gruppen korta yxor m<strong>in</strong>skar<br />
medellängden med större avstånd till källområdet, vilket<br />
är i l<strong>in</strong>je med att yxor som nyttjats som redskap gradvis<br />
vandrat vidare i ett down-the-l<strong>in</strong>e utbyte. Bland kategor<strong>in</strong><br />
långa yxor förblir medellängden den samma och långa<br />
yxor blir proportionellt sett vanligare med ökat avstånd<br />
från källområdet. Sundström tolkar detta som att det<br />
funnits en särskild kategori “rituella” yxor, som cirkulerats<br />
utan att användas som redskap (Sundström 1992,<br />
2003 s.146-149).<br />
9.2.2 Skifferknivar från Nordskand<strong>in</strong>avien<br />
Så som diskuteras i kapitel 10.2 spelade skifferredskap en<br />
framträdande roll bland de tidigneolitiska jägare-samlare<br />
grupper som levde norr om trattbägarkulturen och de<br />
tidigneolitiska materialet från mellersta och norra Skand<strong>in</strong>avien<br />
sammanfattas därför ibland under benämn<strong>in</strong>gen<br />
skifferkultur (se vidare kapitel 10.2). Utmärkande för hela<br />
detta område var en lokal produktion av skifferredskap<br />
som knivar, pilspetsar, spjutspetsar, mejslar och yxor,<br />
men också en cirkulation av främmande skiffer som råmaterial<br />
och av färdiga skifferredskap med främmande<br />
ursprung. I geografiskt omfång motsvarar detta cirkulationsnätverk<br />
väl det för trattbägarkulturens fl<strong>in</strong>tyxor.<br />
Också på trattbägarboplatser i Mälardalen och Bergslagen<br />
förekommer spetsar och knivar av skiffer i fyndmaterialen,<br />
något som särskiljer regionen från andra<br />
TRB-områden längre söderut i Sverige (figur 9.30, 9.31)<br />
(Taff<strong>in</strong>der 1998 s.137). Bland skifferredskapen har de av<br />
röd skiffer pekats ut som importföremål från Nordskand<strong>in</strong>avien,<br />
då det saknas belägg för att materialet nyttjats<br />
för lokal produktion i södra och mellersta Sverige<br />
(Taff<strong>in</strong>der 1998 s.116-117, 125, 140). Skifferredskap kan<br />
också identifieras som importföremål utifrån stilistiska<br />
egenskaper, exempelvis har två knivar från Skogsmossen<br />
och Nyskottet karaktäristiska utskott som markerar övergång<br />
mellan skaft och blad (figur 9.31c), ett särdrag för<br />
skifferknivar från Mellannorrland och mellersta Norge<br />
(Hallgren et al. 1997 s.92, Taff<strong>in</strong>der 1998 s.134-136, Hallgren<br />
& Sundström 2008 s.208, jfr. Brøgger 1909 s.62,<br />
Gjess<strong>in</strong>g 1945 s.312, 326ff, Jansson & Hvarfner 1960).<br />
Trots att skifferredskap således är tämligen vanliga<br />
<strong>in</strong>om Mälardalen/Bergslagens trattbägarkultur, så f<strong>in</strong>ns<br />
det få belägg för produktion av skifferredskap <strong>in</strong>om regionen.<br />
Det sammanlagda antalet skiffer-”avslag” på<br />
236<br />
Fr e d r i k HAllgren<br />
Figur 9.30. Förekomst av tidigneolitiska skifferredskap i Syd- och<br />
Mellansverige. Efter Taff<strong>in</strong>der (1998 fig. 5:25).<br />
Figure 9.30. The distribution of Early Neolithic slate tools <strong>in</strong> Southern<br />
and Central Sweden. After Taff<strong>in</strong>der (1998 fig. 5:25).<br />
Mälardalens och Bergslagens tidigneolitiska trattbägarboplatser<br />
är försv<strong>in</strong>nande litet och kan bättre förstås som<br />
fragment av trasiga eller ombearbetade redskap, snarare<br />
än som tecken på lokal produktion. Det enda möjliga<br />
undantaget utgörs av Anneberg, Uppland, där tre sågade<br />
förarbeten påträffats vid sidan av ett tjog färdiga redskap<br />
av skiffer (Taff<strong>in</strong>der 1998 s.122-124, Segerberg 1999<br />
s.103-105). Också på denna lokal saknas avslag och övrigt<br />
debitage (Segerberg muntligen). Det är därför tveksamt<br />
om man verkligen kan tala om lokal produktion.<br />
Frånvaron av tydliga spår efter en lokal produktion<br />
av skifferredskap <strong>in</strong>om Mälardalen och Bergslagens<br />
trattbägarkultur, står i skarp kontrast till materialet från<br />
tidigneolitisk skifferkultur ett stenkast norrut, i Dalarna,<br />
Häls<strong>in</strong>gland och Ångermanland, där det vid sidan av<br />
färdiga redskap regelmässigt förekommer avfall och halvfabrikat<br />
i olika produktionsstadier. Få boplatser <strong>in</strong>om<br />
den sydliga delen av skifferkulturens område i Sverige<br />
har grävts ut, ändå överträffar de fynd som där tillvaratagits<br />
i strandhak och i markskador, vida mängden<br />
skiffer från Mälardalen och Bergslagens trattbägarkultur.<br />
En av de sydligare tidigneolitiska skifferboplatserna<br />
som undersökts arkeologiskt är Överveda, Nord<strong>in</strong>grå<br />
sn, i Ångermanland, där fyndmaterialet omfattar många